Forskning

Nobelpristagarna i medicin lade grunden till covidvaccinen

Nobelpristagarna i medicin lade grunden till covidvaccinen
Drew Weissman och Katalin Karikó tilldelas Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2023 för sin forskning om mRNA-teknik. Bilden är från 2020. Foto: Reuters/TT-bild

Tack vare forskarna Katalin Karikó och Drew Weissman kunde vaccin med genteknik utvecklas rekordsnabbt under covidpandemin. På måndagen tilldelades de årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Många är de som fått ett stick i armen med mRNA-vaccin av en sjuksköterska under pandemin. I dag är uppskattningen att det getts i flera miljarder doser.

Vaccinet bedöms som avgörande för hur snabbt stora delar av världens befolkning kunde skyddas mot covidinfektionen. Den nya formen av vaccin – med mRNA – utvecklades på bara några månader. Tekniken gjorde det också möjligt att producera stora mängder av den nya vaccinformen i högre takt än andra vacciner.

Men årets Nobelpris är inget vaccinpris, utan det som prisas är den bakomliggande upptäckt som möjliggjorde framtagandet av vaccin. Det är en forskning som pågått sedan 1970-talet.

Nobelpristagarna, den ungerska biokemisten Katalin Karikó och den amerikanska immunologen Drew Weissman hade sin avgörande forskningsframgång 2005.  Då upptäckte de hur mRNA, också kallat budbärar-RNA, av viruset kan tillsättas in i cellerna, genom vaccindosen, utan att dra igång en alltför stor immunologisk reaktion.

Många hade tippat dem som Nobelpristagare redan förra året, men i år var det dags.

Alla vacciner stimulerar människans immunförsvar mot smitta. Vaccindosen stimulerar kroppens immunförsvar, som sedan är redo när personen utsätts för den riktiga smittan.

Traditionella, tidiga vacciner är baserade på avdödade eller försvagade virus. De senaste decennierna har man också genom att använda olika virus genetiska kod  kunnat utvecklat så kallade vektor- och proteinvacciner.

Men inte förrän vid pandemins start klarade forskarna att helt genomföra den nya gentekniken i vaccinerna mot covid-19-viruset. De packade in mRNA i fetthöljen som kunde ta sig in i cellerna som en budbärare. Den beskrev hur cellen skulle börja tillverka spikeproteinet, som syns så karaktäristiskt på covidvirusets yta.

Bygger upp antikroppar

När cellerna på det viset får den genetiska koden sätter de igång och producerar just bara ytproteinet, inte hela viruset. Immunförsvaret bygger upp antikroppar mot spikproteinet, som sedan känner igen smittan och går till attack vid smitta av coronaviruset.

Tillbaka till pristagarnas forskning: I människans celler överförs genetisk information genom budbärar-RNA, m-RNA (på engelska messenger RNA). På 1980-talet upptäcktes hur man kunde framställa m-RNA i laboratorier.

Redan då kom idéer om hur det skulle kunna användas som vaccin. Men den formen av mRNA var svår att leverera in i celler. Dessutom orsakade detta mRNA kraftiga inflammatoriska reaktioner.

Intresset för vaccinforskningen svalnade eftersom ett vaccin ska bygga upp ett skydd med minsta möjliga biverkningar.

Dagens ord – nukleosidbaserna

Men svårigheterna avskräckte inte dagens pristagare, forskaren Katalin Karikó som fortsatte sina studier på 1990-talet vid University of Pennsylvania i USA. Hon och den andra pristagaren, immunologen Drew Weissman, startade ett intensivt och framgångsrikt samarbete. De fokuserade på samspelet mellan immunsystemets celler och olika sorters RNA.

Deras stora upptäckt är det som blivit ordet för dagen – nukleosidbaserna. Det är ett slags kemiska förändringar i RNA som finns i däggdjursceller, men inte i laboratorieproducerat RNA (så kallat in vitro, ”på glas”).

De frågade sig om det var för att dessa förändringar saknades som den oönskade inflammationen drogs i gång. När de efter en tid klarade att framställa mRNA med de förändringarna, så kallade basmodifieringar, så minskade det immunologiska försvaret.

Denna nyckelupptäckt för pristagarna publicerades 2005. Den kom att bli  en stor vändpunkt för hur forskares förstår hur celler känner igen och reagerar på olika slags RNA.

Efter dess startades forskningsprojekt för att utveckla vacciner, varav ett mot zikavirus och influensa låg långt fram när covid-19 började sprida sig.

Virusets ytprotein – spikarna

Efter utbrottet av pandemin kunde två mRNA-vacciner, som just var kodade för virusets ytprotein, med de karaktäristiska ”spikarna”, framställas i rekordfart.

Nobelpriset i fysiologi och medicin delas ut för upptäckter som lett till mänsklighetens bästa. Så här skriver Nobelförsamlingen om sitt val av årets två pristagare:

”Genom sina fundamentala upptäckter om betydelsen av basmodifieringar i mRNA har årets Nobelpristagare bidragit till denna för världen helt avgörande utveckling under en av vår tids största hälsokriser”.

Idag vet ingen hur hårt pandemin skulle kunna slagit mot världens befolkning utan möjligheten till massproduktion och massvaccinering. Flera andra sorters vacciner mot covid-19 utvecklades också snabbt och sammantaget har mer än 13 miljarder vaccindoser givits globalt.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida