– Mitt råd till andra som får in en patient med den här typen av resistenta bakterier är att lägga sig på en hög nivå redan från start. Trots att vi följde alla riktlinjer initialt var det inte tillräckligt.

Det säger Roger Larsson, sjuksköterska och verksamhetschef för Praktikertjänst Näras enheter för avancerad vård i hemmet och specialiserad palliativ vård.

En av de palliativa enheterna finns i nyrenoverade lokaler på Högsätravägen på Lidingö. Här vårdas ett 20-tal patienter, varav de allra flesta har enkelrum. Miljön är så hemlik som den kan vara på en institution och det första man tänker på är inte att patienterna här kan bära på potentiellt livsfarliga smittsamma bakterier.

Hade smittats utomlands

Så är det inte heller i normala fall. Men strax före sommaren fick man besked om att en patient vid ett vårdtillfälle utomlands hade smittats med den mycket aggressiva bakterien ESBL carba. Patienten hade inga symtom men var bärare av bakterien. Risken var att andra patienter skulle smittas.

Någon isolering utöver att patienten fick ett enkelrum ansågs inte nödvändigt. Men i samband med att patienten togs emot fick all personal repetera utbildningen i basala hygienrutiner, som ges vid introduktionen av nyanställda. När patienten anlände gicks hygienrutinerna dessutom igenom med både patienten själv och dennes närstående.

Alla patienter och anhöriga uppmanades också att tvätta och sprita händerna innan de besökte matsalen.

Vem har tagit i handtaget före mig?

– Förutom att personalen måste ha en gemensam syn på hur man ska undvika smitta och gemensamma rutiner måste man även få med patienterna och deras anhöriga, så att även de ser till att rutinerna följs. Men det är komplext. Plötsligt måste man tänka sig för när man ska ta i ett handtag. Hur många har tagit i handtaget före mig? säger Roger Larsson.

Man följde smittskyddsenhetens rekommendationer att varje vecka ta odlingar på alla patienter samt alla som skrevs ut. Det var så man upptäckte att totalt fyra patienter hade smittats av ESBL carba, trots alla försiktighetsåtgärder.

– Vi blev rätt så överraskade. Vi tyckte att vi var på tå. Det kändes som att vi låg steget före. Uppenbarligen hade de förebyggande åtgärder vi hade vidtagit ändå inte räckt, trots att vi tagit hjälp av såväl smittskyddsenheten som enheten för vårdhygien, säger Roger Larsson.

Efter upptäckten skärptes reglerna ytterligare. Det räckte inte längre med att exempelvis städmoppen skulle bytas för varje rum som gjorts rent utan även att handtaget på redskapet skulle spritavtvättas. Personalen såg också till att patienter och närstående verkligen tvättade och spritade sina händer innan de slog sig ner i matsalen. Dessutom togs allt ätbart som tidigare stått framme bort. Exempelvis, kaffe, te, kakor och frukt. Även kylskåpet stängdes för patienter och närstående.

Sedan i början på juli har inga nya patienter smittats med ESBL carba. Men hygienrutinerna kvarstår.

– Fortfarande vet vi inte hur bakterierna spreds. Det kan lika gärna ha varit personalen som patienterna eller deras anhöriga som spred smittan vidare. Det enda vi kan säga är att någon av alla de åtgärder vi vidtagit har fått effekt. Nästa gång vi får in en sån här patient kommer vi att lägga oss på en högre hygienisk nivå redan från start, säger Roger Larsson.

Fakta om ESBL carba

  • ESBL är en förkortning på tarmbakterier som bildar extended spectrum beta-lactamase. Det är ett ämne som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas.
  • På senare år har ESBL muterat och blivit resistent även mot så kallade karbapenemer som ofta är den enda tillgängliga behandlingsmöjligheten vid infektioner med ESBL-producerande bakterier. Den muterade varianten kallas ESBL carba.
  • Bakterier med ESBL carba har under det senaste decenniet fått snabb spridning över världen. Sverige är dock fortfarande relativt förskonat. För tio år sedan rapporterades endast något enstaka fall i Sverige. Men år för år har det blivit allt fler fall. Förra året rapporterades 126 fall med ESBL carba i Sverige, varav minst 34 hade smittats i Sverige.
  • Från årsskiftet fram till i dag har Folkhälsomyndigheten fått in 61 anmälda fall. Av dessa har 16 smittats i Sverige. Däremot finns det ingen statistik som talar om var de blivit smittade, inom vården eller ute i samhället.
  • Som med andra multiresistenta bakterier är många bärare av bakterien utan att veta om det eller märka någonting konstigt. Det är först om man blir sjuk av den i samband med exempelvis ett sänkt immunförsvar som den kan ge allvarliga symtom.