− Det här avtalet var droppen som fick bägaren att rinna över. Vi har gått igenom en jättetuff omställning under ett års tid och så kommer det här...

Madeleine Arpell är arg och besviken. Hon har arbetat på akuten i nio år, men i midsommarveckan gör hon sitt sista arbetspass där. Madeleine Arpell har räknat ut att hon skulle förlora mellan 2 500 och 3 000 kronor i månaden med det nya arbetstidsavtalet som Region Stockholm slutit med Vårdförbundet och som gäller hela Karolinska från den 1 april (se faktaruta).

− Jag förstår att alla som får en mindre peng för samma arbete blir upprörda, det kan man inte acceptera. Vi tittar på hur vi kan lösa det för dem som drabbas, säger Björn Zoëga, ny sjukhusdirektör på Karolinska universitetssjukhuset sedan två veckor tillbaka.

Ekonomin ännu sämre än väntat

När Vårdfokus träffar honom för en intervju är det förstås konflikterna kring det nya arbetstidsavtalet som många av frågorna handlar om, men det går inte att förbigå sjukhusets ekonomi och den omdiskuterade nya verksamhetsmodellen.

Bland det första Björn Zoëga upptäckte som nytillträdd sjukhusdirektör var att Karolinskas ekonomi är ännu sämre än vad som sagts tidigare. Prognosen i slutet av 2018 var ett underskott på 1,1 miljard för 2019. Det har nu ökat med ytterligare 387 miljoner. 

− Åtgärdspaketen har inte fungerat så bra som förväntat och de tre första månaderna har utfallet blivit sämre än väntat.

sjukhusdirektör Karolinska
Björn Zoëga tillträdde som ny sjukhusdirektör på Karolinska för två veckor sedan. Foto: Karolinska universitetssjukhuset.

Att få ordning på ekonomin är en av tre saker som Björn Zoëga har satt upp som sina viktigaste mål. Exakt hur det ska gå till vill han återkomma till längre fram. Men redan under måndagen togs beslut om anställningsstopp som gäller från 1 maj och beslut om dispenser tas av sjukhusdirektören.

Allt fler inhyrda

En annan viktig fråga för Björn Zoëga är förbättringar av arbetsmiljön. Han tror att bättre arbetsmiljö är det som kan få sjuksköterskor att stanna.

Trots flera års arbete med att försöka minska beroendet av inhyrda sjuksköterskor har trenden gått åt motsatt håll. Sedan 2014 har antalet fast anställda sjuksköterskor minskat med 460 på Karolinska universitetssjukhuset. Bara under det senaste året har det blivit 75 färre.

Samtidigt har antalet inhyrda sjuksköterskor ökat ungefär lika mycket. I mars 2019 hade Karolinska inhyrda sjuksköterskor motsvarande 204 helårsanställda. Förra året vid samma tid var det 129.

− Ja, det där är nya siffror för mig, säger Björn Zoëga.

Är det ett bekymmer att ni fortfarande behöver hyra in så många sjuksköterskor?

− Ja, eftersom det kostar mer. Vi hade hoppats att vi skulle kunna minska inhyrningen ordentligt, det har tyvärr inte gått så.

Vad gör ni för fel?

− Jag ser det som en oerhörd utmaning att arbeta mer med arbetsmiljön, jag tror att det handlar mest om det. Lönerna är ju inte sämre här än på andra ställen. Vi måste ta hand om alla våra medarbetare på bästa sätt, men jag har varit här så kort tid att jag ännu inte kan säga hur. Det här är ju inte bara ett problem hos oss, bristen på sjuksköterskor är stor överallt i Sverige, ja i hela västvärlden. Det är ett internationellt problem.

Många har sagt upp sig

Den nya intensivakuten på Karolinska i Solna är en av de arbetsplatser som förlorar många sjuksköterskor. Hittills i år har 8 av de 57 sjuksköterskorna som arbetar där slutat. Nu har ytterligare 16 sagt upp sig och kommer att gå lagom till sommarsemestrarna.

