Drömschema för nattpersonalen i Söderhamn: ”27 timmar är perfekt som heltid”

I Söderhamns kommun säger nattsjuksköterskorna att de hinner ha ett liv. De kan unna sig att åka på semester. Dessutom orkar de – och vill – jobba till 69 år. Anledningen: En arbetstidsförkortning som ger heltidslön för 27-timmars arbetsvecka.

Anneli Collin lutar armarna mot träräcket och håller den varma koppen i sina frusna händer. Hon tittar ut över havet. Det är gråblått i dag. Vinden piskar och vågorna slår. Men det gör ingenting. Anneli Collin tar ett djupt andetag av den friska luften.

– Det här är mitt paradis på jorden.

Det är hit, till stugan som hennes pappa byggt i Lushamn utanför Söderhamn som Anneli Collin åker för att samla kraft. För att få återhämtning mellan elvatimmarspassen i jobbet som distriktssjuksköterska i hemsjukvårdens nattgrupp. Hon har jobbat natt i Söderhamn sedan 1999. Aldrig någonsin har hon tänkt tanken att jobba heltid på natten.

– Det är för jobbigt. Det är inte bara nattpasset. Det ska sovas innan och efter. Det är så mycket förberedelsetid runt omkring. När man jobbar blir det bara äta, sova, jobba, säger Anneli Collin.

Som mest har hon jobbat 78 procent. Det gör hon nu. Med heltidslön.

Sjuksköterskorna som jobbar natt i hemsjukvården i Söderhamn verkar nämligen ha kortast heltid i hela Kommunsverige. Detta visar Vårdfokus kartläggning. Deras heltid motsvarar en arbetsvecka på 27 timmar.

– 27 timmar är perfekt som heltid! Då hinner vi få återhämtning, och dessutom lite mer i plånboken, säger Anneli Collin.

Billigare med arbetstidsförkortning än hyrsjuksköterskor

Arbetstidsförkortningen började som ett projekt för två år sedan. Då hade hemsjukvården i Söderhamn länge haft problem med att rekrytera personal till natten. Enhetschefen och sjuksköterskan Linda Hedberg hade redan flera år tidigare föreslagit arbetstidsförkortning som en lösning på problemet för arbetsgivaren, men fått nej.

År 2022 var personalgruppen nere på halv styrka, tre personer, och hade tre hyrsjuksköterskor inne på heltid i över ett halvår. Ingen sökte de lediga tjänsterna. Det var dyrt för den lilla kommunen.

Linda Hedberg räknade på saken. Det skulle bli billigare att ha sex fast anställda sjuksköterskor på 75 procents arbetstid med heltidslön än att fortsätta ha hyrsjuksköterskor. Närmare bestämt 1,1 miljoner kronor billigare per år och hyrsjuksköterska. Då nappade arbetsgivaren.

– Jag trodde inte att det var sant. Det var helt otroligt, säger Linda Hedberg.

Sjuksköterskor i kö för att jobba natt

Snart blev alla tre vakanta platser fyllda. Folk stod till och med på kö för att få börja där. När kalendern slog över till år 2024 tyckte arbetsgivaren att arbetstidsförkortningen fungerade så bra att de ville göra den permanent. Vårens vårdkonflikt drog ut på processen, men till hösten 2024 var det klart. Nu är 27 timmars arbetsvecka heltid för dem som jobbar natt i hemsjukvården i Söderhamns kommun.

De sex sjuksköterskorna som berörs av arbetstidsförkortningen i kommunen sitter nu samlade kring ett ovalt bord i det nedlagda sjukhuset i Söderhamn och har arbetsplatsträff (APT). Annelie Collin har bytt om och lämnat havet för mötet. På bordet står rutor med mjuk pepparkaka, färskostglasyr och lingon.

– Jag har aldrig bakat så mycket som jag gjort de senaste månaderna, säger Stina Näsman och sträcker fram kakbrickan till sina kollegor.

Hon började i nattgruppen i september 2024, just för att den korta arbetstiden blivit permanent. Hon hade tre jobberbjudanden på gång när Linda Hedberg ringde.

– Jag svarade ja direkt i telefon. Jag visste att det var en bra grupp på natten. Men hade inte arbetstidsförkortningen blivit kvar så hade jag nog funderat några varv till, säger Stina Näsman.

Nio dagar återhämtning i sträck var tredje vecka

Arbetsveckan på 27 timmar är ett genomsnitt utslaget på en tolvveckorsperiod. Sjuksköterskorna jobbar i 75 procentsrader med elvatimmarspass. Som mest jobbar de fem nätter på en vecka. Schemat bryter inte mot reglerna om dygnsvila eller veckovila. 

