Unga kvinnor som lider har alltid fascinerat
I mediernas rapportering om självskadebeteende finns en obehaglig fascination av unga kvinnor som lider.
Att unga flickor skär sig eller på andra sätt skadar sig själva är inte nytt. Men det har blivit allt vanligare och en bidragande orsak är att medierna uppmärksammar beteendet. Maria Björk, doktorand på institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, har studerat vad hon kallar »nutidens martyrer«.
– Det finns något som gör att vi blir fascinerade av unga kvinnor i en offerroll – unga kvinnor som lider, svälter och blöder. Det är ett påtagligt och obehagligt fenomen, säger hon.
Den fascinationen använder sig kvällspressen av när de förmedlar bilder av flickor med sönderskurna armar.
– Kvällspressen bidrar till en romantiserad bild av den lidande unga kvinnan och det finns en risk för att publiceringen av sönderskurna armar blir en sorts bruksanvisning för unga tjejer som mår dåligt.
Att unga flickor gör sig själva illa finns dokumenterat långt tillbaka i tiden. Anorexi, i betydelsen självsvält, är inte något nytt, men beskrivningarna och tolkningarna av beteendet skiljer sig åt.
– I en religiös kontext, särskilt under 1800-talet och inom katolicismen, ses kroppen som synd och svälten som ett sätt att komma närmare Gud. I vår tid börjar svälten som ett sorts självförverkligande genom en perfekt kropp, snarare än att förneka den genom att inte finnas alls, säger Maria Björk.
Under 1980- och 90-talen blev anorexi och bulemi diagnoser på modet och mediernas rapportering hjälpte till att sprida beteendet ytterligare. På 2000-talet är det skärandet som står i fokus. Maria Björk säger att det är en händelse som ser ut som en tanke att det dyker upp i en tid då det anses helt okej att lägga sig under kniven hos plastikkirurgen – utan medicinsk orsak.
– Om vi tänker efter så pysslar kvinnor en hel del med sådant som skulle kunna beskrivas som självstympande, som att vaxa benen och bikinilinjen. Vi uppfattar kroppen som ett ting, så varför inte gå till attack mot den med ett rakblad.
Om självsvälten kan ses som ett extremt uttryck för en ideal kvinnobild som säger att vara smal är detsamma som att vara lyckad, så anser Maria Björk att man kan se skärandet som ett alternativt ideal.
– De unga flickor som berättar om sitt skärande representerar en alternativkultur. De tar avstånd från den välsminkade och välansade mainstream-kulturen och de tar avstånd från att göra sig vackra för män. På det sättet är de något av en proteströrelse – fastän destruktiv. Deras budskap är: »Den vackra kroppen vill jag inte ha.«