Sineva Ribeiro om att vårdpersonal undantas: ”Vi har haft rätt hela tiden”
Regeringens besked om att vård, skola och socialtjänst bör undantas från informationsplikten mottas med lättnad av företrädare inom vården. Men Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro känner fortsatt oro för lagförslagets konsekvenser.
– Vi har haft rätt hela tiden.
Det säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro efter att ha lyssnat på utredarens presentation. Medlemmar och förtroendevalda har under lång tid protesterat mot den föreslagna informationsplikten för offentliganställda.
– Vi har träffat utredaren två gånger under arbetet och framfört våra synpunkter. Nu tycks hela välfärden undantas och det visar att vi blivit lyssnade på och lyckats påverka. Alla människors rätt till hälso- och sjukvård måste respekteras.
Lilas Ali, ordförande i Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd, säger till Vårdfokus att hon är lättad över beskedet att sjuksköterskor och annan vårdpersonal undantas.
– Jag tycker att det är problematiskt att man inte ser till de etiska aspekterna när man kommer med sådana här förslag.
Sex myndigheter omfattas av informationsplikt
Enligt utredningen om stärkt återvändarverksamhet som presenterades under tisdagen kommer sex myndigheter att omfattas av informationsplikten: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Personal inom vård, skola och socialtjänst undantas i förslaget.
Utredningen i korthet
Utredningen om stärkt återvändarverksamhet innehåller en rad åtgärder för att underlätta arbetet med att hitta personer som befinner sig utan tillstånd i Sverige och som ska utvisas. Några av förslagen:
Utökat informationsutbyte mellan myndigheter
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige. Informationsutbytet bör inte gälla för hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten.
En översyn av regelverket om inre utlänningskontroller
Förslaget innebär bland annat att selektiva kontroller får utföras och att all relevant information som Polismyndigheten har tillgång till får beaktas vid bedömningen av om en kontroll ska genomföras.
Ytterligare befogenheter för att klarlägga en utlännings identitet
Ett exempel är att det ska bli möjligt att omhänderta och genomsöka elektronisk kommunikationsutrustning, till exempel mobiltelefoner.
Utökad användning av biometri
Metoder för att säkerställa en persons identitet via fysiska egenskaper, så kallad biometri, bör få användas i högre grad. Det handlar till exempel om fingeravtryck och ansiktsigenkänning. Åldersgränsen för vem som kan omfattas av detta föreslås också sänkas från 14 år i dag till 6 år.
Provtagning med tvång
Det kan bli aktuellt med tvångsprovtagning av personer som ska utvisas om mottagande land har krav om negativ provsvar. Det gäller vid allmänfarliga sjukdomar enligt smittskyddslagen och endast om personen är frihetsberövad och har uppnått en viss ålder.
Regeringens utredare Anita Linder säger till Vårdfokus att de redan innan protesterna började komma gjorde egna överväganden och kom då fram till vilka som bör ingå och vilka som ska undantas från informationsplikten.
Vårdpersonal vittnar om att patienter redan tror att informationsplikten gäller i vården och drar sig för att söka hjälp – vad kan ni göra åt det?
– Vi kommer inte att göra något mer åt det, utan nu är det upp till regeringen att verkställa det här. Att det har blivit en sådan oro handlar i första hand om att man från andra håll haussat upp rädslan för det här. Vi har själva inte sagt att det här skulle kunna omfatta hälso- och sjukvården, så den oron känns inte befogad, säger Anita Linder.
Sjuksköterskor inom kriminalvård omfattas av informationsplikt
Något som däremot oroar Sineva Ribeiro är hur en eventuell lagstiftning bland annat kan påverka Vårdförbundets medlemmar som arbetar inom Kriminalvården, en av de sex myndigheter som föreslås omfattas av informationsplikten.
– Våra medlemmar är där för att vårda de intagna, och som jag uppfattade utredaren är alla i hälso- och sjukvården undantagna, men det behöver vi titta närmare på nu.
Anita Linder menar att om sjuksköterskor är anställda inom Kriminalvården kommer de att omfattas, men är osäker på hur de berörs i praktiken.
– De flesta som vistas inom kriminalvården är kända av polisen och migrationsverket redan i dag, men de kan ha kompletterande uppgifter som kan vara viktiga, till exempel om personen har medborgarskap i ett annat land. Jag har svårt att se att just sjuksköterskor kan bidra med så mycket.
Vad händer med sjuksköterskorna inom Kriminalvården om de inte informerar?
– Då handlar det om regler kring disciplinpåföljd, men det här känns som en otroligt hypotetisk och inte så vidare relevant sak. Jag kan inte tänka mig att en sjuksköterska skulle sitta inne på information som är av relevans för Migrationsverket, säger Anita Linder.
Ett nytt förslag är också att det ska bli möjligt att genomföra tvångsprovtagning av personer som ska utvisas.
När kan det bli aktuellt med tvångsprovtagning?
– Det förutsätter att det finns en sjukdom som omfattas av smittskyddslagen och som gör att det inte går att verkställa utvisningen om personen inte har ett negativt provsvar.
