Facket ger sig in i valrörelsen: ”Väljarna stödjer arbetstidsförkortning”

Befolkningen har lågt förtroende för svensk hälso- och sjukvård i händelse av en kris, men stödjer arbetstidsförkortning för personalen. Det är några av resultaten i en ny undersökning från Vårdförbundet. ”Väljarna dömer ut den sjukvårdspolitik som förs, men vi har lösningar som kan vinna tillbaka deras förtroende”, säger förbundsordförande Sineva Ribeiro.

I september är det val till kommuner, regioner och riksdag. Sjukvården är allmänhetens viktigaste valfråga.

Nu ger sig Vårdförbundet in i valrörelsen med ett manifest för en säker vård. Framtida makthavare serveras fyra lösningar på vårdens utmaningar.

Överst på listan står en hållbar arbetsmiljö och minskad administration, som bland annat ska nås via fortsatt arbete i den aviserade kriskommissionen för hälso- och sjukvården.

– Enligt Arbetsmiljöverket är många av de arbetsplatser som våra medlemmar går till varje dag riskarbetsplatser. Arbetsgivare, myndigheter, politiker och fackförbund behöver gemensamt ta fram åtgärder för att säkerställa en god arbetsmiljö.

– Jag brukar jämföra med byggsektorn. Där skulle det aldrig accepteras att man bytte hjälmarna mot kepsar under sommaren, men lite så är det för oss. Det är som om lagstiftningen inte gäller inom hälso- och sjukvården, säger förbundsordförande Sineva Ribeiro.

Applåder åt strejkande sjuksköterskor

En önskad åtgärd är arbetstidsförkortning, en fråga som Vårdförbundet drivit i avtalsrörelser. I valmanifestet förespråkas lagstiftning om inte arbetsmarknadens parter kommer överens.

– Sverige behöver hamna där resten av Norden är: runt 35 timmars arbetsvecka. Politiker pratar om att vi ska jobba längre, men behålla samma arbetstid – det kommer ingen att orka i hälso- och sjukvården. Jag har låg tilltro till att fack och arbetsgivare kommer överens i den här frågan och då måste riksdag och regering ta sitt ansvar och lagstifta, säger Sineva Ribeiro.

Enligt den valundersökning som företaget Novus genomfört på uppdrag av Vårdförbundet har arbetstidsförkortning, särskilt i hälso- och sjukvården, starkt stöd bland väljarna. 65 procent av de tillfrågade är för en sådan förändring.

– Det har jag känt ända sedan vi gick ut i konflikt om arbetstiden 2024. När vi tågade ut från Nya Karolinska i Stockholm ställde sig folk upp och applåderade. Då förstod jag att stödet är starkt. Det är helt orimligt att jobba dygnet runt alla dagar i veckan med samma villkor som gäller på ett kontor, där man är ledig varje helg.

– Inom industrin jobbar man också treskift men är ledig alla röda dagar. Sjuktalen går upp, 13 500 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor har lämnat sina livsviktiga jobb på grund av villkoren och vi står inför stora pensionsavgångar – för att fylla på med personal måste villkoren förbättras.

Oro att inte få rätt vård i tid

Förra året uppmärksammade Vårdförbundet onödig administration och datorstrul i rapporten ”Den dumma digitaliseringen”. Nu ställs krav på att regeringen ökar takten i den nationella samordningen av hälso- och sjukvårdens it-system.

– Patienter faller mellan stolarna när vårdpersonal inte kan läsa vilka insatser som gjorts i vårdkedjan. Vi investerar i system som inte är ändamålsenliga och som stjäl tid från det patientnära arbetet. Vi kan inte vänta på en EU-lagstiftning på det här området, säger Sineva Ribeiro.

I valundersökningnen uppger över hälften av de tillfrågade (53 procent) att de känt oro för att de själva eller någon närstående inte ska få nödvändig vård i tid.

Ledarskapet är nyckeln till både en hållbar arbetsmiljö och en jämlik vård, menar Vårdförbundet. Därför vill förbundet se en nationell utbildning som ger chefer bättre förutsättningar att leda och utveckla sina verksamheter. Med rätt administrativt stöd kan det minska den etiska stressen och personalomsättningen, enligt valmanifestet.

– Chefer i hälso- och sjukvården, som enligt min åsikt bör vara legitimerade, ska ha en gemensam grund, precis som skolledare fått sedan rektorsutbildningen infördes. Vården är föränderlig eftersom det ständigt kommer nya metoder, ny lagstiftning och ändrade regelverk. Det är ett samhällsuppdrag som måste tas på större allvar, säger Sineva Ribeiro.

”Satsa lika mycket som på militären”

För att uppnå en rimlig arbetsbörda föreslås att en ”lämplig myndighet” får i uppdrag att tillsammans med vårdens professioner ta fram en modell för hur många patienter de fyra yrkesgrupperna ska ta emot för att vården ska anses patientsäker.

– Det finns en hel del vårdtyngdsmätning i dag men den bygger på händer och fötter, inte kompetens. Forskning och exempelvis magnetmodellen visar att det behövs mer fokus på rätt kompetens.

– När en sjuksköterska ansvarar för mer än sju patienter ökar dödligheten, risken för trycksår och andra vårdskador. Förra sjukvårdsministern Acko Ankarberg gav Socialstyrelsen i uppdrag att titta på det innan hon avgick. Det är dags att ta tag i det här nu.

Det sista området rör beredskap i händelse av kris och krig. Enligt Vårdförbundets valundersökning har 51 procent av befolkningen lågt förtroende för att hälso- och sjukvården har tillräckligt med personal med rätt kompetens för att klara sitt uppdrag under en långvarig kris. Vårdförbundets lösning är bättre planering redan i fredstid.

– Tänk om vi såg samma satsning på hälso- och sjukvården som på militären! Det är två delar som är så viktiga vid krishantering. Men då behövs rätt bemanning året runt, konkurrenskraftiga villkor och löner och utbildning där man får öva med militären och andra professioner. Idag kan inte sjukvården delta på övningar eftersom verksamheterna inte har möjlighet att släppa i väg personalen.

Valundersökningen bygger på webbenkäter med 2 610 personer ur Novus slumpvis rekryterade Sverigepanel under perioden 6-22 mars.