Vårdförbundet går sin egen väg i avtalsrörelsen: ”Vi vill ha högre lön än märket”
Arbetstidsförkortning och högre löner. Dessa två frågor står högst på Vårdförbundets agenda när avtalsrörelsen rullar igång. Vårdförbundet väljer, till skillnad från andra fackförbund, att hålla kvar vid ett så kallat sifferlöst avtal. "Vi kavlar upp ärmarna och går en in i en tuff förhandling", säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.
När Vårdförbundet på tisdagen lämnar över sina yrkanden till arbetsgivarorganisationen SKR startar årets avtalsrörelse som omfattar runt 90 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. I fokus för yrkandena står frågan om arbetstidsförkortning.
– Veckoarbetstiden är för hög. Det ser vi tydligt i sjukskrivningstalen som skjuter i höjden på grund av stress, livspusslet som inte går ihop, och i att medlemmar går ner i deltid för att orka och betalar med egen lön, livslön och pension för att vara kvar i ett yrke som de älskar. Vill man fortsätta kompetensförsörja hälso- och sjukvården måste arbetstiden ner.
Ni drev inte frågan om arbetstidsförkortning i förra avtalsrörelsen för två år sedan. Vad har hänt sedan dess?
– Vi ser nu att fler medlemmar går ner i deltid för att orka och för att få ihop sitt livspussel, men också för att inte bli sjuka själva. Dessutom ser vi att dygnsvilan har gjort att arbetsgivarna har svårt att få ihop ett hälsosamt schema. Vi ser också att medlemmar lyfter den här frågan som den viktigaste.
Vårdförbundet preciserar inte i sina yrkanden hur mycket kortare veckoarbetstiden ska bli, utan går in i förhandlingen utan siffror. Men när förhandlingarna är klara ska det finnas en siffra på sänkt arbetstid i det centrala avtalet. Det är målet.
– I vår undersökning har medlemmarna sagt att det behövs en sänkning på mellan en och fyra timmar för att gå upp i heltid.
Nytt avtal på gång
- Drygt 77 000 medlemmar i Vårdförbundet, i samtliga yrkesgrupper, berörs av att kollektivavtalet HÖK22 har sagts upp och slutar gälla den 31 mars 2024.
- Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare om ett nytt avtal kallas avtalsrörelse.
- Motparten i förhandlingarna är arbetsgivarparten SKR och Sobona, som företräder alla kommuner, regioner, samt kommunala bolag.
- Ett nytt avtal, HÖK24, ska vara på plats den 1 april.
”Vill ha över 3,3 procent”
En annan central fråga för avtalsrörelsen är lönerna. Vårdförbundet väljer nu en annan väg än andra stora fackförbund inom välfärden, som Sveriges Lärare och Vision, när de väljer att fortsätta med sifferlöst avtal.
– Vi behöver få över märket och vi måste kavla upp ärmarna. Medborgarna behöver få den vård som politikerna lovat, och då behövs det mer resurser än bara märket.
Märket och ett sifferlöst avtal
- Sedan avtalsrörelsen 1997 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden.
- De villkor som industrins parter kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för löneutvecklingen även inom andra branscher. Man säger att industrin sätter ”märket”.
- Att vara bunden till märket riskerar också att låsa lönerna vid märket, och för yrkesgrupper som ligger historiskt för lågt, som sjuksköterskor, uppstår risken att inte kunna ta sig upp till ett mer ”rätt” löneläge.
- Vårdförbundet har satsat på "sifferlösa avtal" sedan 2011, där lönerna förhandlas lokalt.
- I ekonomiska kristider riskerar sifferlösa avtal att ge en sämre utdelning. Arbetsgivare måste säkra upp löneökningar motsvarande märket till de yrkesgrupper som har siffror i sitt avtal – men de är inte skyldiga att ge märket till yrkesgrupper med sifferlösa avtal.
Andra fackförbund i samma avtalsrörelse vill binda sina avtal till märket och garantera medlemmarna 3,3 procent i nästa års löneöversyn, och detsamma rekommenderas av nationalekonomen Lars Calmfors. Är det inte övermodigt att välja en annan väg i dagens ekonomiska läge?
– Vi vill ha mer än 3,3 procent. Och det tycker jag inte är övermodigt, utan det handlar om att arbetsgivaren ska kunna kompetensförsörja, och politikerna kunna lova en god och säker vård. Då behöver faktiskt våra medlemmar får mer. De behöver dessutom få det de inte fick i år, så vi måste sätta målet högre än märket.
Om ni får under märket ett år till, är ni beredda att säga upp avtalet?
– Det är för tidigt att säga hur löneutvecklingen har varit i år, och vi tänker inte spekulera över avtalsresultatet här och nu. Vi sätter oss i förhandlingar efter nyår. I slutet av mars vet vi vilket resultat avtalsrörelsen landar i.
Det är din fjärde avtalsrörelse som ordförande. Hur skiljer den sig mot de föregående?
– Det är första gången vi går in i en avtalsförhandling samtidigt som de andra förbunden på 20 år. Vi är ganska överens om några punkter, som vi yrkar på allihopa.
Hur bedömer du förhandlingsläget?
– Årets förhandling blir jättetuff, utifrån att arbetsgivarna signalerar ekonomiska åtstramningar samtidigt som det finns stora utmaningar på arbetsplatserna. Jag tänker att det är dags för arbetsgivaren faktiskt att steppa upp, om de ska kunna kompetensförsörja och samtidigt behålla personal med lång erfarenhet.
Några av Vårdförbundets yrkanden inför HÖK 24
- Förutsättningar för hållbara heltider genom förkortad veckoarbetstid.
- En god löneutveckling för samtliga och fortsatt satsning på särskilt yrkesskickliga.
- Höjd ersättning vid arbete på obekväm arbetstid.
- Schemalagd tid till exempelvis inläsning, kompetensutveckling och reflekterande samtal, med möjlighet att utföra detta på distans.
- Goda förutsättningar för chefer att ta sitt arbetsmiljöansvar samt mandat att bemanna och förlägga med tillräcklig och rätt kompetens. Det gynnar både chefers och medarbetares arbetsmiljö.
- Krav på hållbara scheman för bättre arbetsmiljö, förutsägbarhet och hälsa.
Lång lista med yrkanden
Några av yrkandena som Vårdförbundet inte fick igenom inför HÖK22, som stärkt rätt till sammanhängande semester, finns nu med på agendan igen inför de nya förhandlingarna.
– Ja, frågan om semester, vila, återhämtning, kompetensförsörjning med mera. Listan är lång, för vi vill prata med arbetsgivarna om många frågor.
Vill ha tvistbara punkter i avtalet
Vårdfokus har den senaste tiden bevakat frågan om förstalöner. Arbetsgivare ger så kallade ”fasta ingångslöner” till nyexaminerade medlemmar, trots att det i avtalet står att alla har rätt till individuella och differentierade löner.
Sineva Ribeiro är missnöjd med att avtalet inte efterlevs på sina håll lokalt.
– Vi yrkar på att få några punkter tvistbara i vårt löneavtal. Arbetsgivaren måste förstå att de måste svara på mot det som står i avtalet. Vi vill ha en god löneutveckling för alla, även för de som är nya i yrket.