Madeleine Arpell, som är förtroendevald för Vårdförbundet och en av dem som sagt upp sig, berättar om en arbetsplats som präglats av oro på grund av stora förändringar det senaste året. Den gamla akuten hade kapacitet för 85 000 patienter – den nya ska ta emot 15 000. Endast mycket svårt sjuka som kommer med ambulans eller via remiss ska tas emot. Detta samtidigt som övriga akuter inom Stockholmsområdet ständigt är överbelagda.

− Vi har flyttat till lokaler som inte är anpassade för akut verksamhet och är svåra att jobba i. Det har varit en tuff omställning med vårt nya uppdrag som intensivakut, säger Madeleine Arpell.

Organisationen behöver justeras

Dessutom har flertalet av cheferna slutat eller sjukskrivits och för tillfället är chefstjänsterna tillsatta med inhyrda eller inlånade personer.

Björn Zoëga är öppen för att det kan behövas justeringar av den nya och omdiskuterade verksamhetsmodell som har införts på Karolinska universitetssjukhuset. Den nya organisationen bygger bland annat på indelning i teman i stället för kliniker (se faktaruta). Björn Zoëga tror inte att det kommer bli stora organisationsförändringar, snarare kommer man att skruva på den modell som införts.

− Jag har lite goda idéer, men det är inte jag ensam som ska bestämma hur det ska göras. Förslagen ska komma från dem som arbetar i systemen. Det jag har fått höra är bland annat att det finns oklarheter när det gäller mandaten och att vissa patientflöden är för små. De närmaste veckorna kommer vi att lyssna på medarbetarna och fråga efter vilka förändringar som de anser behövs, säger Björn Zoëga.

Nya avtalet blev droppen

När det nya arbetstidsavtalet kom blev det droppen för både Madeleine Arpell och många av hennes kolleger.

− Jag kan inte ställa upp på att man ska arbeta på det sätt som avtalet säger. Tidigare kunde vi själva styra hur många helger vi ville eller kunde jobba. Det var betydligt bättre för oss och gjorde det lönsamt att arbeta kvällar, helger och röda dagar. Det sägs att det nya avtalet ska ge mer tid för återhämtning, men det kräver å andra sidan att man arbetar mycket mer natt och fler helger. För mig är inte det hållbart, säger hon.

Björn Zoëga vill poängtera att 85 procent av de anställda får det bättre med det nya avtalet, men håller med om att det har varit svårt att få till det så att det blir bra för alla.

− Det har varit utmaningar för vissa personer som har varit duktiga och jobbat mycket, för dem ger det inte lika mycket ersättning med det nya avtalet.

Skulle ha reagerat tidigare

På andra sjukhus har man lyckats lösa det här. I Norrtälje kompenseras de som förlorar på avtalet med högre grundlön och på Södersjukhuset har man skrivit ett avtal om att de som vill får behålla de gamla poängmodellerna så länge de är kvar på samma tjänst. Är det otänkbart att Karolinska skulle ha kunnat göra något liknande?

− Nej, det är inte otänkbart, men lite sent, vi skulle ha reagerat tidigare. Men det är också mycket komplicerat och hade kanske inte förändrat det hela. Det kanske hade rört till det för stora grupper om vissa hade fått behålla gamla modeller och andra inte. Men det är överspelat nu. Vi tittar ändå på detta fortfarande. Vi har dialoger med dem som drabbas och försöker hitta lösningar.

Sista ordet är inte sagt ännu?

− Jag tycker inte sista ordet är sagt, vi fortsätter att diskutera kring detta.

Skulle du kunna lova att de som förlorar på det nya arbetstidsavtalet får kompensation?

− Nej, jag kan inte lova någonting. Det här är en diskussion som pågår på olika ställen som man får försöka lösa på bästa sätt. Jag är optimistisk, men jag kan inte lova något.