Michelle Wahrolén: Hur blir det med semestern i år?

Fyra veckors semester behövs för de flesta för att man ska kunna återhämta sig ordentligt, varva ner och fylla på med ny energi. Det är också en lagstagdad rätt. Så är det så smart att byta ut sin återhämtning mot extra lönepåslag? Det frågar sig Vårdfokus chefredaktör Michelle Wahrolén.

Sommaren närmar sig, och med den även den eviga frågan: hur sammanhållen blir semestern i år? Minst fyra veckors semester behövs för de flesta för att man ska kunna återhämta sig ordentligt, varva ner och fylla på med ny energi.

Det är en helig period då man äntligen får andas med magen, sova utan väckarklocka och kanske till och med hinna fundera över vem man är när man inte jobbar.

Och det tar sin tid att komma ner i varv på riktigt. Första veckan kan vara förvirrad och rastlös, andra en långsam återhämtning, och sedan – kanske i vecka tre – känner man sig levande på riktigt, som en bättre version av sig själv.

Ledigheten är inte bara skön utan ger hälsofördelar som bättre sömn och mindre stress. Det sägs till och med att vi lever längre av att ha semester.

Rätt till fyra veckors semester

Fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti är en rättighet inskriven i lag och djupt förankrad i vårt arbetsliv. Men för många inom vården är de där fyra veckorna långt ifrån självklara.

År efter år hör jag hur sommaren varit ”den värsta någonsin”, hur semestern naggas i kanten eller försvinner helt.

Är det verkligen en bra affär – att byta bort återhämtning mot pengar? Jag tvivlar.

Regionernas semesterskuld har under många år vuxit, och även om det nu syns en ljusning i det är det inte tillräckligt. Det är ändå som ett gigantiskt berg av obetald vila: närmare en miljon dagar – med ett ekonomiskt värde i miljardklassen.

Pandemin bidrog till att situationen kulminerade, och trots ett visst trendbrott kvarstår problemen.

Att arbetsgivaren erbjuder bonusar för att flytta på semestern har också blivit vardagsmat. En extra slant på lönen, några tusenlappar för varje såld vecka. Men är det verkligen en bra affär – att byta bort återhämtning mot pengar? Jag tvivlar.

Inte utvilad av extra lönepåslag

Arbetsgivare och politiker måste ställa sig frågan om detta är långsiktigt hållbart. Semester kan inte köpas bort utan att det får konsekvenser. Man blir inte utvilad av ett extra lönepåslag.

Det som går förlorat är återhämtning, hälsa och i förlängningen livskvalitet och en fungerande arbetsmiljö. Att tumma på detta för att täcka akuta schemaluckor är att lösa dagens problem på bekostnad av morgondagens arbetsförmåga.

Den mänskliga kostnaden syns inte alltid i balansräkningen, men den märks – i sjukskrivningar, personalflykt och förlorad kompetens.

Att semesterskulden nu börjar minska är ett tecken på att förändring är möjlig. Men det är långt ifrån tillräckligt. Det är dags att sluta betrakta semestern som en förhandlingspost och börja se den som en grundpelare i arbetslivet.

Hitta mikropauserna

Det är också en konst att lära sig småsemestra – att hitta de där mikropauserna i vardagen. En kopp kaffe i solen. En promenad utan mobil. Ett nej till det där extramötet. Och när den stora semestern väl kommer gäller det att freda den.