Redan den första månaden i april genomgick 16 000 sjuksköterskor och barnmorskor kontrollen. Den kallas för revalidering i Storbritannien och är obligatorisk för att få behålla sin legitimation.

Reformen är en av de största för sjuksköterskor på många år och mycket omtalad. Sjuksköterskor och barnmorskor ska genom att göra en rad uppgifter kunna bevisa att de har rätt inställning och kompetens för att fortsätta arbeta i yrket.

Vanvård i Staffordshire

Revalideringen är en av de reformer som genomförts efter den stora vårdskandalen i Staffordshire, som fortfarande är relativt okänd i Sverige. På sjukhuset i Staffordshire vanvårdades över tusen patienter till döds fram till år 2009, när den usla vården avslöjades av visselblåsaren, sjuksköterskan Helene Donnelly.

Efter stora nedskärningar av bemanningen, speciellt bland sjuksköterskorna, och krav på ständigt effektivare arbetssätt spreds en skrämmande vårdkultur. Svårt sjuka patienter skrevs ut i förtid för att akuten skulle kunna hålla ledtiderna. Sjuksköterskor fuskade med siffrorna, patienter blev liggande i sin avföring. Några drack vatten ur blomvasar för att inte törsta ihjäl.

290 förslag på åtgärder

Skandalen har granskats i en rad utredningar. Den största, Francis-rapporten, resulterade i 290 förslag på åtgärder för att förstärka patientsäkerheten inom sjukvården, varav skärpta kontroller av legitimerade sjuksköterskor var ett.

Därför måste nu 692 000 sjuksköterskor och barnmorskor genomgå kontrollen vart tredje år. Efter flera års förberedelser drog revalideringen i gång nu i april.

Den del som blivit mest ifrågasatt är de fem omdömen sjuksköterskorna ska inhämta från patienter, kolleger eller chefer på sitt arbete som sjuksköterska.

– Jag får mycket bekräftelse från patienterna, men jag kan inte be dem skriva ned dessa. Det tar fokus från deras behov och leder till mina, säger Tracy Stephens, sjuksköterska på kardiologen på St Thomas sjukhus i centrala London.

Tar reformen på stort allvar

Hon har gjort sin revalidering och tar reformen på stort allvar.

– Många tror att det kommer att bli mycket extrajobb med de nya kraven, men jag vill gärna lyfta fram att det faktiskt var lätt, säger hon.

Själv löste hon svårigheten att få in omdömen med att skicka ut en skriftlig frivillig enkät till kollegorna.

Gill Coverdale på sjuksköterskornas yrkes- och fackförbund Royal College of Nurses arbetar just nu med att förankra revalideringen i både professionen och hos arbetsgivarna. Med svenska ögon kan reformen verka både onödig och överdriven.

– Här är den nödvändig. Den är vår chans att få tillbaka allmänhetens förtroende. Det som hände på Staffordshire var sorgligt. Det var ett systemfel som gjorde att vårdpersonalen blev så utmattade att de tappade förmågan att vårda på ett omtänksamt och kunnigt sätt. Det var tyvärr inte bara där, vi har haft andra skandaler.

När väl pressen fick reda på vanvården och dödsfallen i Stafford startade ett intensivt rapporterande, som pågick i flera år. Patienter och anhöriga från hela landet trädde fram och vittnade om missförhållanden. Sjuksköterskor utmålades ofta som bovar.

Kårens rykte solkades

Den tidigare respekterade, nästan upphöjda, kåren fick ett allt solkigare rykte.

Under revalideringen av sin legitimation skriver sjuksköterskorna också fem reflekterande texter utifrån den nya koden för yrket. Dessutom förs en reflekterande diskussion med chefen eller en kollega som intygar det med sitt namn och legitimationsnummer till den ansvariga myndigheten.

– Tanken är att reflektionspartnern ska kunna upptäcka om någon tappat sin vårdande förmåga och exempelvis skyller sina egna brister på patienterna, säger Gill Coverdale.

Svenska Vårdförbundet tar avstånd från revalideringskrav när de kommer upp i europeiska sammanhang.

– Det är inte rätt väg att lägga över ansvaret på den enskilda sjuksköterskan. Vi förespråkar i stället rätten till kompetensutveckling och livslångt lärande. Arbetsgivaren har ansvar för att ge våra medlemmar möjligheter till det. Vi ser på det brittiska systemet att sjuksköterskorna blir pressade att vidareutbilda sig och gör det på sin fritid och ibland bekostar de kurser själva, säger Johan Larson, Vårdförbundets vice ordförande.

Redan sedan tidigare har Storbritannien krav på sjuksköterskor och barnmorskor att de ska kunna visa att de praktiserat i yrket och fortbildat sig ett visst antal timmar vart tredje år. Kontrollen har nu utökats kraftigt.