Tema: Specialistutbildning. Nytänkande behövs
Specialistutbildningarna behöver moderniseras för att matcha dagens vård. Idéer finns — nu ligger bollen hos politikerna.
Katastrofalt! En allvarlig patientsäkerhetsrisk! Larmen om bristen på specialistsjuksköterskor duggar tätt och har så gjort de senaste åren. Nyligen kom Socialstyrelsen med ytterligare en rapport som visar att läget är — om möjligt — ännu värre än tidigare. ?
Arbetskraftsbarometern heter en undersökning som SCB, Statistiska centralbyrån, gör årligen. Den bygger på enkäter till personalchefer inom olika yrken och visar om det finns god tillgång, om det är balans mellan tillgång och efterfrågan, eller om det är brist på sökande. När det gäller specialistsjuksköterskor har det varit brist de senaste fem åren. ?
Det ser inte ljusare ut framöver. Tre av fyra specialistsjuksköterskor inom medicin och kirurgi är över 50 år. Inom psykiatrin, där samtliga landsting säger att det är stor brist redan i dag, har hälften av specialistsjuksköterskorna passerat 50.??
Så, är beslutsfattare och politiker inom vården medvetna om det här? Ja. Gör de någonting för att det ska utbildas fler specialistsjuksköterskor? Alldeles för lite. ?
När Vårdfokus ringer runt till universitet och högskolor och pratar med dem som kan frågan på Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening, svarar alla att det är märkligt tyst från regeringen.?
Hur specialistutbildningen ska utformas har utretts i flera år. För snart två år sedan lade utbildningsdepartementet fram ett förslag till ny examensbeskrivning för specialistsjuksköterskeexamen. Det sågades av nästan alla remissinstanser. Sedan dess vet ingen vad som har hänt med förslaget.?
Vi ringer till utbildningsdepartementet och frågar, men får inte prata med den ansvariga statssekreteraren, utan får bara beskedet från en pressekreterare att ”det kommer ett förslag senare i vår och då kan vi svara på frågor”.??
Ulla Falk är förbundsombudsman på Vårdförbundet och arbetar med utbildningspolitiska frågor. Hon är orolig för vad departementet kommer att föreslå och för att de ska driva igenom det förslag som remissinstanserna förkastat. ”Vi försöker påverka på alla sätt vi kan och har talat om att vi är öppna för att vara med och diskutera, men får ingen respons. I den här frågan är vi helt överens med Svensk sjuksköterskeförening — ändå verkar departementet inte lyssna på våra åsikter. Skulle de göra så om det gällde andra akademiska yrkesgrupper?” undrar hon.??
”Det är klart att vi är oroade”, säger Birgitta Wedahl på Svensk sjuksköterskeförening. Där vill man ha en översyn av specialistutbildningarna. De elva inriktningar som finns motsvarar varken dagens eller morgondagens behov inom vården. ?
Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening är överens om att specialistutbildningen ska innehålla fördjupade kunskaper på magister eller masternivå framför allt inom huvudämnet omvårdnad.?Därefter ska man kunna specialisera sig inom olika fördjupningsområden.?
Helle Wijk, universitetslektor och docent i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, vill också bort från det gamla stuprörstänkandet med indelning i olika specialiteter. På avancerad nivå är mycket gemensamt inte bara för sjuksköterskorna, utan även mellan de olika yrkesgrupperna i vården, menar hon.?
Ett förslag är att bygga upp specialistutbildningen kring de sex kärnkompetenserna, allmänna kunskapsområden som är nödvändiga för alla professioner inom vården. Ovanpå detta läggs sedan särskilda inriktningar utifrån de behov som vården efterfrågar — och det kan förändras över tid.??
Drygt 100 mil norrut sitter Christine Brulin, prefekt på institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. Även hon oroar sig för vad utbildningsdepartementet ska komma med. Från politiskt håll händer ingenting när det gäller bristen på specialistsjuksköterskor, anser hon och undrar varför man inte kommer till skott.??
Men varken i Umeå eller i Göteborg sitter de stilla och väntar på att politikerna ska agera, utan arbetar på egna utvecklingsprojekt, som vi berättar om i det här temat. Det handlar bland annat om glesbygdssjuksköterskor i Umeå och specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre som nu utbildas på distans över hela landet genom ett unikt samarbete mellan tolv olika universitet och högskolor.?
Frågan om hur bristen på specialistsjuksköterskor ska lösas har också mycket att göra med ekonomi. I rapporten från Socialstyrelsen påpekas att samtidigt som ett stort antal specialistsjuksköterskor går i pension de närmaste åren så är nyrekryteringen mycket låg. ”De ekonomiska incitamenten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig är svaga, eftersom lön inte utgår under utbildningen och eftersom lönen efter genomgången specialistutbildning inte avgörande skiljer sig från lönen för sjuksköterskor utan specialistutbildning”, står det i rapporten.??
Inför riksdagsvalet 2010 sade dåvarande riksdagsmannen Kenneth Johansson (C) till Vårdfokus att betald specialistutbildning var ”så gott som ett vallöfte”. Han fick stöd av sina kolleger från de andra partierna i alliansens sjukvårdspolitiska grupp. Men sedan dess har ingenting hänt. Regeringen har lagt fram budget efter budget utan några pengar som skulle kunna ge sjuksköterskor samma möjligheter att specialisera sig som läkare har. Landstingen och arbetsgivarorganisationen SKL, Sveriges kommuner och landsting, har sagt ifrån att utan statliga medel tänker de inte finansiera betald specialistutbildning för sjuksköterskor.?
Vårdförbundet har beslutat att driva frågan mer offensivt och lägger fram en idé om hur betald specialistutbildning skulle kunna utformas, läs mer på sidan 33. Nu ligger bollen hos politikerna.??