Vanligare att arbetspass flyttas med kort varsel: ”Dåligt för arbetsmiljön”

Övertidsarbetet har minskat i regionerna, delvis genom ökad användning av förskjuten arbetstid. Det ger sämre ersättning samtidigt som gränsen mellan arbete och fritid luckras upp. ”Vi är för få i förhållande till uppdraget”, säger en sjuksköterska.

I mitten av december, två veckor innan Vårdförbundet växlade yrkanden med arbetsgivarparten inför den pågående avtalsförhandlingen, kom Sveriges kommuner och regioner, SKR, med en positivt vinklad nyhet. Övertidsuttaget för sjuksköterskor hade minskat i 16 regioner under det första kvartalet 2024 jämfört med samma period året innan.

Enligt SKR har den minskade hyrbemanningen på många håll inneburit fler nya medarbetare i sjukvården.

– Tillsammans med minskad övertid och initiala rapporter om att sjukfrånvaron sjunker visar det att regionernas långsiktiga arbete med att skapa ett hållbart arbetsliv för medarbetarna i sjukvården redan börjat ge effekt, sa SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg i ett pressmeddelande.

En annan bild

Uttalandet upplevdes som provocerande av flera inom Vårdförbundet. Malin Tillgren, ordförande i Vårdförbundets Skåneavdelning, tycker att SKR förskönar verkligheten.

– Det nämns ingenting om ökad arbetsbelastning, ohållbara scheman, att medlemmar går ner till deltid för att få återhämtning eller lämnar yrket. Det nämns heller inget om Socialstyrelsens nya rapport om att var femte nyexaminerad sjuksköterska lämnar regionen för andra arbetsgivare, säger Malin Tillgren.

Ändring sedan blockaden

Vårdfokus enkät bland regionerna bekräftar att övertiden bland Vårdförbundets medlemsgrupper minskade på totalen under 2024. I många fall har kollektivavtalet från 2022 gett ökad förståelse för att övertid ska användas så lite som möjligt och fördelas på fler personer.

Men det finns fortfarande arbetsplatser med höga uttag och där enskilda personer överskrider 200 timmar per år. I en del fall göms övertiden som flex i stället, exempelvis ersätts inte alltid utebliven rast.  

– Men den största anledningen till minskningen är att vi hade en övertidsblockad under våren 2024. Då började arbetsgivarna använda förskjuten arbetstid i stället, vilket man fortsatt med. Vi upplever att det används i högre grad, säger Malin Tillgren.

Liknande svar ges från förtroendevalda över hela landet.

Somnar vid hemkomst

En sjuksköterska vid ett regionsjukhus i en mellanstor stad berättar anonymt för Vårdfokus att hon fått många förskjutna arbetspass den senaste tiden, minst en gång i veckan för att täcka sjukluckor

– Det har blivit många nattpass på raken. Jag har tur att min sambo ofta kan ta hand om barnen, men det går inte att planera något när arbetstiderna ständigt ändras. Det har hänt att jag somnar direkt när jag kommer hem. Det är kämpigt och ger en känsla av att vara livegen. Samtidigt känner man sig tröttare på jobbet och är orolig för att göra fel. Vi är för få i förhållande till uppdraget, säger sjuksköterskan.

Arbetsgivaren har sagt att det ska vara frivilligt att förskjuta arbetstiden, men i många fall formuleras förfrågningarna mer som en uppmaning.

– Det är inte lätt att säga nej när det låter som en order. Arbetsgivaren utnyttjar vårt samvete, att vi värnar om patienterna och inte vill ställa till det för kollegorna som riskerar att gå kort. Just nu känns det som att jag bor på jobbet. Man maskerar övertiden och rundar dygnsviloreglerna genom den förskjutna arbetstiden, säger sjuksköterskan.

Nytt sätt att schemalägga

Bilden delas av Ola Palo, ett av Vårdförbundets huvudskyddsombud på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Här har den förskjutna övertiden ökat kraftigt sedan övertidsblockaden i våras.

– Det används som ett verktyg för schemaplaneringen, det är en ny standard för att bemanna. Det är dåligt för arbetsmiljön och personalen får inte den återhämtning som behövs. Det går inte att planera privatlivet. Jag upplever att det har bidragit till att en del slutar, säger Ola Palo.

”Ingen vågar prata”

Han och skyddsombudskollegorna tycker att en tystnadskultur har spritt sig från vårdenhetscheferna. När facket har bett om att få ut statistik för flera verksamheter på sjukhuset har svaret varit att det inte går, det kräver för mycket handpåläggning i systemet.

– Arbetsgivaren hävdar att detta används undantagsvis vid sjukluckor. Men vi vet att det förekommer frekvent. Samtidigt är det skevt fördelat. Det är främst de som inte vill stöta sig med arbetsgivaren som tillfrågas om att förskjuta arbetstiden. Ingen vågar prata öppet om det här, säger Ola Palo.

Hur hanterar ni det?

