Här fick de bort beredskap – nu vill de räkna jour som arbetstid

Beredskapstid finns bara kvar i undantagsfall för röntgensjuksköterskor i Region Östergötland, enligt avdelningsordförande Emma Klingvall. På röntgenkliniken vid Lasarettet i Motala blev personalen kvitt beredskapstiden. Men kämpar nu för att jourtid ska ge kortare veckoarbetstid.

Hon börjar klockan fyra på eftermiddagen och arbetar fram till midnatt. Under resten av natten går Mathilda Ström, röntgensjuksköterska och lokalt skyddsombud vid Lasarettet i Motala, över i jour fram till tidig morgon. Det innebär att hon måste vara på plats på sjukhuset, i ett jourrum. Närsomhelst under natten kan hon bli väckt och kallas in till patienter, som behöver undersökas, eller till en operation som inte kan vänta till följande dag.

Vid röntgenkliniken vid Lasarettet i Motala togs beredskapstiden bort förra året, och i stället infördes jour. En förändring som alla röntgensjuksköterskor, däribland Mathilda Ström, dock inte nöjer sig med.

Tillsammans med en facklig kollega driver hon nu frågan om förkortad veckoarbetstid för dem som har jour. Till skillnad från dem som jobbar natt enligt kollektivavtal har de som jobbar jour inte rätt till lägre veckoarbetstid.

– Man borde räkna jour som veckoarbetstid, eftersom man under denna tid är bunden till arbetsgivaren, säger Mathilda Ström till Vårdfokus.

Jourpassen, som pågår mellan 8 och 8,5 timmar, fördelas bland personal som har den kompetens som krävs.

På vissa sjukhus måste de som går jour och beredskap även jobba dagen efter. Vid Lasarettet i Motala är det borttaget (såvida man inte tar extra jourpass för att täcka upp vid ledighet eller sjukdom). Ändå finns behov av att få räkna jour och beredskap till arbetstid, tycker Mathilda Ström.

– Jour och beredskap är mer belastande för personalen än om du jobbar rena nätter, för då kan du planera din återhämtning. När du har jour vet du inte hur det blir.

När hon har lagt sig i jourrummet är det svårt att koppla av, tycker hon.

– Du vet aldrig när telefonen ringer. Har du blivit väckt på natten kan det också vara svårt att komma ner i varv sen.

Bristen på vårdplatser har i sin tur skapat mer jourarbete nattetid.

– Det är mer regel än undantag att vi blir inringda på natten. Det gör att man som jour och beredskap måste jobba tätt inpå arbetspassen.

Hon kan till exempel jobba kväll och jour en fredag, gå av jouren lördag morgon, jobba kväll och jour på söndagen och sedan arbeta dagtid 7.15-16 tisdag till fredag veckan därpå.

Personal kan visserligen välja att ta ut jourtiden i ersättning eller i ledig tid. Men det senare är sällan ett alternativ som fungerar i praktiken, enligt Mathilda Ström.

– Ofta är det inte läge att ta ut ledighet efter långa pass när man är slutkörd och bäst behöver det. Det kan också vara svårt att få ledigt med så pass kort varsel. Sen har vi en ansträngd bemanning, alla är väldigt kollegiala. Man lämnar inte gärna kollegerna i sticket.

Ingenting i AB (Allmänna Bestämmelser, en del av HÖK), gynnar röntgensjuksköterskorna som arbetar jour, enligt Mathilda Ström. Inte heller nya kollektivavtalet HÖK22 innebär förändring på denna punkt, trots att övertid och mertid är med i avtalets kontrollpunkter. Arbetsgivaren har heller inte varit intresserad av att tillmötesgå personalens försök att få fram lokala avtal kring jour.

”Enligt vårt avtal och den tolkning som vi har i dagsläget är jour inte att se som ordinarie arbetstid. Det gör att vi inte ser att jourtjänstgöring kan ligga till grund för ett resonemang om kortare arbetstid”, skriver Erica Härnman, HR-chef, Region Östergötland, i ett mejlsvar till Vårdfokus.

Beredskap i undantagsfall

I Region Östergötland har Vårdförbundet länge arbetat med att få bort beredskapstiden. Under mandatperioden sedan förra kongressen har facket nästan lyckats med det, åtminstone när det gäller röntgenavdelningar. Detta enligt Emma Klingvall, avdelningsordförande, Vårdförbundet, Region Östergötland.

Arbetsgivaren kan visserligen dra på med beredskap över en helg utan att facket behöver förhandla det, med argumentet att en helg är särskilt ansträngd som de inte vet hur de ska lösa. Vid enstaka pass har man gjort individuella överenskommelser med medarbetare som då är hemma på beredskap, medger hon.

– Men det sker bara i undantagsfall, och utan vår inblandning, säger Emma Klingvall till Vårdfokus.

Enligt henne ger Vårdförbundet stöd åt den lokala kamp som pågår vid Lasarettet i Motala om att korta veckoarbetstiden för dem som har planerade jourpass i schemat.

– De är inte nöjda med sina scheman, så där har vi jobb kvar att göra.

Vissa specifika uppdrag i verksamheten sker dock så sällan att jour och beredskap kan vara motiverade, uppger Emma Klingvall.

– Men vi vill i alla fall att man får en arbetstidsförkortning i sitt schema om man har jour, så att man får lite mer luft i systemet. De är ändå på jobbet nästan 48 timmar i veckan.

Beredskap finns ännu kvar på några ställen i regionen. Som när en patient kommer in vid Universitetssjukhuset i Linköping och man måste göra ett akut kärlingrepp, en ballongvidgning i kranskärl och hjärta.

– Det sker mycket sällan, men vi måste ha beredskap, för det kan hända även nattetid.

Ett av Vårdförbundets beslut vid kongressen 2018 var att verka för att beredskapstid ska räknas in i arbetstagarens ordinarie arbetstid. Har ni nått under målet?

– Så är det sagt, men det är inget som vi åstadkommit. Beredskap ligger utöver schemat, uppger Emma Klingvall.