En stor del av rekommendationerna i de nya riktlinjerna handlar om att stärka hela vårdkedjan med förebyggande åtgärder, snabba insatser och rätt typ av vårdform i akutskedet samt olika typer av rehabiliteringsinsatser.

Hög prioritet ges också en ny metod som visat sig lovande i stora internationella studier.

Täpper till hålet

Den gäller personer under 60 år som drabbats av en så kallad kryptogen stroke, där orsaken inte har kunnat fastställas. Man har funnit att en oväntat hög andel av dem har ett hålrum mellan hjärtats förmak. Genom hålrummet kan blodproppar passera och gå vidare till hjärnan och orsaka en stroke.

– Men genom att täppa till hålet, med ett paraplyliknande instrument, så kallad endovaskulär slutning, minskar risken att få en ny stroke, säger Anna Lord, projektledare för riktlinjerna på Socialstyrelsen.

Studierna visar att ingreppet halverar risken för en ny stroke hos unga människor.

Tredje vanligaste dödsorsaken

Varje år insjuknar fler än 25 000 människor i Sverige i stroke. Sjukdomen är den tredje vanligaste dödsorsaken. Men under en följd av år har både insjuknande och dödlighet minskat, med närmare 40 procent 2002-2014. Läs mer om det här.

– Det beror på bättre strokeförebyggande åtgärder och livsstilsförändringar i samhället, men även på att fler strokepatienter får förebyggande insatser för att inte drabbas på nytt, och att nya behandlingar i det akuta skedet tillkommit, säger Anna Lord.

Tidigare ute på remiss

Ett förslag till dessa nya riktlinjer har tidigare varit ute på remiss. Gensvaret har varit stort ifrån strokevården och patientorganisationerna, som särskilt uppmärksammat behovet av god rehabilitering och uppföljning.

Läs också: Snabb strokediagnos med nytt ultrasnabbspår

Samtidigt med de nya riktlinjerna presenteras också målnivåer för flera av åtgärderna. De anger hur stor andel i en patientgrupp som bör få en viss behandling eller åtgärd.

Socialstyrelsen förutspår att dessa mål kommer att bli en utmaning för flera landsting och regioner att leva upp till.