Fortsatt oro
Sineva Ribeiro anser fortfarande att hela lagförslaget bör skrotas. Att ”få bort” det så kallade skuggsamhället, där människor lever i stor osäkerhet, som migrationsministern talade om inledningsvis, menar hon kräver andra åtgärder.
– Jag tror inte på den här lagen överhuvudtaget. Den riskerar att påverka välfärdens uppdrag och hela samhället negativt eftersom det skapar otrygghet och osäkerhet.
Utredaren föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 juli 2026.
Från förslag till lag
När regeringen vill instifta nya lagar går det oftast till så här:
En statlig utredning tillsätts för att utreda frågan. En kommitté eller en särskild utredare får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för det regeringen vill genomföra.
Betänkandet skickas på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som får lämna synpunkter, så kallade remissvar. Om många av dem som svarar är negativa kan beslutet bli att inte gå vidare i frågan, eller att försöka hitta andra lösningar än de som utredningen föreslår. Även de som inte har fått remissen skickad till sig har rätt att lämna synpunkter.
Regeringen bearbetar därefter förslaget i betänkandet och skriver ett förslag till lag. I många fall lämnas förslaget sedan till Lagrådet, en så kallad lagrådsremiss, som granskar regeringens förslag.
Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar sedan en proposition till riksdagen.
Ett eller flera av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget, så kallat utskottsbetänkande.
Riksdagen röstar om förslaget. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget utfärdas den nya lagstiftningen i Svensk författningssamling, SFS.
Källa: Regeringskansliet.
Hårt debatterad utredning – så har turerna gått
Sommaren 2022 Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om kommittédirektiv för en utredning om hur Sverige kan arbeta för att fler migranter återvänder till sina ursprungsländer, i första hand de som fått avslag på asylansökan. I direktivet står att ”En särskild utredare ska se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning.”
Hösten 2022 Regeringspartierna och Sverigedemokraternas samarbete manifesteras i Tidöavtalet, som innehåller delar som syftar till att begränsa asylsökandes rättigheter. Till exempel föreslås att personer med uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap inte ska ha rätt till offentligt finansierad tolk. En annan av punkterna handlar om att kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att anmäla människor utan uppehållstillstånd till Migrationsverket. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) ser ingen risk att papperslösa som behöver vård ska drabbas av Tidöavtalets förslag om anmälningsplikt. ”Det framgår av Tidöavtalet att sjukvården är en situation då detta inte är lämpligt”, skriver hon i ett mejlsvar till Vårdfokus i början av november 2022.
Mars 2023 Redan under hösten, kort efter att Tidöavtalet presenterats, publicerades en debattartikel i Aftonbladet undertecknad av 4000 vårdpersonal, med kritik mot föralegt om informationsplikt. Även fackförbunden avfärdar att offentliganställda ska behöva anmäla de som söker vård, utbildning eller annan hjälp. Utöver fackliga företrädare och politiska röster startar en grupp anonyma vårdanställda kampanjen ”Vi anger inte.” Samtidigt står det klart att regeringens utredning i frågan försenas. Det blir ingen egen särskild utredning, utan den ges som ett så kallat tilläggsdirektiv till utredningen ”Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten” som skulle ha presenterats i oktober 2023. Erik Engstrand, pressekreterare hos migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) skriver i ett mejl till Vårdfokus att utredningen kommer att ”få förlängd utredningstid, men kan inte ge närmare besked om exakt tid i dagsläget”.
Hösten 2023 Regeringen går vidare med förslaget om informationsplikt för bland annat vårdpersonal. Ett tilläggsdirektiv som presenteras den sista augusti rör huruvida vissa verksamheter eller professioner behöver undantas från den så kallade informationsplikten. Samtidigt tar en majoritet av regionerna ställning mot förslaget om informationsplikt, visar en kartläggning av Altinget. Utredningsuppdraget utvidgas också till att bland annat göra en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller, ta ställning till hur biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografier ska kunna användas, ta ställning till och föreslå en sänkning av den nedre åldersgränsen för att ta fingeravtryck av minderåriga, som idag är 14 år samt flera andra åtgärder. En ny tidsplan för presentation av delbetänkande sätts – i början av 2024 – och för slutbetänkandet gäller september samma år.
Hösten 2024 Hundratals personer samlades på Sergels torg i Stockholm den 23 oktober när Facken i välfärden ordnade en manifestation mot förslaget om att offentligt anställda ska rapportera när de träffar papperslösa. ”Vi inom vården ska i första hand behandla patienter, oavsett varifrån de kommer, och inte agera som poliser” sade intensivvårdssjuksköterskan Charlotte Petterson Enblad till Vårdfokus på plats. I ett avsnitt av Vårdfokuspodden pratar Sineva Ribeiro, Vårdförbudnets ordförande, bland annat om hur en eventuell ”angiverilag” skulle kunna påverka samhället och vården. ”Många papperslösa tror att informationsplikten gäller redan nu” säger distriktssköterskan Mathilde Gray på Röda Korsets vårdförmedling i Stockholm.
Utredningen ”Åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet” tillsätts
Tidöavtalet offentliggörs
Kampanjen ”Vi anger inte” lanseras och utredningen förlängs
Tilläggsdirektiv om undantag presenteras
Manifestation mot ”angiverilagen” i väntan på utredningen