Kraftiga besparingar i vården – så har personalstyrkan krympt i fem regioner

För andra året väntas regionerna gå back minst 12 miljarder kronor, trots lägre personalkostnader och besparingar. Regioner med svag ekonomi som ökat sin personalstyrka kan tvingas till framtida stålbad.

Regionerna fick stora statliga bidrag under pandemin samtidigt som kostnaderna ökade mindre än väntat när planerad vård sköts på framtiden. Under dessa goda år växte antalet anställda kraftigt i regionerna.

Sedan kom baksmällan i form av finansiell oro med skenande kostnader för material och läkemedel samtidigt som uppskjuten vård skulle hämtas i kapp. Plötsligt stod regionerna med utgifter som vida översteg intäkterna.

Besparingar på hyrpersonal

2023 blev det samlade underskottet i regionerna 12 miljarder kronor. 2024 väntades bli betydligt värre, men nu pekar prognosen på ett underskott i ungefär samma nivå som förra året. Dämpningen beror främst på att flera regioner tvingats till kraftiga besparingsåtgärder, förklarar Annika Wallenskog, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– En majoritet har minskat kostnaderna för egen och inhyrd personal, med totalt 1,8 miljarder kronor. Mycket är minskad hyrbemanning och att en del av dessa anställts till en lägre kostnad. Samtidigt har en del vård samordnats till färre ställen, säger Annika Wallenskog.

Trots bistra tider har personalen faktiskt ökat i en majoritet av regionerna, visar Vårdfokus enkät. Personalneddragningar har skett i de tre regioner som tidigare varslat om uppsägning, Östergötland, Värmland och Sörmland, men även i Örebro och Västra Götaland. I dessa regioner har cirka 2100 tjänster försvunnit, huvudsakligen genom naturliga avgångar kombinerat med anställningsstopp och att personal flyttats runt internt (se grafik nedan för mer information).

Omflyttning av sjuksköterskor

Inom hälso- och sjukvården i Region Sörmland har 120 tjänster minskats det senaste året, men åtgärderna räcker inte. Under hösten beslutade politikerna att snarast minska personalkostnaderna i vården med 3,1 procent, vilket motsvarar ungefär 190 tjänster. I förslaget över vilka som påverkas finns tolv sjuksköterskor, varav en anestesisjuksköterska, en röntgensjuksköterska och en biomedicinsk analytiker.

– Ungefär hälften av tjänsterna på listan är bemannade i dag, där kan vi behöva säga upp personal. När det gäller Vårdförbundets grupper, särskilt sjuksköterskor, är risken för uppsägningar låg med tanke på att vi fortfarande har hyrpersonal inne och vakanser. Där kommer vi kunna erbjuda andra tjänster i regionen, säger Magnus Johansson, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Besparingar kan slå mot väntetider

I Sörmland har en vårdcentral redan lagts ner. De nya förslagen kan medföra att sex rehabiliteringsmedicinska vårdplatser på Mälarsjukhuset stängs permanent, samtidigt som viss mottagningsverksamhet kan behöva samlas på ett eller högst två av länets sjukhus. Vårdpersonal har tidigare vittnat om stress, långa väntetider och svåra etiska val. Nu finns en oro för att det ska förvärras med ytterligare nedskärningar.

– Risken är att väntetiderna försämras om vi gör allt för stora förändringar. Det är svåra avvägningar som behöver analyseras vidare. Vi behöver också se till att det är en rimlig arbetsbelastning i relation till det som förväntas. I visa fall har vi säkert inte nått hela vägen fram, säger Magnus Johansson.

Ljusning för vissa – tuffare för andra

Annika Wallenskog på SKR räknar med ett svagt plusresultat nästa år och att mer än hälften av regionerna får ihop sin ekonomi. Därefter borde det ljusna ytterligare.

– Men det är några regioner som ökat sina kostnader kraftigt trots flera år med underskott. Där kan det bli tuffa nedskärningar längre fram. Det går inte att urholka sin soliditet hur länge som helst, till slut har man kanske inte ens råd att betala löner, säger Annika Wallenskog.