Vi vill bli valda!

Över 800 av dina kolleger vill bli politiker i höst. Sjuksköterskor är de som engagerar sig mest. I år ställer två nya partier upp som startats av vårdpersonal som vill förbättra sin situation.
Visst ska du rösta i höst! Det brukar de flesta se som en självklarhet. Men skulle du vara beredd att gå ett steg längre och själv stå med ditt namn på valsedlarna? Det är 822 av dina kolleger — sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker runt om i landet som kandiderar till något av sammanlagt 34 olika partier. Främst rör det sig om de stora, etablerade riksdagspartierna men här finns även en mängd enfrågepartier varav många har bättre vård som enda fråga, till exempel de nystartade ”Vård för pengarna” i Sörmland och ”Vårdpartiet i Skåne”. ?
— Vården är ett tacksamt ämne att diskutera och ett område som många människor tycker är viktigt, säger Patrik Öhberg, forskare vid Göteborgs universitet.
?Historiskt har det ofta varit missnöjda patienter och anhöriga som har startat enfrågepartier för att till exempel rädda ett nedläggningshotat sjukhus, men här är det alltså sjuksköterskor och läkare själva som tagit initiativet, vilket kan tolkas som ett tecken på att arbetsmiljön hårdnat.?
Vårdfokus kartläggning av vilka ur Vårdförbundets fyra medlemsgrupper som står på valsedlarna till kommun-, landstings-, region- och riksdagsvalen i höst visar att Moderaterna är det parti som lockar flest att engagera sig, tätt följt av Kristdemokraterna. Enligt Patrik Öhberg har Moderaterna gjort ett framgångsrikt ansiktslyft. ?
— Det stora är att de inte längre ogillar den offentliga sektorn. Förut tyckte de flesta av deras riksdagsledamöter att det var en underbar idé att skära ner men nu är det inte lika många som tycker det är så briljant.?
En annan del av förnyelsen är att de aktivt letat upp grupper som tidigare var svåra att nå. De nya Moderaterna, som snart är tio år gamla, flörtar med vårdpersonalen. ?
— Om ambitionen är att visa att man är det nya, breda partiet så är det smart att rekrytera människor från vården, skolan och omsorgen och inte bara de välbärgade. Då framstår förnyelsen som mer genuin, säger Patrik Öhberg.
??Tvåa på listan över partier som lockar kandidater från vården är alltså Kristdemokraterna. Att ett så litet parti som KD ändå attraherar förhållandevis många vårdanställda kan ha två förklaringar: värderingar och det som valforskare kallar listpynt.?
— Äldreomsorgen är väldigt central för KD och det kan skapa sympatier hos dem som arbetar inom vården. Men jag tror också att många som står längre ner på valsedlarna kan vara listpynt. Man lånar ut sitt namn utan att egentligen vilja bli invald, säger Patrik Öhberg.
?Vad fyller då listpynt för funktion? Jo, partierna vill gärna ha välfyllda valsedlar med yrkesmänniskor som utstrålar trovärdighet. Dessutom får det partiet att verka bredare än vad det faktiskt är. Om man till exempel tittar på vilka som sitter i riksdagen är mycket riktigt vårdpersonalen en liten grupp, även om det finns enstaka toppnamn som exempelvis Cristina Husmark Pehrsson (M), sjuksköterska och tidigare socialförsäkringsminister. ?
På samma sätt används kvinnor som kuttersmycken både i Sverige och i andra länder.?
— Det ser bra ut tills man kollar vilka som har chans att bli valda. Då är det män, säger Patrik Öhberg. ??
Vad är det då som driver vårdanställda att ställa upp som kandidater, oavsett om det handlar om medvetet listpynt eller ärligt menade försök att bli invalda? Vårdfokus har talat med representanter från flera olika partier och alla säger samma sak: Vår erfarenhet behövs, det är vi som kan vården. Riksdagsledamoten Gunvor G Ericson (MP) använder sin yrkesbakgrund, ”Kryssa en sjuksköterska”, för att få fler röster i höst och ambulanssjuksköterskan Christine Lorne (C) som kandiderar för första gången tycker att bakgrunden är så viktig att hon vill starta kampanjen ”Kryssa en vårdanställd, oavsett parti”. Samhället går dock i andra riktningen och de senaste åren har yrkesbakgrundens betydelse för att bli invald minskat. I stället blir de så kallade proffspolitikerna fler och fler och i dag räknas hälften av alla riksdagsledamöter som sådana. Gemensamt är att de har gått raka vägen till den politiska toppen via partiernas ungdomsförbund, ibland utan att passera vare sig högskolan eller det vanliga arbetslivet.
?— Personliga drivkrafter och ambitioner är viktigare. Ett problem för den som vill profilera sig inom exempelvis vården är att ämnet är så stort, något som alla vill engagera sig i. Det är inget unikt särintresse, därför får inte yrkesbakgrunden samma betydelse, säger Per Öhberg.
De lockar flest att engagera sig
- Moderaterna 152
- Kristdemokraterna 148
- Socialdemokraterna 109
- Centerpartiet 104
- Vänsterpartiet 81
- Folkpartiet liberalerna 77
- Miljöpartiet de gröna 70
- Sverigedemokraterna 17
- Feministiskt initiativ 5
- Övriga 59