Slut på förvirringen
Socialstyrelsen har gett ut en ny föreskrift för att alla som arbetar inom svensk vård och omsorg ska mena samma sak när de använder vissa ord.
Det blir varje verksamhetschefs ansvar att se till att personalen använder begreppen i termbanken rätt. Men i det enskilda fallet kan det vara svårt att angripa någon som har skrivit fel. Det är beskedet från Socialstyrelsens chefsjurist Nils Blom. »Men i princip är det en tvingande föreskrift«, säger han.
De begrepp som föreskriften (sosfs 2007:9) tar upp är:
- patient
- hälso- och sjukvårdspersonal
- vårdgivare
- patientsäkerhet
- patientsäkerhetsarbete
- vårdskada
- habilitering
- rehabilitering.
Socialstyrelsen ska komma med max två nya begreppsföreskrifter om året framöver.
– Det råkade bli åtta begrepp just den här gången. Nästa gång kan det bli hundra. Det beror på vilket område det gäller, säger Stefano Testi som är terminolog vid Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens arbete med de normerade begreppen har mötts av kritik. Det finns de som menar att det går för långsamt, att det är fel begrepp som behandlats och att de är allt för luddiga. Andra menar att den första termföreskriften mer ska ses som en test på att arbetet med att normera termer fungerar och att det viktigaste inte är att alla är överens utan att man kommer till skott.
Hos Socialstyrelsen finns sedan tidigare cirka 700 termer och begrepp definierade i den så kallade termbanken. Skillnaden är att det bara är rekommendationer om hur olika begrepp och termer ska användas.
Parallellt med dessa begrepp kommer Socialstyrelsen i höst att påbörja en översättning av cirka 300 000 begrepp och termer i det brittisk-amerikanska begreppsystemet Snomed ct, Systematized nomenclature of medicine, clinical terms.
Tanken med Snomed ct är att det ska täcka större delen av vården och omsorgens behov av begrepp och termer i elektronisk form. Men Snomed ct är i dag främst inriktat på medicinska termer medan omvårdnadstermer till stora delar saknas.
Det som finns är drygt 180 uttryck för omvårdnadsdiagnoser som tagits fram av Nanda, North American nursing diagnosis association, och ett antal termer för omvårdnadsåtgärder från stora amerikanska klassifikationer. Den svenska översättningen av Nanda väntas bli klar tidigt under 2008. Arbetet leds av Margareta Ehnfors, professor i vårdvetenskap vid universitetet i Örebro och en av upphovskvinnorna till vips-modellen som används för omvårdnadsdokumentation i de nordiska länderna.
? De omvårdnadsbegrepp som finns i Snomed ct är inte heltäckande, men å andra sidan är det ett jättestort arbete att ta fram nya begrepp och termer på en mera detaljerad nivå, säger Margareta Ehnfors som från början hoppades att översättningen av Nanda skulle ha varit klar redan under 2006.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att komplettera Smomed ct med termer och begrepp som kan användas inom exempelvis socialtjänsten. Projektet går under benämningen tvärprofessionell informationshantering. I vilken omfattning rena omvårdnadsbegrepp ska ingå i det projektet är fortfarande oklart.
? Men omvårdnadsområdet ingår i det som vi ska utveckla, försäkrar Kristina Bränd Persson, chef för Socialstyrelsens enhet för klassifikationer och terminologi.
ssf, Svensk sjuksköterskeförening, har i samarbete med andra professioner tagit fram ett förslag till klassifikation av omvårdnads- och rehabiliteringsinriktade vårdåtgärder, kvå, som har överlämnats till Socialstyrelsen.
? Nästa steg är utvecklingen av termer och begrepp. Vi förutsätter att vi blir tillfrågade av Socialstyrelsen att delta i det arbetet. kvå kan man ha glädje av vid översättningen av Snomed ct eftersom vi i den redan har identifierat ett antal omvårdnadsåtgärder och åtgärder inom sjukgymnastik och arbetsterapi, säger Gerthrud Östlinder vid ssf.
Laboratorieanalyser ingår till viss del i Snomed ct, men utifrån ett annat begreppsystem för laboratorieanalyser än det som används i Europa och de nordiska länderna. Även det är något som Socialstyrelsen ska se över inom ramen för uppdraget.
Översättningen av Snomed ct beräknas starta i november i år. Fram till årets slut ska de första 10 000 begreppen vara klara. Om drygt fyra år beräknas hela översättningen vara färdig.
Om alla de begrepp och termer som ingår i Snomed ct ska bli tvingande att använda eller bara rekommendationer är ännu inte bestämt.
Termer och begrepp
För två år sedan gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att bestämma vilka begrepp och termer som alla inom vård och omsorg ska använda på samma sätt, så kallade normerade begrepp.
Terminologiarbetet ingår som en del i den nationella it-strategin och Socialstyrelsens arbete med den nationella informationsstrukturen. På sikt innebär det att en patientjournal ska kunna följa individen över landstings- och kommungränsen utan att begreppen omtolkas.
Enhetliga begreppsdefinitioner är också viktigt för att kunna göra uppföljningar, jämförelser och bedriva forskning på all den information som matas in i vårdens och omsorgens olika datasystem.
Det här är också på gång:
En enda läkemedelslista
En nationell ordinationsdatabas beräknas vara klar om fyra-fem år. Tanken är att en patients alla läkemedelsordinationer ska finnas samlade på ett och samma ställe. Så fort en ordination ändras lokalt av någon läkare eller distriktssköterska, uppdateras informationen i ordinationsdatabasen, vilket minimerar risken för dubbelmedicinering och interaktioner. Också apoteken ska kunna arbeta i ordinationsdatabasen. För att även kommunerna och patienten själv ska kunna ta del av informationen ska den göras tillgänglig via patientöversikten (läs mer på sidan 22-23).
Fler ska nå barnens hälsodata
Barn kan komma i kontakt med många vårdinstanser under sin uppväxt, som barn- och skolhälsovården, sjukhuskliniker och primärvården. Hur den informationen ska kunna kopplas samman och delas är något som arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting nu utreder.
Det så kallade barnhälsodataprojektet drivs i samarbete med bland andra Riksföreningen för barnsjuksköterskor och samordnargruppen för sjuksköterskor inom barnhälsovården. En gemensam informationsstruktur väntas vara klar före nyår. Projektet lär knappast bli verklighet fullt ut före 2010.
Vaccinationer samlas i databas
Vaccinationsdatabasen, Svevac, som Smittskyddsinstitutet håller på att bygga upp kan på sikt kopplas till såväl patientöversikten som barnhälsodataprojektet.
Svevac började användas inom barnhälsovården 2002. Nu är 203 vaccinerande enheter anslutna.
Sedan hösten 2006 har influensavaccinationer registrerats i Värmlands läns landsting och vid några mottagningar i Kalmar län. I ett särskilt projekt görs också uppföljningar av vaccinationer mot humant papillomvirus, HPV.
Inloggningen ska vara säker
Högst prioritet ger landstingen just nu att få fram ett säkert system för inloggning och identifiering. Målet är att alla med hjälp av en e-legitimation eller ett id-kort ska kunna logga in i ett system för att sedan nå de övriga som hon eller han har behörighet till, utan att behöva logga in och ut hela tiden.