– Så länge det är svårt att komma i kontakt med primärvården och akuten alltid har öppet kommer det att vara till akuten man vänder sig, sa Anna Nergårdh när hon på dagens presskonferens presenterade sina förslag på hur det ska förändras.

Det kommer att ta tid, slog hon fast, men målet är att om några år ha organiserat om svensk sjukvård så att primärvården är det självklara valet i första hand.

Satsning på fler läkare

Bland förslagen finns bland annat:

  • Längre öppethållande på vårdcentralerna – även om utredningen inte går så långt som att säga att de ska vara öppna dygnet runt.
  • Ett tydligt nationellt uppdrag för primärvården för att utbudet av vård ska bli mer lika över hela landet.

– I dag är tolkningen av vad man ska erbjuda alldeles för olika. Förutom de självklara kompetenserna, som allmänläkare och distriktssköterska, vill vi säkerställa att primärvården kan erbjuda hjälp av arbetsterapeuter och dietister, men också av kuratorer eller psykologer.

  • Bättre kontinuitet och möjlighet för patienterna att välja en fast läkarkontakt. För att minska bristen på allmänläkare inom primärvården föreslår utredningen en statlig satsning på fler specialiseringstjänster.
  • Fler professioner ska kunna skriva intyg av olika slag, inte bara läkare.

Använda alla kompetenser

Att använda alla kompetenser på ett klokt sätt är ett av budskapen.

– Det är en förutsättning för att klara utmaningarna i framtidens hälso- och sjukvård och göra primärvården till medborgarnas förstahandsval. Ett sätt att göra det tydligt är att den förstärkta vårdgarantin omfattar alla primärvårdens legitimerade yrkesgrupper. Det kan vara en läkare, men det kan också vara en distriktssköterska eller en fysioterapeut, säger Anna Nergårdh.

Läs också: Patienter ska få snabbare bedömning – men inte alltid av läkare

- Den psykiska ohälsan är en av våra största utmaningar idag och vi har inte ett hälso- och sjukvårdssystem som är uppbyggt för att ta hand om det, sa Anna Nergårdh på dagens presskonferens. 

Mer förebyggande arbete krävs och vårdcentralerna måste kunna ta hand om den ökande psykiska ohälsan på ett bättre sätt. Patienter som behöver stöd av till exempel en psykolog ska inte behöva byta vårdcentral, så även om inte kompetensen finns på vårdcentralen ska kontakt med professionerna lätt kunna förmedlas.

Relationer kräver kontinuitet

Vikten av kontinuitet lyfts också fram i utredningen. Anna Nergårdh anser att ett av vårdens problem är att den är för fragmentiserad och för mycket inriktad på funktioner i stället för relationer. Bättre kontinuitet ser hon som en av förutsättningarna för god vård. Då menar hon både när det gäller kontakten mellan vårdpersonal och patient och personalens möjlighet att samarbeta med varandra.

Det är för lite av det i dag, anser hon och vill med sitt andra delbetänkande skapa förutsättningar för mer och bättre samarbeten. Men bristen på vissa yrkeskategorier är en utmaning för kontinuiteten.

– Bristen gäller flera yrkesgrupper. I det här betänkandet tittar vi särskilt på bristen på allmänläkare, men vi följer arbetet med att stärka kompetensförsörjningen av andra yrkesgrupper, där distriktssköterskan är en. Distriktssköterskan har en generalistkompetens som behövs för den helhetssyn som krävs i primärvården. Bristen på sökanden till specialistutbildningen bekymrar mig.

Vill synliggöra bristen

Distriktsköterskeföreningens ordförande, Ina El Sherif, har i en tidigare intervju i Vårdfokus sagt att om distriktssköterskan ska kunna bli navet i framtidens primärvård behövs både bättre villkor och en utvecklad yrkesroll. I dag finns för lite tid för förebyggande arbete och helhetssyn. Anna Nergårdh håller med.

– Rollen har förändrats i och med att förutsättningar att utföra det förebyggande arbetet saknas. Vi trycker på behovet av mer övergripande uppföljning för att bristen ska synliggöras. Det behövs bra underlag för att satsa på rätt utveckling.

En stor omställning

Patientens delaktighet och ett personcentrerat arbetssätt lyfts fram som viktiga förutsättningar i utredningens beskrivning av framtidens primärvård.

Att göra primärvården till ett förstahandsval innebär en omställning för befolkningen, men kanske ännu mer för personalen. Anna Nergårdh anser inte att det finns något val. Och i fler länder än Sverige går utvecklingen mot mer fokus på primärvården för att klara framtidens hälso- och sjukvård. För att förebygga psykisk ohälsa och skapa en mer jämlik vård måste vården finnas där människor befinner sig.

Hon hoppas att de förändringar som utredningen föreslår ska innebära förutsättningar för en god arbetsmiljö. Under utredningstiden har Anna Nergårdh haft kontakt med vårdprofessionernas studentförbund och förslagen har väckt deras intresse.

– Förebyggande arbete, ett salutogent förhållningssätt och interprofessionellt samarbete tilltalar många unga. Om de ser att samhället satsar på primärvården tror jag att det finns goda förutsättningar att locka kommande medarbetare.

I mars 2019 beräknas slutbetänkandet vara klart.