Fackliga frågan till regeringen: Vad ska vi spara på?

Tre miljarder extra till vården. Det har regeringen aviserat för nästa år. "Det känns som ett skämt", säger Robert Sanderberg, fackligt förtroendevald i en av de krisande regionerna, Sörmland.

Det är ungefär ett år sedan som budgetlarmen började komma från regionerna. Inflation och höga pensionsavsättningar, bland annat, gjorde det svårt för regionerna att få ihop budgeten för 2024 och de aviserade sparkrav.

En av de krisande är Region Sörmland, som för ett år sedan beslutade att ta bort 700 tjänster, varav 400 inom vården. Än så länge har Vårdförbundets medlemmar klarat sig undan varsel, men de drabbas ändå av besparingar. Till exempel genom att det är både hyr- och anställningsstopp.

– Det är jättesvårt att få ersättare vid korttidssjukskrivningar. Det blir många dubbelpass för att det inte finns någon att ta in. Vi måste täcka upp för varandra hela tiden. Det är det som räddar regionen, säger Robert Sanderberg, som är tf vice avdelningsordförande i Sörmland och sjuksköterska på asyl- och migranthälsan.

Backade efter kritiken

Regionen har försökt spara pengar på fler sätt. Störst uppmärksamhet fick kanske förslaget att slå ihop Nyköpings och Eskilstunas kvinnokliniker till en i början av 2024. Förslaget kritiserades starkt av anställda, fack och oppositionspolitiker. Senare visade risk- och konsekvensanalysen på över 50 risker, varav de flesta allvarliga, och i maj avslogs beslutet.

Men andra avdelningar har slagits ihop och omstruktureringar pågår lite varstans i regionen. De fysiska biblioteken på Mälarsjukhuset, Kullbergska sjukhuset och Nyköpings lasarett har lagts ner och fem anställda på läkemedelscentralen har sagts upp. Personal som slutat ersätts inte.

Medlemmarna är oroliga

– Det är oroligt överallt i regionen. Våra medlemmar är också oroliga. De beskriver att det är för mycket jobb på för få personer. De hinner inte klart, hinner inte ta hand om patienterna och mår dåligt på jobbet. De känner en etisk stress. Det lyfter vi i styrelsen på verksamhetsråd med arbetsgivaren, säger Robert Sanderberg.

För att täcka upp för underskotten avsatte regeringen i höstas 10 miljarder kronor extra till kommuner och regioner. Ett tillskott som inte bedömdes räcka för de ökande kostnaderna.

I regeringens höstbudget för kommande år, som läggs fram i nästa vecka, går drygt tre miljarder kronor i extrasatsningar till vården. En av de tre miljarderna ska gå till att korta vårdköerna och kan ansökas av regionerna efter bevisad prestation.

Regeringens satsning för liten

– Det känns som ett skämt. Som att regeringen vill att vården ska misslyckas. Det känns uppgivet. Finansministern säger att det är regionernas ansvar, jo absolut. Men det är statens också. Det känns inte som att de är beredda att ta det ansvaret, säger Robert Sanderberg.

Han tror att den förhållandevis lilla pengen kommer leda till ytterligare besparingar i vården.

–  Om vi ska spara mer, vad ska vi spara på då? Det finns ju inte tillräckligt med personal på avdelningarna i dag.

Fortsatta besparingar kan i sin tur leda till att fler säger upp sig, befarar Robert Sanderberg.

–  Vi har redan i dag 13 000 sjuksköterskor som inte jobbar inom vården. Och så hör man att det inte finns sjuksköterskor. Det gör det ju, men de vill inte jobba under de här förhållandena, de vill ha en hållbar arbetsmiljö. Regionerna är inga attraktiva arbetsplatser just nu. Vi har till och med nyanställda som redan funderar på att säga upp sig. Då skapar man inte goda förhållanden. Man bara sliter ut folk. Det blir direkt i motsats till det vi jobbar med – att få folk att bli friska eller åtminstone må bättre. Det är en paradox, säger Robert Sanderberg.

Rädsla att sjuktalen kommer öka

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro tycker inte heller att de tre extra miljarderna är tillräckliga för att täcka vårdens behov.

– Vi ser redan nu att regionerna har underskott och att det ligger varsel för våra yrkesgrupper. Vårdköerna ökar och jag är rädd för att sjuktalen kommer att öka både bland befolkningen och bland våra medlemmar, säger hon i en tidigare artikel i Vårdfokus.