Vårdförbundet tycker egentligen att passen är för långa, men har gått med på det då sjuksköterskorna i gengäld får nio dagar återhämtning i sträck var tredje vecka.

– Jag vill hellre ha det så här, med långa men färre pass. Det är mer kännbart för kroppen att jobba natt än dag. Dygnsomställningen kräver mycket av en. Det man vill åt är återhämtningen och fritiden, säger sjuksköterskan Åsa Åkerblom, som liksom Stina Näsman lämnat ett dagjobb på heltid för natten.

En stor skillnad är att hon nu behöver jobba var tredje helg, jämfört med var åttonde som när hon jobbade dagtid. Men den långa återhämtningsperioden väger upp det, säger Åsa Åkerblom.

– Jag skulle aldrig jobba heltid på natten, eller så som de har det i Gävle med bara tre-fyra dagars ledighet. Visst har vi något liknande under vår tuffa vecka, men sedan vet vi att den långa ledigheten kommer. Det gör att man orkar.

”Jag hinner ha ett liv nu”

Stina Näsman märker stor skillnad i återhämtningen.

– Jag slås av att jag hinner ha ett liv nu. Jag kan promenera med hundarna och åka till sommarstugan med min tonåring. Jag är också sjöräddare och stationsinstruktör som utbildar fler sjöräddare i Första hjälpen. Nu kan jag vara mer tillgänglig där, för jouren bland annat, säger Stina Näsman.

Kollegorna Viktoria Nieminen och Anita Svensson jobbade heltid i nattgruppen innan arbetstidsförkortningen infördes. Den extra återhämtningen gör stor skillnad för energin, säger de.

– Jag är ju gammal, 67 år, men jag tycker att det är så roligt att jobba. Jag tänker stanna till åtminstone 69 om jag kan. Arbetstidsförkortningen ger mig mer ork både på jobbet och fritiden, säger Anita Svensson.

För Anneli Collin är ekonomin den största fördelen.

– Vi brukar åka utomlands minst en gång per år. Nu kan vi fortsätta unna oss det trots att min man har gått i pension, säger hon.

Halva gruppen skjuter upp pensionen

Hon tror att det hade blivit stora protester i gruppen om arbetstidsförkortningen hade tagits bort efter projektets slut.

– Innan det blev klart sa vi att om de tar bort arbetstidsförkortningen så kommer de inte ha några sjuksköterskor kvar på natten, säger Anneli Collin.

Kollegan Mari-Anne Strandow bekräftar teorin.

– Jag hade nog gått i pension då, säger hon.

Egentligen kan halva arbetsgruppen gå i pension inom de närmaste åren om de vill. Enhetschefen Linda Hedberg ser arbetstidsförkortningen som ett sätt att behålla dem och plana ut pensionstoppen.

– Det är en vinst för mig och gruppen att få ha kvar kollegor. Det är bra för kontinuiteten i gruppen och för kompetensen. De här personerna nära pension besitter en kompetens och erfarenhet som vi aldrig kan få tillbaka när de lämnar oss. Den är ovärderlig. De är bara två sjuksköterskor på natten. Det är en stor kommun. De behöver ha tryggheten i rollen, säger Linda Hedberg.

Chefen: ”Det bästa är att de får den lön de har rätt till”

Hon ser bara fördelar med arbetstidsförkortningen. Schemat blev inte svårare att lägga då de redan innan hade utgått från ett grundschema på sex personer på 75 procent, och lagt på mer för de som jobbade heltid. Det luftiga schemat gör det enkelt för medarbetarna att byta pass med varandra om de behöver lösa till exempel ledigheter. Under den intensiva sommaren hann personalen ändå få nog med återhämtning emellan jobbperioderna för att orka jobba igen.

Linda Hedberg rekommenderar fler att korta arbetstiden för sina anställda.

– Det bästa är att de får den lön de har rätt till. Jag tycker inte att man ska behöva gå ner i tid för att orka jobba. Det tycker jag gäller i det stora hela, inte bara natten, säger Linda Hedberg.

Kaffekopparna dukas undan. APT-mötet är slut. Anneli Collin och Mari-Anne Strandow åker hem för att sova en stund innan de kliver på nattens pass klockan 20. De har jobbat ihop i 25 år. Båda på 75 procent för att orka. Och nu får de alltså äntligen den lön de förtjänar. En heltidslön.