– Vi uppmanar personalen att säga nej. Vi lyfter det i alla samverkansforum på hela sjukhuset. Vi försöker få arbetsgivaren att inse problemet och hitta lösningar. Det behövs en bättre grundbemanning. För att kunna locka och behålla personal måste villkoren förbättras, säger Ola Palo.

Ökade med tusentals timmar

Vårdfokus får ut övergripande siffror över Vårdförbundets medlemsgrupper på hela Sahlgrenska. Dessa visar att den förskjutna arbetstiden ökade kraftigt under övertidsblockaden och sedan höll det i sig under resten av året. Totalt ökade den förskjutna arbetstiden med cirka 2500 timmar, eller 7,6 procent, under 2024 jämfört med föregående år.

Vårdfokus har bett om en intervju, i stället svarar Berit Roos Holmquist, HR-chef på Sahlgrenska via mejl:

”Sjukhusets strävan är att arbetstiden i så hög utsträckning det är möjligt ska vara förutsägbar samtidigt är förskjuten arbetstid ett viktigt verktyg att ta till vid exempelvis oförutsedda händelser. Syftet är att anpassa bemanning efter verksamhetens behov utan att öka arbetstiden. Ingången är att förskjuten arbetstid ska fördelas jämnt och att dygnsvilan tillgodoses.”

Överbeläggningar och stress

Det finns ytterligare delar i SKR:s uttalande som Vårdförbundets lokalordföranden inte köper. Flera vittnar om att den fasta personalen inte har ökat nämnvärt, i alla fall inte i paritet med minskningen av hyrpersonal. Det har lett till stängda vårdplatser och sänkta bemanningsmål med fler patienter per personal.

På en del håll har vårdenheter slagits samman och personal får gå mellan, vilket skapar stress och oro. Samtidigt har det blivit svårare att få raster, pauser och att gå utbildningar. Så här beskrivs situationen av Jenny Olsson, Vårdförbundets lokale ordförande i Västerbotten:

– Vi tappar fortfarande kollegor samtidigt som cheferna inte får eller lyckas ta in hyrpersonal. Antalet vårdplatser är det lägsta någonsin. Kommunerna har svårt att ta emot färdigbehandlade patienter vilket leder till konstant överbeläggning. Det är högre arbetsbelastning för den fasta personal som är kvar. Tid för reflektion och kompetensutveckling förekommer nästan inte alls, säger hon.

Strid om arbetstiderna

Enligt en undersökning som Vårdförbundet har gjort blir 70 procent av medlemmarna tillfrågade under ledig tid om att hoppa in och jobba. Det tuffa arbetsklimatet har bidragit till att deltidsarbetet ökat från 30 till 34 procent på ett år.

Vårdförbundets yrkanden i avtalsförhandlingarna kan kokas ner till tre huvudspår: tillräcklig återhämtning, större förutsägbarhet och rimlig ersättning. Det är i hög grad aktuellt i frågan om förskjuten arbetstid. Som reglerna ser ut i dag ges övertidsersättning först om förskjuten arbetstid beordras samma dag som passet startar, om det sker dygnet innan gäller en lägre ersättning (se faktaruta).

I förhandlingarna är det troligt att Vårdförbundet vill se mer generösa tidsgränser för när övertidsersättning ska gälla, med målet att det ska kosta för arbetsgivaren att tulla på återhämtningen och försämra förutsägbarheten i schemaläggningen.

Förutsägbara scheman

Men i dagsläget har parterna olika lägesbild. Jeanette Hedberg på SKR säger att man behöver undersöka användandet av förskjuten arbetstid.

– Vi behöver undersöka om det är på det viset. Arbetsgivarna har rätt att förskjuta arbetstiden, men självklart ska det ske på ett bra sätt. Det här är något som Vårdförbundet har lyft och som vi kommer diskutera i förhandlingarna, säger Jeanette Hedberg.

Flera i Vårdförbundet tycker att ni förskönar verkligheten. Vad tänker du om det?

– Vi lyfter en del positiva trender. Sen finns det utmaningar som arbetsgivarna måste jobba vidare med. Vi delar Vårdförbundets bild av att återhämtning och förutsägbarhet i arbetstidsförläggningen är viktigt. Man behöver komma ifrån kortsiktiga lösningar.

”Stabil grundbemanning”

Hur ska det gå till?

– Det är många olika delar. En handlar om det utbredda deltidsarbetet, att hitta förutsättningar för att fler ska vilja jobba mer. Det finns en risk att höga ersättningar för extrapass cementerar deltidsarbetet och bidrar till ett kortsiktigt tänk, säger Jeanette Hedberg och utvecklar resonemanget:

– Det är populärt att själv förfoga över sin arbetstid, och det kan vara positivt till viss del, men gör det också svårare för arbetsgivarna att ta förlägga arbetstiden på ett sätt som bäst gynnar verksamheten och personalens hälsa. Det behöver vi jobba vidare med. I grund och botten behövs en stabil grundbemanning som klarar av olika slags kortvarig frånvaro, säger Jeanette Hedberg.