Barnsjukvården hårt pressad av RS-vågen

Både i Sverige och utomlands stiger siffran med antalet sjuka barn. Trycket är hårt på sjuksköterskorna på barnakuterna. ”På något sätt klarar vi det, det gör vi alltid”, säger Ida Horst, sektionsledare på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Det är så här års som specialistsjuksköterskan Ida Horst sätts på prov. Hon är en av de mest erfarna barnsjuksköterskorna på akutmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, och dessutom sektionsledare.

Svårt sjuka barn trängs med lindrigt sjuka på akutmottagningen. Söktrycket pressar på upp mot rekordnivåer. Genomsnittet är omkring 200 barn per dygn. Förra söndagen kom siffran upp i 237 barn på ett dygn, att jämföra med förra årets sökrekord under RS-säsongen som var 246 barn.

Förra året började säsongen ovanligt tidigt, redan i september, och sjukvården pressades hårt när flera årskullar barn drabbades samtidigt, för att de hade varit extra skyddade från smittspridningen under pandemin. Insjuknandet brukar vara som störst i december till mars, men också i år började smittspridningen tidigare, för omkring fem veckor sedan.

Drottning Silvias barnsjukhus är den samlade barnsjukvården inom Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är oklart hur många som kommer in varje dag som är smittade av RS-virus, men Ida Horsts uppfattning är att det är en betydande andel. Hur personalen klarar trycket beror på flera faktorer, som hur många vårdplatser sjukhuset har, så att barnen inte behöver stanna onödigt länge på akuten.

– Vi sätter in de resurserna vi har möjlighet till. När det inte finns vårdplatser kräver det mer av vårdpersonalen på akuten. Förra året var den mest pressade belastningen jag varit med om på mina tio år, vi får se hur det blir i år. Vi känner av det och alla kämpar på här. Men vi löser det alltid, säger hon.

Verksamhetschefen har gått ut i en debattartikel och vädjat till primärvården att öka resurserna nu under den intensiva virussäsongen, då patienttalen med RS-virus, influensa och covid-19 ökar.

– Fler behöver steppa upp den här mest intensiva perioden. Det jag efterfrågar är att inte bara barnsjukhusen steppar upp. Vi har många patienter som inte får tider på vårdcentralen, och kommer hit för att de behöver hjälp, säger Ida Horst.

På akutmottagningen hänvisas omkring 60 procent av barnen tillbaka till hemmet, till vårdcentralen eller till jourmottagningar.

– När folk kommer med lindriga symtom, som en fotvårta, kan det faktiskt kännas lite provocerande, när personalen här behöver ta hand om de akut sjuka, säger Ida Horst.

Tillståndet svänger fort

När det är fullt med barn på akuten växer stressen, speciellt bland nyare kollegor. Hon försöker då finnas där som stöd.

– Jag brukar säga att man alltid måste ha respekt för att tillståndet kan svänga väldigt fort hos de små barnen. En bebis kan vara stabil och sedan krascha efter kort stund. Men det är inte antalet barn som spelar roll, utan att vi koncentrerar oss på de svårt sjuka, säger hon.

Sjukdomsförloppet vid RS-virus är som allvarligast efter 5-6 dagar, så många barn kan åka hem och avvakta för att se hur infektionen utvecklas. Farligast är viruset för de allra minsta, mellan 0-3 månaders bebisar.

– De svårt sjuka får väldigt mycket slem, som är segt, nästan som tuggummi. Det sätter sig i näsan och i de trånga luftvägarna. Det blir svårt att andas och även att amma eller matas med flaska. Man märker hur bebisarna får släppa taget och ta djupa, häftiga andetag. Det tar mycket energi för dem bara att äta, och när de är så sjuka så somnar de utan att ha orkat äta tillräckligt, förklarar Ida Horst.

Inhalation med adrenalin

Det första sjuksköterskorna gör är att spola näsan på bebisen. Sedan har de speciella näsdroppar för bebisar. De får också inhalation med lite adrenalin, som är luftvägsvidgande.

Ibland är barnen så andningspåverkade att de inte kan vädra ut sin koldioxid. Då behandlas de med högflödesgrimma med tryck och syre, som öppnar upp barnets lungblåsor.

