På torsdagens sista programpunkt under den nordiska barnmorskekonferensen i Reykjavik stod det workshops. Konferensdeltagarna i Silfurbergssalen fick ta del av några korta presentationer av så kallad interventionsforskning.

En grupp forskande barnmorskor och sjuksköterskor från Norge, Sverige och Australien berättade om sina studier i Emma-programmet (Enhanced Maternity care for Migrant Families: resarch to Action).

Mindre lyckliga

Att kvinnor med migrantbakgrund har ökad risk för ohälsa under graviditet och förlossning är känt sedan tidigare. 

– Tidigare forskning har bland annat visat att migrantkvinnor är mindre lyckliga jämfört med icke-migranter. De har också högre risk för att få för tidigt födda barn och att drabbas av intrauterin fosterdöd, berättade australiska Rhonda Small som är gästprofessor vid Karolinska institutet, KI, sedan fem år.

Det beror bland annat på kommunikationssvårigheter, diskriminering eller kulturella aspekter, även om det senare utgör en mindre del, underströk hon.

Intrauterin fosterdöd betyder att fostret dör i magen någon gång efter 22 fullgångna veckor. 

Anpassa vården

I Emma-prgrammet samarbetar forskare, med svenska Erica Schytt och Helena Lindgren i spetsen, för att hitta de bästa metoderna som kan motverka den ojämlika vården och främja hälsan hos utlandsfödda kvinnor.

– Det handlar om insatser som ska göra vården mer anpassad för dem. Samtidigt tror vi att insatserna kan underlätta för barnmorskor i deras arbete och minska stressen för dem, sa Rhonda Small.

Ett sådant exempel är ett projekt med tvåspråkiga doulor som Anna Wahlberg, Amani Eltayb och Nataliia Tsekhmestruk från KI ska utvärdera.

Gravida som talar arabiska, somaliska, tigrinja och polska i Stockholm erbjuds två träffar med en doula inför förlossningen. Doulan är sedan med under hela förlossningen. Genom en randomiserad kontrollstudie och intervjuer med såväl kvinnorna som doulorna och vårdpersonalen ska insatsen utvärderas. 

Studiebesök tryggar 

Vidare berättade svenska Elin Ternström om interventionen med guidade besök på förlossningen. Gravida med migrantbakgrund som ska föda på Södertälje sjukhus erbjuds ett besök på förlossningsavdelningen tillsammans med en guide som talar samma språk.

Kvinnan och hennes partner får en möjlighet att bekanta sig med miljön och förbereda sig inför förlossningen. Eftersom det ofta är det någon från den ordinarie personalen som guidar är det någon som familjen sedan känner igen när det är dags att föda.

Intervjuer med kvinnorna efter förlossningen visade att de guidade besöken haft en positiv inverkan på kvinnornas förlossningsupplevelse, att de känt sig tryggare än innan förlossningen och mer välinformerade.

Mödravård i grupp

En tredje studie har undersökt somaliska föräldrars upplevelser av mödravården och barnmorskornas inställning. Kvinnorna vittnade bland annat om att de kunde känna sig ifrågasatta av barnmorskorna för att de var gravida igen med redan många barn hemma, och även diskriminerade. Barnmorskorna å sin sida kunde vara frustrerade över att kommunikationen inte fungerade och att kvinnorna inte följde barnmorskornas råd. Somaliska kvinnor går dessutom sällan på föräldrautbildning.

Ulrika Byrskog och Malin Ahrne beskrev ett projekt med mödravård i grupp för somaliska kvinnor, det så kallade Hooyo-projektet (som betyder mamma på somaliska). I grupper om cirka fem gravida med partners genomförs mödravårdsbesöken med barnmorska och tolk.

Fokus på gruppträffarna är ökad kunskap om graviditet, förlossning och vården, på kommunikation och socialt stöd. Kvinnorna får också individuella besök med sin barnmorska.

Förhoppningen är att kvinnorna och deras partners ska känna sig mer nöjda och trygga och därmed må bättre. För barnmorskor handlar det om att kunna förstå bättre och på så sätt kunna ge kunskap på ett icke-dömande sätt.

Drabbar även norska kvinnor som fött utomlands

Norska barnmorskan Eline Skirnsdotir Vik har gjort en epidemiologiska studie och jämfört skillnader i förlossningsutfall mellan omföderskor som fått barn i annat land innan de kom till Norge mot migrantkvinnor som fick sitt första barn i det nya landet. Det visade sig att de som fött barn innan migrationen hade ökad risk för prematur födsel och intrauterin fosterdöd.

Det samma gällde norska kvinnor som fött barn i annat land och sedan födde barn i Norge.

– Vi kan inte riktigt säga vad det beror på, men det kan vara så att man vet mindre om de här kvinnornas hälsohistoria eftersom det inte finns någon journal. Därför behöver vi barnmorskor bli bättre på att fråga kvinnorna om vad de varit med om tidigare, sa Eline Skirnsdotir Vik.

Skillnader i val av epidural

Isländska barnmorskan Vidgis Aasheim har studerat hur migration påverkar användningen av epidural som smärtlindring under förlossningen.

Variationen var stor. Kvinnor från några länder använde epidural i mindra omfattning och kvinnor från andra länder använde mer. Barnmorskor behöver vara observanta på att invandrarkvinnor får tillräcklig information om smärtlindring så de kan göra sina val, menade hon.

NJF 2019
Rhonda Small och Erica Schytt. Foto Sanna Björkman

Att hälsan hos gravida migranter och deras barn engagerar barnmorskekåren är tydligt och frågorna var många efter att forskarna presenterat sina arbeten.

– Vi har tillräckligt med kunskap om hur kvinnorna och barnen mår. Nu måste vi ta nästa steg och börja agera också, sammanfattade Erica Schytt.