De får inte del av lönemiljonerna

2 000 kronor mer i månaden till sjuksköterskor och barnmorskor inom slutenvården. Det lovade Akademiska sjukhuset i Uppsala efter att politikerna skjutit till 40 miljoner kronor. Men Lena Asplund och Maria Johansson på avdelningen för specialiserad hemsjukvård får inte del av pengarna. "Det är en stor besvikelse. Vi känner oss maktlösa", säger de.

Akademiska i Uppsala måste öppna 30 nya vårdplatser, annars riskerar sjukhuset ett vite på 20 miljoner kronor enligt ett beslut från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. En stor utmaning är personalbristen. 40 sjuksköterskor och 40 undersköterskor behöver, enligt ledningens beräkningar, anställas.

För att attrahera sjuksköterskor och barnmorskor beslutade regionstyrelsen den 21 december om en lönesatsning på 40 miljoner kronor, något Vårdfokus rapporterat om tidigare.

I veckan meddelade sjukhusdirektören Marianne Van Rooijen hur pengarna ska fördelas. 800 sjuksköterskor och barnmorskor som är anställda på vårdavdelningar får ett lönepåslag på 2 000 kronor i månaden från och med 1 januari i år. Ersättningen vid rotationstjänstgöring (dag, kväll, helg) höjs också med 2 000 kronor per månad. De som roterar inom poängmodellsområdet, i verksamheter med ständig dygnet runt-bemanning, får 4 000 mer i månadslön. Det gäller bland annat akuten, bb, förlossningen, intensiven och intermediärvården.

– Med lönesatsningen vill vi visa hur värdefulla sjuksköterskor och barnmorskor är för Akademiska sjukhuset. Bra bemanning och arbetsmiljö är viktigt för att kunna öppna fler vårdplatser och ge fler patienter vård. Vi behöver både behålla erfarna sjuksköterskor och barnmorskor och attrahera nya för att vi ska klara vårt uppdrag, säger sjukhusdirektör Marianne Van Rooijen i ett pressmeddelande.

Hennes förhoppning är att den höga personalomsättningen bland sjuksköterskor inom slutenvården nu ska minska.

– De vanligaste orsakerna till att sjuksköterskor och barnmorskor väljer att lämna sjukhuset är missnöje med löneutveckling och hög arbetsbelastning, säger Marianne Van Rooijen i pressmeddelandet.

”Rullande hospice” räknas inte som slutenvård

Men den omfattande lönesatsningen får nu kritik både från enskilda medarbetare och facket. Enligt Kristian Hjertén, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Uppsala, har arbetsgivaren tidigare kommunicerat att alla sjuksköterskor och barnmorskor inom slutenvården skulle få ta del av de 40 miljonerna. Men nu visar det sig att bara vissa avdelningar berörs, vilket har lett till frustration, irritation och känslor av orättvisa bland medlemmar.

Maria Johansson och Lena Asplund på avdelningen för specialiserad hemsjukvård, ASH, hör till dem som inte får 2 000 kronor extra i månaden.

– Vi känner stor besvikelse. Det här är en avdelning med inskrivna patienter som vårdas dygnet runt. Vi hör till Akademiska sjukhuset blod- och tumörsjukdomar och klassas som en slutenvårdsavdelning för att fungera praktiskt, till exempel kunna ha ett läkemedelsförråd. Vi brukar kalla oss ett rullande hospice. Enda skillnaden jämfört med hospicet här vägg i vägg är att patienterna befinner sig på en annan plats, säger Maria Johansson.

Sjuksköterskorna menar att deras verksamhet i hög grad bidrar till målet att hålla fler vårdplatser öppna, eftersom de ser till att patienter kommer hem och inte behöver återvända och på så vis belasta exempelvis akuten eller onkologen.

– Vi känner oss maktlösa och lite trampade på. Ledningen har inte gett någon förklaring till varför vi inte får del av de här pengarna. Våra chefer har också höjt sina röster uppåt, säger Lena Asplund.

Facket kritiskt mot fördelningen

Vårdförbundets Kristian Hjertén hade hellre sett att extrapengarna fördelats i den ordinarie löneöversynen.

– Överlag är vi inte emot pengar. Det är jättebra att man satsar på våra yrkesgrupper. Men vi tycker att de närmaste cheferna borde få mandat att besluta om löneökningar utifrån bedömningar kopplade till lönekriterierna. Det skulle säkerställa att medarbetare med särskild yrkesskicklighet och kompetens premieras.

Han menar att ett allmänt lönepåslag snarare minskar än ökar lönespridningen, vilket inte varit arbetsgivarens intention.

– Om en grundutbildad sjuksköterska på en avdelning som ingår i den här satsningen får 2 000 kronor mer, medan en specialistutbildad anestesisjuksköterska på operation inte får det så minskar incitamentet att vidareutbilda sig och utvecklas i yrket. Det är i alla fall de signaler vi fått från dem som går på utbildningskontrakt, säger Kristian Hjertén.

Förutom det eventuella vitet på 20 miljoner har Akademiska sjukhuset ett sparbeting på cirka 400 miljoner kronor över en tvåårsperiod. Kristian Hjertén ser en risk att effektiviseringar till följd av besparingar kan påverka arbetsmiljön negativt.

– Pandemin har visat att pengar inte är det enda som spelar roll, utan även återhämtning och ett hållbart yrkesliv. Vi behöver bra lön, bra arbetsmiljö och bra villkor. Effektivisering leder ofta till fler arbetsuppgifter på redan pressad personal.

Värnar om lönespridning

Anna Wadenhov, HR-chef på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har tagit till sig av missnöjet men poängterar samtidigt att många medarbetare är nöjda och glada över löneökningen. Hon tycker att begreppet ”slutenvård” blev för otydligt och har missförståtts.

– Vi borde ha sagt ”vårdavdelningar” i stället, säger hon till Vårdfokus.

Facket anser att cheferna närmast medarbetarna borde få fördela de extra pengarna i löneöversynen. Varför har ni valt en annan modell?

– Syftet med lönesatsningen är att rekrytera och behålla personal för att i förlängningen kunna öppna fler vårdplatser. Därför är tillägget kopplat till arbetet på just de avdelningar där vi behöver öppna nya vårdplatser. Byter man till en annan avdelning, som inte hör till de prioriterade avdelningarna, följer inte tillägget med.

Facket menar att satsningen bidrar till minskad lönespridning, snarare än ökad. Ser du några risker med det?

– Det är något vi får titta närmare på framöver. Vi jobbar med lönespridning både bland sjuksköterskor generellt och inom särskilda grupper, till exempel iva-sjuksköterskor och barnmorskor.

Lönesatsningen kommer samtidigt som Akademiska sjukhuset riskerar ett vite på 20 miljoner och har ett omfattande sparbeting. Hur går det ihop?

– Hela satsningen är möjlig genom ett politiskt beslut om extra ramhöjande medel. Det är alltid en svårighet att balansera bemanning kontra sparkrav. Det är svåra och komplexa frågor och vi måste klara av båda delarna. Arbetsmiljöarbetet och kompetensförsörjningen är några av sjukhusets absolut viktigaste frågor.

På fredagen hålls ett samverkansmöte där berörda fackförbund och sjukhusledningen deltar.