Ida Horst har själv jobbat många år på vårdavdelning och förklarar att när barn läggs in på sjukhuset behöver de ofta syrgas, inhalation och näringssond.

– Sedan fortsätter arbetet med att mobilisera slemmet, bland annat genom att ”bolla” barnet. Det innebär att barnet får ligga på en pilatesboll och gunga försiktigt, berättar hon.

Det är inte bara RS-virus som nu sprider sig fort, utan även covid-19 och influensa. Folkhälsomyndigheten uppmanar sjuka att stanna hemma, och att personer i riskgrupper vaccinerar sig. Från flera regioner rapporteras om ett ansträngt läge i den akuta barnsjukvården. Regioner som ligger högt i antal smittade per invånare är Värmland, Kronoberg, Halland och Jönköping. Flest fall märks i Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Lite bättre än förra året

På Skånes universitetssjukhus barnakut i Malmö var det kris så här års förra året. Det hårda tidiga söktrycket, chefsbyten och undermåliga lokaler gjorde att kliniken förlorade en rad erfarna sjuksköterskor. Då stod sjuksköterskor ensamma utomhus i en carport och gjorde de första bedömningarna av barnen.

Fortfarande ett år senare får barnfamiljerna vänta där utomhus, men sjuksköterskorna tar emot genom en lucka till en reception.

– Det händer att de får vänta två timmar därute. Det ska byggas ett yttre väntrum. Det pågår mycket med lokalerna, och vi har ett fackligt arbete kring vårt 6:6a-anmälan som snart är avslutat. Det finns fortfarande saker att förbättra för arbetsmiljön. Men mycket är redan på gång och vi har bättre dialog med ledningen i dag, säger Christian Tibell, sjuksköterska på barnakuten och förtroendevald i Vårdförbundet.

Han har arbetat ett år på barnakuten. Hans bedömning är att läget inte är lika pressat, med lika många barn med RS-virus, som förra året vid samma tid.

– Det är mycket nu helt klart och vi vet inte om vi sett toppen. Men vi klarar av det. Vissa dagar är det lite få sjuksköterskor. Känner att vi är på gränsen vad vi klarar, det kan inte bli en avsevärd ökning, då blir det svårt. Många sjuka nu också i personalen och jag tror att det är på väg upp fortfarande.

Han använder samma ord som Ida Horst i Göteborg:

– På något sätt klarar vi det alltid.

– Små barn med RS-virus kräver rätt mycket, man måste stanna kvar hos dem, innan man kan lägga in på rätt vårdnivå. Vi har rätt lite vårdplatser och har fått skicka barn till Kristianstad och Ystad, säger han.

Han förklarar att verksamheten är sårbar, speciellt nattetid, när bemanningen är lite lägre. Om det blir ett larm blir två sjuksköterskor och en undersköterska upptagna. Då är det bara en sjuksköterska kvar som ansvarar för resten av akutens patienter.

– Om det då kommer in fler sjuka barn blir det stresspåslag för oss.

Larm från EU och USA

Nu hörs larmrapporter från olika delar av världen. RS-vågen sveper över EU och myndigheterna varnar för den snabba och tidiga ökningen av viruset, samtidigt som influensan och covid-19 sprider sig. Virusspridningen kallas för ”the tripledemic”, trippelepidemin.

I Tyskland kallas situationen i den akuta barnsjukvården katastrofal, och den nationella barnorganisationen kräver en finansiell nödplan för att hjälpa sjukhusen klara den. Läkare varnar för att RS-viruset är nära att orsaka en kollaps inom barnintensivvården, där det saknas vårdplatser och specialistutbildade sjuksköterskor och läkare, rapporterar Deutsche Welle.

I USA varnar myndigheterna för att sjukvården riskerar att pressas hårt. Barnläkarorganisationerna Children´s hospital association och American Academy of Pediatrics har vädjat till Vita huset att utropa nationellt nödläge på grund av det stora antalet barn som vårdas för RS-virusinfektion.

I flera länder rapporteras också om utmattad personal, som också under pandemin varit utlånad och arbetat på vuxenavdelningar. I Frankrike har vårdpersonal skrivit ett öppet brev, publicerat i Le Monde, där de varnar för att de kanske inte orkar arbeta året ut.