Utredarens förslag: Vårdpersonal undantas från informationsplikt
På tisdagen tar regeringen emot slutbetänkandet i utredningen Åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet, där bland annat anmälningsplikten för anställda i offentlig sektor utretts. Enligt förslaget från den särskilda utredaren Anita Linder ska hälso- och sjukvårdspersonal undantas från informationsplikten. Vårdfokus rapporterar under dagen.
På pressträffen närvarade Johan Forssell, migrationsminister, och den särskilda utredaren Anita Linder.
– En hörnsten i utredningen har varit att presentera förslag som är effektiva mot skuggsamhället, sa Johan Forssell i ett inledande anförande.
Sjukvården omfattas inte av anmälningsplikt
Hälso- och sjukvården ska inte omfattas av informationsutbytet, enligt utredarens förslag som presenterades på pressträffen. Även skola och socialtjänst undantas. Detta är också regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna överens om, säger Johan Forssell.
Utredaren Anita Linder lyfte under pressträffen bland annat förtroendet för vården och risken för smitta som anledningar till undantaget för vården.
– Det finns naturligtvis en risk för att man inte vågar söka vård om det finns risk att uppgifter lämnas vidare. Skadas förtroendet för vården finns en risk att nödvändig vaccination och provtagning inte kan ske, sa hon bland annat på pressträffen.
Sex myndigheter berörs av utökat info
Utredningen föreslår ett utökat informationsutbyte för Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Polisen och Pensionsmyndigheten. De ska ”på eget initiativ ska lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige”, enligt förslaget.
I övrigt gäller för det utökade informationsutbytet ungefär samma utgångspunkter för arbetet som man tidigare utrett när det gäller brottsbekämpning.
– Förslaget innebär att det införs en sekretessbrytande bestämmelse för de myndigheter som berörs av förslaget, sade Anita Linder, och nämnde också att frågan om vistelserätt måste ha betydelse för myndighetens verksamhet.
Här nedan kan du läsa om turerna och debatten kring anmälningsplikten.
Sommaren 2022 Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om kommittédirektiv för en utredning om hur Sverige kan arbeta för att fler migranter återvänder till sina ursprungsländer, i första hand de som fått avslag på asylansökan. I direktivet står att ”En särskild utredare ska se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning.”
Hösten 2022 Regeringspartierna och Sverigedemokraternas samarbete manifesteras i Tidöavtalet, som innehåller delar som syftar till att begränsa asylsökandes rättigheter. Till exempel föreslås att personer med uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap inte ska ha rätt till offentligt finansierad tolk. En annan av punkterna handlar om att kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att anmäla människor utan uppehållstillstånd till Migrationsverket. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) ser ingen risk att papperslösa som behöver vård ska drabbas av Tidöavtalets förslag om anmälningsplikt. ”Det framgår av Tidöavtalet att sjukvården är en situation då detta inte är lämpligt”, skriver hon i ett mejlsvar till Vårdfokus i början av november 2022.
Mars 2023 Redan under hösten, kort efter att Tidöavtalet presenterats, publicerades en debattartikel i Aftonbladet undertecknad av 4000 vårdpersonal, med kritik mot föralegt om informationsplikt. Även fackförbunden avfärdar att offentliganställda ska behöva anmäla de som söker vård, utbildning eller annan hjälp. Utöver fackliga företrädare och politiska röster startar en grupp anonyma vårdanställda kampanjen ”Vi anger inte.” Samtidigt står det klart att regeringens utredning i frågan försenas. Det blir ingen egen särskild utredning, utan den ges som ett så kallat tilläggsdirektiv till utredningen ”Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten” som skulle ha presenterats i oktober 2023. Erik Engstrand, pressekreterare hos migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) skriver i ett mejl till Vårdfokus att utredningen kommer att ”få förlängd utredningstid, men kan inte ge närmare besked om exakt tid i dagsläget”.
Hösten 2023 Regeringen går vidare med förslaget om informationsplikt för bland annat vårdpersonal. Ett tilläggsdirektiv som presenteras den sista augusti rör huruvida vissa verksamheter eller professioner behöver undantas från den så kallade informationsplikten. Samtidigt tar en majoritet av regionerna ställning mot förslaget om informationsplikt, visar en kartläggning av Altinget. Utredningsuppdraget utvidgas också till att bland annat göra en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller, ta ställning till hur biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografier ska kunna användas, ta ställning till och föreslå en sänkning av den nedre åldersgränsen för att ta fingeravtryck av minderåriga, som idag är 14 år samt flera andra åtgärder. En ny tidsplan för presentation av delbetänkande sätts – i början av 2024 – och för slutbetänkandet gäller september samma år.
Hösten 2024 Hundratals personer samlades på Sergels torg i Stockholm den 23 oktober när Facken i välfärden ordnade en manifestation mot förslaget om att offentligt anställda ska rapportera när de träffar papperslösa. ”Vi inom vården ska i första hand behandla patienter, oavsett varifrån de kommer, och inte agera som poliser” sade intensivvårdssjuksköterskan Charlotte Petterson Enblad till Vårdfokus på plats. I ett avsnitt av Vårdfokuspodden pratar Sineva Ribeiro, Vårdförbudnets ordförande, bland annat om hur en eventuell ”angiverilag” skulle kunna påverka samhället och vården. ”Många papperslösa tror att informationsplikten gäller redan nu” säger distriktssköterskan Mathilde Gray på Röda Korsets vårdförmedling i Stockholm.
Utredningen ”Åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet” tillsätts
Tidöavtalet offentliggörs
Kampanjen ”Vi anger inte” lanseras och utredningen förlängs
Tilläggsdirektiv om undantag presenteras
Manifestation mot ”angiverilagen” i väntan på utredningen