– Nästa världskongress hålls i Italien om två år. Jag hade önskat att jag fortfarande hade varit student då, så att jag hade fått åka igen, säger Manna och skrattar gott.

Vi träffas på ett litet kafé i ett av Kobes mest populära hamndistrikt, där japanska ungdomsgrupper med konstfullt målade ansikten och klädda i traditionella och färgstarka folkdräkter under hela dagen avlöst varandra för att till publikens jubel visa upp sina häftiga och dramatiska danskonster på en scen strax intill kajkanten.

Japansk dansuppvisning i den japanska stadens Kobes hamn, sept 2016
Under hela dagen uppträdde olika japanska dansgrupper på hamnscenen i Kobe. Foto: Anders Olsson

Långa dagar

Det är lördag kväll, Manna har varit uppe sedan klockan sju i morse. Hon är trött och känner sig lite sliten, men är ändå uppspelt och glad.

Tidigare under dagen har hon tillsammans med Vårdförbundets studenthandläggare, Anna-Karin Ulander, besökt flera japanska laboratorier, för att därefter ta sig ut hit till hamnområdet för en intervju med Vårdfokus.

De övriga dagarna har hon tillbringat tillsammans med studerande från andra nationer på IFBLS-kongressens obligatoriska studentforum.

De har jämfört de olika ländernas utbildningar och diskuterat vad de tillsammans skulle kunna göra för att påverka dem så att de blir mer lika länderna emellan. En annan stor fråga som diskuterats är hur man ska göra yrket mer synligt för andra professioner i vården.

– Det har varit roligt och intressant, men intensivt. Det har blivit långa dagar, men jag är ändå väldigt tacksam över att ha fått vara med. Det har gett mig så otroligt mycket. Jag har fått flera nya kompisar från andra länder och bär med mig mängder av minnen och intryck härifrån, säger Manna.

Manna Vosta, student på biomedicinska analytikerprogrammet KI, termin fem, sept 2016. Bilden är tagen i samband med IFBLS kongress 2016i Kobe i Japan.
Manna Vosta stortrivdes i Japan. Foto: Anders Olsson

Vidare till Thailand för praktik

Den här intervjun gjordes under den fem dagar långa kongressens näst sista dag. Den avslutades i söndags. Efteråt åkte Manna på en veckas semester i Tokyo, där hon befinner sig just nu.

När semesterveckan är över flyger hon vidare till Thailand där hon i en mindre stad strax utanför Bangkok ska göra sin utlandspraktik. Under tolv veckor ska hon få lära sig hur det går till på tre thailändska laboratorier, ett för mikrobiologi, ett för hematologi och ett för transfusionsmedicin.

– Jag har alltid varit intresserad av andra länder och kan absolut tänka mig att arbeta som biomedicinsk analytiker i något annat land än Sverige, gärna på något laboratorium i Sydeuropa, säger Manna som av en ren slump valde att läsa biomedicinska analytikerprogrammet.

En vän till familjen är biomedicinsk analytiker och berättade för Manna hur intressant hon tycker att jobbet är.

Var ingen tekniknörd

På gymnasiet läste Manna på det samhällsvetenskapliga programmet. Hon har aldrig varit speciellt intresserad av naturvetenskapliga ämnen eller teknik. Ändå tycker hon sig inte ha haft några större problem att ta till sig allt det tekniska som hon under de senaste åren har fått lära sig på utbildningen.

– Det jag gillar är att det till skillnad från samhällskunskap är så konkret. Och så går utvecklingen så fort, det kommer ständigt nya metoder och nya analysinstrument, vilket jag gillar. Jag har alltid varit ganska nyfiken av mig.

Den praktik hon skulle ha gjort på en vårdcentral i förra veckan är obligatorisk. För att få sitt examensbevis måste hon därför genomföra den senare, vilket blir först om ett år.

– Men det gör mig ingenting. Under tiden kan jag ändå arbeta på labb, som assistent. De erfarenheter jag tar med mig härifrån Japan och senare från Thailand tror jag att jag kommer att ha stor nytta av när jag väl får min legitimation som biomedicinsk analytiker.