Nu inleds antibiotikaveckan med syftet att sätta fokus på hur viktigt det är att ha fungerande antibiotika i framtiden. Bakom veckan står Världshälsoorganisationen WHO, och andra internationella organisationer. WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de tio största hoten mot människors hälsa globalt.

Vårdanställdas kunskaper om antibiotika har kartlagts i en studie av EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. Den visar att vårdanställda i Europa har goda kunskaper om rätt användning och resistensutvecklingen. Men studien visar också att det är skillnad på kunskapen i olika länder.

Sverige låg användning

Sverige har arbetat mycket med information om resistensutvecklingen. Vi har låg användning av antibiotika hos både människor och djur, internationellt sett, och därför också en förhållandevis lägre förekomst av resistenta bakterier.

Men i den europeiska undersökningen utmärker sig inte Sverige som det land där vårdpersonal kan mest om antibiotika och resistens. Svensk vårdpersonal hamnar på det europiska snittet i kunskapstestet, som jämfört kunskap, attityder och beteende.

Undersökningen genomfördes som en enkät på Internet som var öppen att besvara en dryg månad i vintras. Nästan 18 400 sjuksköterskor, läkare, farmaceuter, tandläkare och andra vårdanställda i 28 EU-länder, samt Norge och Island, svarade på enkäten.

58 procent svarade helt rätt

Undersökningen innehöll en kunskapsdel där deltagarna fick svara sant eller falskt på sju olika påståenden. Endast 58 procent av deltagarna svarade korrekt på alla frågor. Läkarna var den yrkesgrupp där flest hade alla rätt.

Inom ett område svarade nästan alla deltagare (97 procent) rätt. Det gällde påståenden att antibiotika hjälper mot förkylning och influensa. Där hade de vårdanställda betydligt mer kunskap än allmänheten, där en annan studie nyligen visade att endast hälften visste att antibiotika inte botar virusinfektioner.

Att minska smittspridning i sjukvården är avgörande för hur mycket antibiotika som behöver användas. 87 procent av studiens deltagare svarade att de skulle desinficera eller tvätta händerna även om de använt handskar när de haft fysiskt kontakt med patienter eller biologiskt material.

Av deltagarna var 4 599 sjuksköterskor. Den gruppen var mest medvetna om reglerna för handhygien.

"Alla kan göra något"

Mycket av dagens sjukvård, som operationer och cancerbehandling, bygger på att det finns verksam antibiotika. Svenska Folkhälsomyndigheten deltar och bevakar insatser i Sverige för att bevara antibiotikans förmåga att rädda liv.

– Alla kan göra något för att skydda antibiotikan, till exempel bara använda antibiotika när det är nödvändigt, lämna in överbliven antibiotika på apoteket och följa vaccinationsprogrammet, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande som uppmärksammar internationella antibiotikaveckan.