Kanske maten inte smakar gott. Miljön kan vara otrivsam eller stökig. Olika sjukdomar kan göra det svårt att svälja, hålla bestick eller sitta bra vid bordet.

− Mitt allra viktigaste råd är att fundera över orsaken till att det är svårt att äta. Vad är grundproblemet? Prata med den äldre om det går, eller med anhöriga, om hur personen är van att äta. På vilka tider, vilken slags mat, med eller utan sällskap, säger Albert Westergren.

Väcka matlusten

Han är sjuksköterska i tredje generationen och sedan tio år tillbaka professor i omvårdnad vid Högskolan i Kristianstad. Albert Westergrens forskning handlar om ät- och nutritionsproblem hos äldre och nu har han kommit med boken ”Undernäring hos äldre”.  Men arbetstiteln var länge ”Den lustfyllda måltiden” för bokens mål är att lyfta fram de positiva sidorna och visa hur personalen kan arbeta för att väcka matlusten och hjälpa personer med ätsvårigheter.

− Jag ville att boken ska vara lätt att förstå och skapa inkännande hos den som läser – att man förstår den äldres perspektiv.

I boken ges många konkreta tips om allt från måltidsmiljö till praktiska hjälpmedel. Men huvudbudskapet är att arbeta personcentrerat.

− Mat och måltider måste ses i individens perspektiv. Alla har inte samma önskemål och den enskilde måste ges möjlighet att själv påverka. Vi har ofta fokus på näringstabeller och kaloriintag, men mat handlar även om kultur och vanor.

Svårt att äta vid många sjukdomar

Att äta kan bli svårt vid många olika tillstånd som till exempel Parkinsons sjukdom, demenssjukdom, hjärtsvikt, kol och stroke.

− Jag var hos tandläkaren nyligen och blev bedövad. När jag kom därifrån skulle jag försöka dricka vatten. Hur svårt det var gjorde mig medveten om vilka problem det är för en person som har en förlamning som påverkar munnen, säger Albert Westergren.

Och hur ofta har personal inte försökt att ge mat och dryck till en person som halvligger i sängen.

− Att äta halvliggande är både svårt och direkt farligt. Jag tror att det behövs en ökad kännedom om hur viktig sittpositionen är särskilt för personer med svårigheter att svälja. Det finns många hjälpmedel både för att kunna sitta bättre och som underlättar att kunna äta själv.

Även om undernäring är vanligt bland äldre så är det nästan ett tabubelagt ämne inom vården.

− Man vill gärna framstå som goda vårdgivare och stå upp för att man ger god vård och undviker därför att ta upp det. Men jag menar att det är viktigt att prata om undernäring för det finns så mycket vi kan göra, säger Albert Westergren.

Studiecirkel kring boken

Han hoppas att boken ska bli läst och använd av dem som arbetar inom äldrevården och tänker att sjuksköterskor till exempel skulle kunna hålla i studiecirklar där man läser och diskuterar ett kapitel i taget och funderar över hur det ser ut på den egna arbetsplatsen och vad man kan göra för att väcka matlusten hos de äldre.

Men även om det går att hjälpa många av dem som har ätsvårigheter och minskad matlust så tror inte Albert Westergren att det är möjligt att ha en nollvision när det gäller undernäring.

− Ibland får vi helt enkelt bara acceptera att vi har gjort allt vi kan, men ändå vill en del äldre inte äta och vi kan inte börja tvångsmata dem.