Nu ska den palliativa vården bli mer jämlik
Palliativ vård ska erbjudas till alla som behöver det – oavsett diagnos eller bostadsort. Det är en viktig del i det nya sammanhållna vårdförlopp som väntas bli godkänt idag. Sjuksköterskan Rose-Marie Imoni i Norrbotten har varit med och utformat det.
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp har blivit allt vanligare inom flera områden. Syftet är att öka kvaliteten i vården och göra den mer jämlik och effektiv. I dag väntas Nationella styrgruppen för kunskapsstyrning fatta beslut om sju nya vårdförlopp, däribland palliativ vård där skillnaderna mellan diagnoser och landsändar är stora och ojämlika.
– Det finns många olika sjukdomstillstånd där patienter behöver palliativ vård, inte bara inom cancervården som den tidigare varit starkt förknippad med. Det handlar till exempel om lungfibros, svår hjärtsvikt och vissa neurologiska sjukdomar, säger Rose-Marie Imoni.
Glesbygdsutmaning
Hon är specialistsjuksköterska inom palliativ vård och verksam i region Norrbotten. Sedan i höstas är hon länssamordnare inom palliativ vård i regionen och har också suttit med i den nationella styrgrupp som tagit fram det första vårdförloppet för palliativ vård. Gruppen har bestått av professionsföreträdare från flera regioner och kommuner, från norr till söder, och även närståenderepresentanter.
– Jag har bland annat bidragit med glesbygdsfokuset. I Norrbotten är det en utmaning att kunna erbjuda en jämlik palliativ vård i hela länet eftersom det motsvarar 25 procent av hela Sveriges yta. Det finns stora avstånd som gör att det kan vara svårt att erbjuda alla sorters vårdformer till alla, säger Rose-Marie Imoni.
Vårdförloppet innebär en struktur för hur vården kan organiseras och utföras. Det handlar om att skapa förutsättningar för palliativ vård av god kvalitet i hela landet, bland annat genom enkla och tydliga kontaktvägar för patienterna och smidigare samverkan mellan vårdgivarna.
– Patienterna ska alltid veta vart de ska vända sig. Hur det organiseras är en fråga för vården, inte för patienterna och deras närstående, säger hon.
Planera i god tid
Det ska också bli enklare att tidigt identifiera palliativa vårdbehov hos patienterna. Vårdförloppet innehåller konkreta verktyg för att kunna erbjuda ett strukturerat omhändertagande, som till exempel olika skattningsskalor som sjuksköterskor kan använda i det dagliga arbetet.
– Om man som patient får sina palliativa vårdbehov upptäckta i god tid så har har man större möjlighet att vara med och påverka vården och vara mer delaktig. Palliativ vård handlar inte bara om den sista tiden i livet, utan det kan vara långa vårdförlopp med många aktiva insatser, säger Rose-Marie Imoni.
Vårdförloppet utgår bland annat från Socialstyrelsens nationella riktlinjer och följer det nationella vårdprogrammet för palliativ vård. Det definierar vad som behövs för att organisera vården, sedan är det upp till regionerna och kommunerna att utforma arbetet.
I Norrbotten har man redan påbörjat införandet av en lokal arbetsgrupp som ska vara redo att ta emot det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet när det blir godkänt.
– Det blir något för oss att hålla oss till när vi ska planera för framtidens palliativa vårdorganisation. Det kan handla om att identifiera vilka utbildningsinsatser som behövs och hur goda samverkansvägar ska byggas, säger Rose-Marie Imoni.
De övriga sammanhållna vårdförloppen som Nationella styrgruppen för kunskapsstyrning tar ställning till är:
- Diabetes med hög risk för fotsår
- Grav hörselnedsättning
- Höftledsartros proteskirurgi
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
- Schizofreni, del 2, fortsatt stöd och vård
- Venösa bensår och varicer
Vårdförloppen kommer att publiceras tillsammans med introduktionsfilmer den 7 juni.