Blåljus får stärkt skydd – men inte annan vårdpersonal
Personer som angriper ambulansen kan från och med nästa år räkna med hårda straff. Regeringen har föreslagit att blåljussabotage ska kunna ge upp till livstids fängelse. Däremot skärps inte straffen för hot och våld mot övrig vårdpersonal.
– Hot och våld i akutsjukvården är oacceptabelt och det brådskar att hitta lösningar som skapar trygghet för både patienter och personal. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att sjuksköterskor, läkare och andra som har till uppgift att hjälpa andra angrips och hindras från att göra sitt jobb.
Så sade tidigare socialministern Annika Strandhäll (S) i en artikel i Vårdfokus i slutet av 2017 i samband med att regeringen bjöd in Vårdförbundet, Kommunal, Läkarförbundet med flera till rundabordssamtal om hur man lagvägen kan förhindra hot och våld i vården.
Hot och våld på sjukhus
Under hösten 2017 hade Vårdfokus i en rad reportage och artiklar berättat om hur hot och våld har ökat inom sjukvården och hur problemen upplevs av vårdpersonal. På bara några få år har det skett en dramatisk ökning av antalet patienter som vårdas på sjukhus för skottskador och annat gängrelaterat våld. Personalen som tar hand om dessa patienter är utsatta och tvingas hela tiden vara på helspänn.
Några månader senare föreslog utredaren Anders Perklev att ett nytt brott mot ambulans, polis och räddningstjänst – blåljussabotage – skulle föras in i brottsbalken. Straffet föreslogs vara fängelse i högst fyra år för brott av normalgraden. För grovt blåljussabotage föreslogs fängelse upp till livstid.
För att stärka skyddet för övrig vårdpersonal föreslog utredaren att domstolarna ska se särskilt strängt på om någon har angripit en person med våld eller hot om våld med anledning av dennes yrkesutövning. Ur rättvisesynpunkt föreslogs skyddet gälla för alla som över huvud taget har en anställning, alltså inte bara personal inom hälso- och sjukvården eller omsorgen.
Ska utredas ytterligare
När regeringen nu i april i år tog blåljusutredningen vidare till Lagrådet fanns därför den del som var tänkt att stärka rättskyddet för vårdpersonal inte med. Bland annat med motiveringen att det skulle slå allt för brett om alla yrken i samhället inkluderas.
– Vi har fått en uppmaning från riksdagen att utreda vilka ytterligare samhällsnyttiga funktioner som behöver ett förstärkt straffrättsligt skydd. Då känns det naturligt att i det sammanhanget lyfta fram just personal inom vården. Ambitionen är att vi ska komma i gång med utredningen till sommaren, säger Viveca Lång, ämnesråd på justitiedepartementets straffrättsenhet och huvudman för lagrådsremissen om blåljussabotage på tjänstemannanivå.
Tagna på sängen
Vårdförbundet välkomnar en ny utredning, men är ändå lite tagna på sängen av att den tidigare utredningens förslag inte fick gehör hos regeringen.
– Vi var väldigt nöjda med blåljusutredningen och uppfattade nog inte att det förstärkta rättsskyddet skulle innefatta alla yrken. Vi har utgått från att det bara ska gälla för yrkesgrupper med samhällsnyttiga funktioner, säger Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet.
Den nya lagen mot blåljussabotage föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Lagrådet har i huvudsak ställt sig positivt till regeringens förslag men påpekar att den föreslagna straffskalan är för sträng. I synnerhet som brotten i allmänhet begås av tonårspojkar och unga män.