Så gör du riskbedömningar som chef

Riskbedömning av verksamheten är extra viktigt vid förändringar. Mia Busk, arbetsmiljöspecialist på Suntarbetsliv, förklarar vad du behöver tänka på.

Riskbedömningar är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, och som företrädare för arbetsgivaren är det chefen som ansvarar för att de görs.

I ett första steg ska information om möjliga risker samlas in. Vad kan orsaka ohälsa och olyckor i verksamheten?

Nästa steg är själva riskbedömningen.

– Hur stor är sannolikheten att de här sakerna inträffar och hur stora skulle konsekvenserna bli? Genom en riskbedömning får man möjlighet att förhindra ohälsa och olyckor, och kan prioritera vilken risk man ska satsa på att förebygga först, säger Mia Busk som är arbetsmiljöspecialist på Suntarbetsliv.

Riskbedömningar ska dokumenteras och göras i samverkan med skyddsombud, och gärna även involvera arbetstagarna.

– Det är ofta de som har bäst koll på vilka problem som finns och vad som kan göras åt dem, säger Mia Busk.

Olika typer av risker – fysiska, tekniska, sociala, organisatoriska

Riskbedömningar ska göras regelbundet.

– Hur ofta beror på vad det är för verksamhet. Händer det mycket i verksamheten kan det behöva göras oftare, eller om det uppstår en ny eller akut situation. Vid förändringar ska det alltid göras en riskbedömning.

Förändringarna kan till exempel handla om nya arbetssätt, omorganisation eller ombyggnad av lokaler.

Riskerna kan finnas på många håll. Den fysiska arbetsmiljön är kanske det första många tänker på. Men riskerna kan också röra det tekniska, som datasystem och maskiner, eller det sociala, där riskerna till exempel kan handla om konflikter eller hotfulla situationer. Det kan också finnas organisatoriska risker som ohälsosam arbetsbelastning eller brister i ledning.

– Det kan vara klokt att göra riskbedömningarna i samband med att man undersöker arbetsmiljön genom exempelvis skyddsronder, så att man får in det i vardagen och inte riskbedömer alla arbetsområden samtidigt. Då blir det jättemycket åtgärder i en klump, säger Mia Busk.

Handlingsplan eller åtgärda direkt?

Utifrån riskbedömningen ska det göras en handlingsplan med åtgärder som kan minska riskerna. Allvarliga risker åtgärdas direkt. I ett sista steg ska det sedan kontrolleras att åtgärderna har genomförts, samtidigt som det undersöks vilken effekt åtgärderna fått och att det inte har uppstått några nya risker.

Om man som chef inte tycker sig kunna tillräckligt för att göra en riskbedömning – ta hjälp av hr eller företagshälsovården, tipsar Mia Busk.

– Är du linjechef så är det organisationen som ska se till att du har kunskap, kompetens och befogenheter att lösa dina arbetsmiljöuppgifter.

Riskbedömning är ett bra verktyg för att jobba förebyggande med arbetsmiljön, menar Mia Busk. Särskilt vid förändringar.

– Det kan vara väl investerad tid inför en förändring, för att få med medarbetarna på tåget och göra dem delaktiga. Chefer är inga spådamer. Genom att tänka efter före är man lite bättre rustad.