Schema, lön och läge styr din jobbpendling

Stresspåslag eller tillfälle för reflektion? Tung ekonomisk post – eller dagens motion? Hur vi tar oss till jobbet både påverkar och beror på mer än man tror.

De allra flesta i Sverige tar bilen till jobbet, så även vårdpersonal. Men enligt Vårdfokus enkätundersökning väljer hälften av Vårdförbundets medlemmar att cykla eller åka kollektivt. Det är betydligt fler än i befolkningen i stort.

Det kan bland annat bero på att det är en kvinnodominerad bransch. Kvinnor väljer oftare klimatvänliga resealternativ än män. Men även lönen och utbildningsnivån spelar in. Ju högre lön och utbildning, desto vanligare att cykla.

28 procent i Vårdfokus enkät har angett att resan påverkar hälsan positivt. En av dem är sjuksköterskan Fredrik Ryngberg som cyklar fyra mil om dagen mellan bostaden i Malmö och akuten i Lund.

– Jag hinner se detaljer i naturen och följa årstiderna. Känna dofterna och höra ljuden. Jag får vardagsmotion. Det har dessutom hjälpt mig med min diabetes och bidragit till att sänka mitt blodsocker, säger han.

Cyklingen hjälper även den mentala hälsan.

– Jobbet kan vara väldigt socialt med många intryck. På cykeln är det bara jag. Jag hinner gå igenom och bearbeta saker på en lagom nivå – jag kan inte grubbla för djupt för jag måste fokusera på vägen – samtidigt som jag får tiden att reflektera, säger Fredrik Ryngberg.

Arbetspendling som paus

Många ser resan till och från jobbet som en paus och en chans till omställning av roller – oavsett färdsätt. Bland andra röntgensjuksköterskan Louise Wiggander som åker buss.

– Jag brukar faktiskt sova på bussen, haha. Jag är småbarnsförälder och är oftast ensam med barnen på veckorna då min man jobbar borta på byggen. Resan blir en paus från både jobb och att vara mamma en stund.

Bussresan tar drygt en timme från Hudiksvalls sjukhus till bostaden i Ljusdal. Tack och lov bor hon nära hållplatsen och bussen går hela vägen till sjukhuset.

– Det är jobbigt att det tar så mycket tid från barnen. Jag har gått ner i tid, men de går på förskolan och fritids som om jag jobbat heltid i Ljusdal. Jag hade sparat lite tid på att ta bilen, men det kostar mer och kräver ett annat fokus än att åka med i bussen, säger Louise Wiggander.

Specialister vinner på längre arbetspendling

De flesta av Vårdförbundets medlemmar tar sig till arbetet på under en timme. Genomsnittssvensken reser 41 minuter till jobbet och våra resor blir allt längre. Det beror till stor del på regionförstoring, att jobben centraliseras och att infrastrukturen mellan ”land och stad” stärkts.

– De som vinner mest på det är folk som har specialistutbildningar och kan få jobb i andra delar av landet. De med mindre specificerade yrken har inte vunnit på den här politiken. Vi har sett att vi lägger mer tid på resor och åker längre, säger Malin Henriksson, forskningsledare på Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI.

De senaste 25 åren har bostadspriserna ökat snabbare än lönerna. Det märks särskilt i storstäderna, där vårdpersonal tvingas välja mellan att bo trångt nära eller bo rymligare långt från jobbet. Enligt Vårdfokus enkät kan 83 procent inte tänka sig att resa mer än en timme till jobbet.

Kvinnor reser långsammare

Sett till hela befolkningen reser männen längst sträckor. Men kvinnornas resor tar lika lång tid. Dels för att de reser långsammare, till exempel går, och dels för att de generellt tar ett större ansvar för hemmet. De hämtar barn och handlar mat på vägen hem från jobbet.

– Det är fortfarande en skillnad mellan män och kvinnor, säger Malin Henriksson.

På många håll i landet har regionerna och kommunerna nästintill monopol över arbetsmarknaden för vårdpersonal. Kombinationen av hemmaansvaret och att bostäderna nära sjukhusen är dyra gör det svårt för kvinnor i vården att byta arbetsgivare.

Stadsbor kan resa längre för högre lön

Men flera trotsar hindren. I Vårdfokus enkät uppger 16 procent att pendlingen påverkar ekonomin positivt. Framför allt i storstäderna kan man tänka sig att resa längre för lönens skull. På landsbygden lockar en intressantare tjänst mer.

I städerna är det vanligast att åka kollektivt eller att cykla. På landsbygden åker nästan 90 procent bil till jobbet. Avstånden spelar in, men även pålitligheten. Vilket färdmedel man väljer påverkas av hur beroende man är av att komma fram i tid.

– Arbetstiden är en viktig faktor. Fasta scheman utan möjlighet till flex och fysiskt aktiva jobb gör att man väljer bort cykeln, i alla fall bland låginkomsttagare, säger Malin Henriksson.

Vårdförbundets grupper är högutbildade med löner ungefär i nivå med den svenska medellönen, men deras scheman är fasta. Dåliga busstabeller och opålitliga tåg gör att 65 procent av medlemmarna åker bil till jobbet, varav 12 procent samåker.

Röntgensjuksköterskan Sveinung Groven är en av dem som gett upp kollektivtrafiken.

– Jag har tvingats ta ut semesterdagar när jag kommit för sent på grund av tågförseningar. Vi hade ingen flex då. Komiskt nog var det Region Skåne, som jag jobbade för, som var anledningen till att jag blev sen.

Till sist ledsnade han och bytte både arbetsgivare och färdmedel. I dag tar han bilen till grannregionen Blekinge. Det spar han över två timmar om dagen på, men det bästa är att han slipper oro och stress.

– Nummer ett för mig är pålitligheten. Nu vet jag att jag kommer hem från jobbet.