Arbetsmiljön största problemet på vfu:n: ”Studenterna vittnar om hög belastning”

En av tre studenter har känt ohälsosam stress under praktiken. Två av tre uppger att deras psykiska mående påverkats negativt. Arbetsmiljön under den verksamhetsförlagda utbildningen är fortfarande problematisk, visar Vårdförbundet Students årliga vfu-rapport som presenterades på torsdagen.

1 277 personer som utbildar sig till biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska har svarat på Vårdförbundet Students enkät som ligger till grund för vfu-rapporten. Frågorna handlar bland annat om tillgången på vfu-platser, hur arbetsmiljön varit och om handledarnas insats. Det genomsnittliga helhetsbetyget är 4,4 på en skala från 1-6, vilket är en hög siffra.

Studentorganisationens ordförande Marlene Juhl gläds åt att nästan alla, 98 procent, fått en praktikplats.

– Det är en ökning. Under covid var bristen som störst. Samtidigt räcker det inte att bara mäta kvantitet. Vi måste också fråga oss vilken kvalitet vfu:n håller och där ser vi fortfarande problem, till exempel med handledarnas arbetsbelastning och studenternas trygghet och välmående.

Känner stress och ohälsa

Enligt svaren finns brister i arbetsmiljön. Var tredje student uppger att de ”alltid” eller ”ofta” varit stressade under vfu:n. För två tredjedelar (67 procent) har den psykiska hälsan påverkats negativt av praktiken. Över 75 procent har ”ibland”, ”ofta” eller ”alltid” utnyttjats som extrapersonal.

– Det vittnar om en hög arbetsbelastning, vilket bland annat gör att studenterna lämnas ensamma med ansvar eller uppgifter som de inte känner att de behärskar. En del får bara springa och hämta saker eller fylla på förråd, utan tid för lärande och reflektion, säger Marlene Juhl.

Besparingar i vården och otillräcklig bemanning är några av orsakerna, tror hon.

För andra året ställs frågor om diskriminering i enkäten. 19,7 procent har haft sådana upplevelser, främst kopplat till ålder, kön och etnicitet. Det sker från såväl handledare som medstudenter och kollegor.

– I frisvaren finns ganska grova exempel. ”Jag har blivit anklagad för saker jag inte gjort på grund av att jag inte är svensk” är en kommentar. Man kan också bli förbisedd eller inte betrodd på grund av både hög och låg ålder. Det påverkar såklart tryggheten, trivseln och inlärningen. Vi anser att lärosäten måste bli bättre på att informera om vart studenter kan vända sig i sådana situationer. Det kan också krävas utbildning av förtroendevalda på arbetsplatserna när det gäller diskriminering av studenter, säger Marlene Juhl.

En stor majoritet (70 procent) tycker att handledare visat engagemang och har tid för sitt uppdrag, vilket är fler än tidigare år. Samtidigt har 30 procent blivit handledda av en annan profession än den de utbildar sig till, något som inte ska förekomma enligt Vårdförbundet Student.

– Den höga arbetsbelastningen bidrar till att handledarna inte hinner med. Handledning av studenter måste erkännas som ett specifikt uppdrag med tillräckliga resurser och rätt utbildning för dem som åtar sig det, säger Marlene Juhl.

Vill se bättre samordning

I rapporten efterlyser Vårdförbundet Student åtgärder för att säkra kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen, som de kommande åren ska utökas kraftigt på många sjuksköterskeutbildningar i landet.

– Det behövs bättre samordning och samarbete mellan lärosätena och verksamheterna. Inom regionerna finns bra strukturer för mottagande och handledning, men inom kommunal och privat hälso- och sjukvård där många av de nya praktikplatserna kommer att finnas i framtiden är det inte lika upparbetat. Vi menar att ett VULF-avtal som den statliga vfu-utredningen föreslagit måste bli verklighet, säger Marlene Juhl.

Hon tycker också att lärosätena och regionerna bör göra egna uppföljningar av kvaliteten.

I vfu-rapporten rankas även de bästa lärosätena, där Högskolan i Kristianstad hamnar i topp.