återvändare

Lämnar skrivbordet för inhopp i vården

Lämnar skrivbordet för inhopp i vården
Nygammal arbetsmiljö i covidvården väntar personal som lånas ut genom Beredskapslyftet. Foto: Getty Images

Genom initiativet Beredskapslyftet har ett 50-tal korttidsinhopp för personer med vårdkompetens förstärkt covidvården i fyra regioner. Sofia Apelqvist och Karin Braatz är två som nappade på erbjudandet om betald tjänstledighet från sina nuvarande arbetsgivare för att hoppa in som sjuksköterska.

Det var åtta år sedan hon jobbade som anestesisjuksköterska senast, men Karin Braatz kände att hennes kompetens behövdes i pandemin. När Folksam, där hon numera arbetar som skadereglerare, efterlyste utbildad vårdpersonal som kunde tänka sig inhopp i vården mot betald tjänstledighet i tre veckor tvekade hon inte.  

Funderingarna på inhopp i gamla jobbet fanns redan innan pandemin drog igång.

Karin Braatz jobbar numera på Folksam som skadereglerare men hoppar in i covidvården på Karolinska. Foto: Privat.

– I våras kände jag att nu behövs det ju verkligen, men då gick det inte att lösa praktiskt. Det var jobbigt att känna att man satt fast på kontoret, men det är svårt att bara hoppa in någon helg när man har varit borta så många år, säger Karin Braatz.

Sofia Apelqvist, sjuksköterska och barnmorska sedan tidigare och numera gruppchef på SEB Vårdservice, hade en liknande upplevelse.

– Det var känslan av att jag varje dag i mitt flöde ser gamla kollegor och hur de sliter och jobbar dubbla pass. Även om det är en liten och begränsad del jag kan göra kanske det bidrar till att någon annan kan få lite återhämtning.

Återvänder under begränsad tid

Både Folksam och SEB deltar i Beredskapslyftet, som syftar till att ge förutsättningar för kvalificerade sjuksköterskor och undersköterskor som nu jobbar i andra branscher att återvända till vårdyrket under en begränsad tid. Initiativet har funnits sedan i våras och bland annat använts för att skola om permitterad kabinpersonal från flygbranschen till vården.

Fredrik Hillelson, vd för rekryteringsbolaget Novare som driver Beredskapslyftet, fick idén till den pågående fasen i mitten av december när vården larmade om det djupt ansträngda bemanningsläget. Efter att ha hört sig för om vilken kompetens det fanns störst behov av – intensivvårdssjuksköterskor – kontaktade han SAS, Saab och Tre och frågade om de kunde tänka sig att fråga sin personal om där fanns medarbetare med rätt bakgrund och om de skulle kunna ge dem tre veckors tjänstledighet med full lön.

Sedan har fler aktörer hoppat på – senast i förra veckan Volvo och Trelleborg AB – och i dag handlar det även om undersköterskor, sjuksköterskor till intermediära avdelningar och en och annan biomedicinsk analytiker. De har förmedlats för inhopp i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Södermanland.

Fredrik Hillelson, vd för Novare. Foto: Raphael Stecksén/Kaffegruppen 

– Veckan efter vi startade var ytterligare tio företag till med. Vad vi gör är att agera som en sluss. Medarbetare med vårdkompetens hör av sig till oss och vi ser till att de har rätt kompetens och förmedlar en kontakt till sjukhuset, säger Fredrik Hillelson.

Novares arbete sker pro bono. De som återvänder till vården får däremot behålla sin lön under tjänstledigheten, och skriver ett timavtal med respektive arbetsgivare inom vården, med gängse villkor som även annars gäller. När det gäller arbetsmiljöansvar är det samma regler ”som för vilken medarbetare som helst” säger Fredrik Hillelson.

Ökad kunskap om pressad situation

För honom personligen har projektet inneburit ökad kunskap om den pressade personalsituationen i vården – som ju var tuff redan före pandemin.

– Det är så många sjuksköterskor som lämnar vården. Jag beundrar verkligen de som efter fem eller femton års uppehåll går tillbaka till vården och utsätter sig för dessa tuffa miljöer, säger han.

För Karin Braatz var valet självklart:

– Ska man nån gång gå tillbaka är det ju nu, när det verkligen behövs. Man har det väl nånstans i sig, med yrket, säger hon.

Privat har det inneburit viss omställning. Mycket mer än jobbet har hon inte orkat med under de tre veckor hon gått på 12,5-timmars dagskift på iva på Karolinska.

– Nu har ju inte jag små barn, men det kräver ju ganska mycket. Men jag har haft god uppbackning från familjen som lagat mat till mig och annat som underlättat, säger Karin Braatz, som inte är helt främmande för fler inhopp framöver:

– Det som är svårt är tiden, att man behöver få kontinuitet. Grunderna har man ju med sig, och jag fick introduktionsutbildning i hur man hanterar skyddsutrustning. Det är klart det har kommit nya rön på de här åtta åren, men man känner också igen väldigt mycket, säger hon.

Sofia Apelqvist. Foto: Privat.

Sofia Apelqvist börjar sitt första pass på Danderyds infektionsavdelning i dag, måndag.

– Det blir ju såklart annorlunda med arbetstider och annat, men det är det värt. Min sambo har lovat att stötta upp. En del i min närhet har uttryckt oro för smittorisk, men det känns bra. Jag känner att jag har många år i ryggen vad gäller att vara sjuksköterska, även om det är nytt att gå in i en pandemi med allt vad det innebär med skyddsutrustning och annat. Jag tror att risken att bli smittad på Ica är större, säger hon.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida