Nu har samtliga landsting och regioner redovisat hur de under 2017 använt medlen från den särskilda överenskommelsen mellan regeringen och SKL om förlossningsvården. Redovisningarna har sammanställts av SKL på en nationell nivå med exempel på projekt som genomförts med hjälp av medlen.

Mer pengar till personal

Ett av huvudmålen med satsningen var att stärka kompetensförsörjningen inom förlossningsvården. Här framkommer det att den största delen, 66 procent av de 790 extra miljonerna, använts till olika projekt för att öka bemanningen. Det är en något högre andel än de siffror som SKL redovisade i maj förra året, då var siffran drygt 51 procent.

Bland annat har Kronoberg satsat på att betala barnmorskeutbildningen för sjuksköterskor. Norrbotten satsar på mentorskap för nya barnmorskor och Stockholm läns landsting och Västra Götaland har använt pengarna till ett utökat introduktionsprogram för att locka nyutexaminerade barnmorskor till förlossningsvården.

Läs mer: Så lockas nya barnmorskor att välja förlossningsvården

Samtidigt finns det stora regionala skillnader i hur mycket som satsas på bemanning. Några landsting och regioner väljer att lägga 95 procent av medlen på det området samtidigt som andra tar drygt 10 procent. Hur mycket de enskilda landstingen och regionerna satsar redovisas dock inte av SKL.

Har anställt 129 barnmorskor till

På nationell nivå har totalt 459 tjänster har tillkommit inom förlossningsvården och annan slutenvård som främjar kvinnors hälsa med medlen från överenskommelsen. Den enskilt största gruppen är undersköterskor.

  • 170 undersköterskor ( 37 procent)
  • 129 barnmorskor ( 28 procent)
  • 47 sjuksköterskor ( 10 procent)
  • 14 läkare ( 3 procent)
  • 10 obstretiker ( 2 procent)
  • 81 övrig personal tex  fysioterapeuter, kuratorer, dietister  och administrativ personal ( 20 procent)

Bemanningen inom förlossningsvården redovisas tillsammans med annan slutenvård som främjar kvinnors hälsa.

Ser över arbetsuppgifter

Enligt Eva Estling, samordnare för överenskommelsen vid SKL, kan den ökande andelen undersköterskor bero på så kallad kompetensväxling.

– Vården ser över hur barnmorskor kan få arbeta på toppen av sin kompetens och då kanske vissa arbetsuppgifter kan göras av undersköterskor i stället. Ett exempel skulle kunna vara att vara närvarande hos föräldrarna under hela förlossningen, säger hon.

Eva Estling poängterar att det är upp till landstingen och regionerna att anpassa personalen efter de förutsättningar som finns lokalt och efter de behov som uttrycks både hos personal och föräldrar.

Läs mer: Nu ska gravida få säga sitt om förlossningsvården

Få tjänster i primärvården

Inom primärvården har totalt 37 tjänster inom området kvinnors hälsa tillsatts under året.

  • 11 barnmorskor (29 procent )
  • 6 sjuksköterskor ( 16 procent)
  • 2 undersköterskor( 6 procent)
  • 18 övrig personal, som läkare, fysioterapeuter, kuratorer, dietister, tolkar och administrativ personal ( 49 procent)

I den aktuella rapporten medger SKL att det finns svårigheter att jämföra och analysera effekter av satsningen eftersom de redovisas i fritextsvar. 

Kritik mot rapporteringen

SKL har tidigare fått kritik från Sveriges kvinnolobby för att det är svårt att utvärdera och mäta effekten av satsningarna på förlossningsvården. I en tidigare artikel i Vårdfokus lyfter organisationen problemen med att det inte går att få fram detaljerad information om landstingens satsningar och att statistiken har brister. Rapporterna innehåller inte ekonomiska redovisningar.

– Hur kan man göra en jättesatsning som denna utan att veta vart pengarna går? Inom vilken annan vård skulle det accepteras, sade Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby då till Vårdfokus.

Eva Estling, ansvarig för övenskommelsen inom SKL, svarade då att det handlar om en avvägning.

– Om verksamheterna ska göra väldigt utförliga beskrivningar kan det få motsatt effekt. Vi vill ju att de ska lägga resurserna på att utveckla vården. Det är resultat för patienten som räknas, sa Eva Estling.

Lärande exempel...

Den nya rapporten visar att att det finns en rad framgångsrika exempel på förbättringsarbeten. I Kalmar utbildas till exempel uroterapeuter för att bätte kunna ta hand om kvinnor med urin- och avföringsinkontinens. Västerbotten satsar på förbättrat omhändertgande av gravida med psykisk ohälsa och Dalarna på föräldrautbildning i form av en "rolig och lärorik" barnmorskeföreställning.

....och fortsatta utmaningar

Flera av landstingen och regionerna ger uttryck för att det finns fortsatta behov av komptensväxling. Till exempel skulle barnmorskor kunna utföra vissa läkaruppgifter inom abortvård och IVF, samtidigt som undersköterskor skulle kunna ta en del av barnmorskans arbetsuppgifter på gynmottagning.

Det efterfrågas kompetenshöjning inom flera områden, bland annat för att kunna upptäcka och behandla av bäckenbottenskador. Även primärvården behöver ett kunskapslyft för att kunna utöka och stärka eftervården.

Vidare behövs satsningar på VFU. Samordning och nya modeller för att kunna ordna praktikplatser för barnmorskestudenter är nödvändigt för att hantera bristen på handledare. Exempel på nya modeller kan vara utbildningsavdelningar och akdademisk vårdcentral.

Läs hela sammanställningen här: Sammanfattning av status i landstingens arbete 2017