»Jag vill inte byta tillbaka till papperslistorna«

I Norrbotten måste alla i landstinget använda samma it-system. Men personalen har själv varit med och utvecklat det.

På kirurgavdelning 52 på Sunderby sjukhus i Luleå står sjukskötersk­orna Margareta Häggström och Heli Trast utanför en av salarna och studerar en patients läkemedelslista på en bärbar dator. Den är trådlöst uppkopplad mot det vårdadministrativa systemet vas, som används av samtliga enheter inom landstinget.

Margareta har arbetat som sjuksköterska i drygt 40 år och är numera enhetschef. När kirurgen började datorisera i början av 1990-talet trodde hon att det var någonting som snabbt skulle gå över och ingenting som hon behövde lära sig. I dag tycker hon att systemet är guld värt.

– Jag skriver väldigt snyggt. Så förr fick jag ofta skriva medicinlistorna. Det kändes som ett hedersuppdrag. Men jag är inte så säker på att det alltid blev rätt. Det är det som är så fantastiskt med den här, säger hon med en nick mot det rullande medicinbordet på vilken datorn är placerad.

Hon är nöjd med att alla läkemedel finns med på listan, att det inte är några hieroglyfer att tyda och att det går att signera direkt varje gång en patient har fått en tablett.

På skärmen syns bara de läkemedel som patienten får medan hon eller han  är inlagd. Men med ett enkelt klick tar Heli  fram den länsgemensamma läkemedelslistan där alla läkemedel som patienten har recept på finns med, oavsett om de har skrivits ut av en specialist­läkare, primärvårdsläkare eller kanske en tandläkare.

Precis som Margareta tycker hon att just läkemedelslistan i vas är den som hon kanske har allra störst nytta av i sitt arbete

? Den fungerar jättebra. Jag skulle inte vilja byta tillbaka till papperslistorna, säger Heli.

Hon visar hur lätt det är att se när olika läkemedel har delats ut, vilka infusioner som pågår och hur patientens vätskebalans ser ut. Temperatur- och blodtryckskurvor är också lättåtkomliga.

Heli har själv lagt till de funktioner i vas som just hon har behörighet till och använder sig av.  Exempelvis  knappar för omvårdnadsdokumen­tationen, avdelningens läkarjour­nal, re­­­misser och svar, laboratorie­ana­lyser,  ekg, röntgenbilder, operations­programmet och blodgrupp.

Samt­liga remisser inom Norrbottens läns landsting skickas elektroniskt, liksom 98 procent av alla läkemedelsrecept.

Ännu har inte alla kliniker hunnit få trådlösa datorer. Därför har exempelvis medicinkliniken inte börjat med den vips-baserade omvårdnadsdokumentation i vas.

– Men får vi en patient från akutvårdsavdelningen är det bara att fortsätta skriva i samma omvårdnadsdokumentation. Förut var vi tvungna att först skriva ut deras anteckningar för att sedan skriva in dem igen. Det behöver vi inte längre. Åtminstone inte inom den egna kliniken, säger Heli.

I en enkät som Vårdförbundet i våras genomförde bland medlemmar runt om i landet visade det sig att ett vanligt problem är att behöva logga in i flera olika system för att kunna sköta sitt jobb. Många tycker också att överensstämmelsen mellan systemen är för dålig.

– Så är det  inte här. Visserligen måste jag av säkerhetsskäl logga ut mig ur vas varje gång jag har använt det. Men i vas kommer jag åt i princip allt som har med patienten att göra. Schemaläggning, apoteksbeställningar och liknande finns i andra system, men de är jag ju inte inne i varje dag, säger Heli som inte tycker att inloggningarna är något problem.

En annan fördel med vas är att den som arbetar jour med hjälp av en engångskod kan logga in sig i vas från exempelvis bostaden.

Något som utmärker utvecklandet av vas är att personalen redan från starten har fått vara med och påverka såväl innehållet som funktionerna. Systemet ägs och utvecklas av Norrbottens landsting och det finns fem användarteam som deltar i utvecklingen.

– Vi har fått gehör för väldigt, väldigt mycket. De som administrerar systemet har alltid varit tacksamma för att vi ringer och påtalar när det blir några problem. Det är ju här på golvet som vi vet när saker fungerar eller inte fungerar, säger Margareta.

På akutmottagningen är de inte fullt lika entusiastiska över lyhördheten från utvecklingsavdelningen. Akutjournalen skrivs exempelvis fortfarande för hand.

– Vi har haft som önskemål om att få den digitaliserad. Men det har kanske inte blivit prioriterat. Jag tycker att det borde ha kunnat gå lite snabbare att få in den i vas, eftersom det är en så viktig fråga med tanke på patientsäkerheten, säger Astrid Rendahl som är enhetschef för akutmottagningen.

Ett annat önskemål från akutenheten har varit att akutliggaren, där personalen kan se vad som är på gång för alla patienter, ska kunna nås via en gemensam inloggning för all personal. Det önskemålet har inte uppfyllts.

– Men annars tycker jag att de brukar lyssna på våra förslag. Det tillkommer hela tiden nya funktioner som förenklar arbetet, säger intensivvårdssjuksköterskan Anna Laestadius som arbetar på akuten.

Som exempel tar hon att hon numera kan gå direkt från vas in i blodcentralens datasystem för att kontrollera om det finns någon blodgruppering gjord på en patient som är i behov av blodtransfusion.

– Det är jättesmidigt. Tidigare krävdes det en speciell inloggning för att komma åt de uppgifterna.

Till skillnad från sjuksköterskorna på avdelningarna kommer Anna åt alla medicinska journaler som finns på en inkommande patient, oavsett om de har skrivits inom primärvården eller på någon sjukhusklinik i länet. Enda undantaget är journaler från psykiatrin och några få andra kliniker.

Men allra mest gillar hon landstingsöversikten där hon förutom varningar och observandum, läkemedel och laboratoriesvar kan se var patienten har varit tidigare och vad de har skrivit om patienten på respektive enhet.
– Det är en suverän funktion. Speciellt om patienten kommer hit för besvär som hon eller han har dragits med länge. Jag kan snabbt få en uppfattning om hur besvären har tett sig tidigare och hur de har åtgärdats.

WEBBTIPS
Läs mer om enkäten: www.vardforbundet.se/pressmeddelande-070324

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida