En av de vanligaste anledningarna till att sjuksköterskor avstår från vidareutbildning är att de inte får betalt för studierna. Det framkommer i Vårdfokus granskning av studentbristen på specialistutbildningarna.

Ville, men kunde inte

För lite mer än två år sedan träffade Vårdfokus sjuksköterskan Maria Kempe i Gävle. Då, i januari 2016, ville hon börja plugga, men kunde inte. Ekonomin satte stopp, som ensamstående mamma kunde hon inte nappa på Region Gävleborgs erbjudande om studielön på 18 000 kronor i månaden.

Till hösten gjorde Maria Kempe i alla fall ett försök och påbörjade distriktssköterskeutbildningen.

– Jag var tvungen att jobba varannan helg på akuten. Efter halva terminen var jag redo att sluta, det var för tufft. Då fick jag höra att alla skulle få full lön och valde att fortsätta, säger hon.

Två års bindningstid

I dag arbetar hon 80 procent som distriktssköterska vid Valbo hälsocentral utanför Gävle. En dag i veckan är Maria Kempe tillbaka på sin gamla arbetsplats på akuten.

– Det fungerar jättebra och i framtiden skulle jag gärna arbeta halvtid på barnhälsomottagning och halvtid på akuten.

Men innan hon kan göra det måste Maria Kempe beta av de två bindningsåren som Region Gävleborg har som motkrav för betald specialistutbildning. Fortfarande kvarstår över ett år.

...har blivit tre år

Sedan Maria Kempe gick sin utbildningen har Region Gävleborg utökat bindningstiden till tre år. Enligt ett mailsvar från HR-avdelningen har 33 nya sjuksköterskor fått så kallad utbildningstjänst och full lön under specialiststudierna denna termin. 

Regionen skriver att det är verksamheternas behov av specialister som styr vilka som får betald utbildning. I dagsläget prioriteras barnmorska, intensivvård, operationssjukvård, anestesisjukvård och distriktsköterska.