– I regel kämpar och sliter sjuksköterskor in i det längsta innan de på allvar börjar fundera på att byta arbetsplats eller lämna yrket. Störst är risken när engagemanget och orken tryter, säger Sandra Pennbrant, sjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Högskolan Väst i Trollhättan.

Tillsammans med Anna Dåderman, professor i psykologi och doktor i rättspsykiatri, har hon undersökt hur krav och engagemang i arbetet och eventuella konflikter mellan arbete och privatliv påverkar sjuksköterskors vilja att byta arbetsplats eller bransch.

Många vill byta jobb

Av drygt 800 tillfrågade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i Västra Götalandsregionen har 37 procent svarat att de har för avsikt att byta arbetsplats. Hela 22 procent har allvarliga funderingar på att helt lämna yrket.

Läs också: Nio av tio sjuksköterskor stannar i yrket

– Många sjuksköterskor älskar sitt jobb och tycker att det är fantastiskt att få arbeta med människor. De vill egentligen vara kvar där de är. Men när de känner att de inte orkar söker de sig någon annanstans där de tror att de kan få det bättre, säger Sandra Pennbrant.

Sandra Pennbrant, sjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Högskolan Väst i Trollhättan.
Sandra Pennbrant är docent i vårdvetenskap vid Högskolan Väst i Trollhättan.

Typiskt för dem som funderar på att lämna sin arbetsplats eller sitt yrke är att de upplever jobbet som så stressigt, påfrestande och tungt att de tappat stora delar av entusiasmen eller engagemanget för arbetet. De har tömt sina energidepåer.

– För att överleva strävar människan efter att förvärva och bevara resurser. Har vi inga möjligheter att fylla på resursdepån blir det obalans. Det vi ser i den här studien är att när arbetslivet börjar urgröpa resurserna får vi ett lågt arbetsengagemang och tappar entusiasmen för att gå till jobbet, säger Sandra Pennbrant.

Engagemanget viktigast

Just engagemanget i arbetet upplever sjuksköterskorna i studien som extremt viktigt. Jämfört med att få konflikter lösta på arbetsplatsen eller att få en lättare arbetsbörda tycker de att det är hela fyra gånger så viktigt att behålla eller få tillbaka engagemanget.

Läs också: Höga krav och liten möjlighet att påverka pressar nya sjuksköterskor

Samtliga sjuksköterskor som deltagit i studien bor tillsammans med en partner och/eller har hemmavarande barn. På frågan hur arbetslivet påverkar familjelivet för sjuksköterskor – och vice versa – visar studien att privatlivet i regel inte påverkar arbetslivet särskilt mycket, oftast inte alls. Det som dominerar är i stället det omvända, att det är arbetslivet som negativt påverkar hur man har det i familjen.

– Låga energinivåer och minskat engagemang på jobbet gör att de inte alltid orkar ta itu med hemmets aktiviteter och barnen på det sätt de vill. De upplever en otillräcklighet som i sig skapar en ond cirkel, säger Sandra Pennbrant som poängterar vikten av att sjuksköterskor får tid för återhämtning och reflektion.

Läs också: Erfarna vill lämna vården enligt ny undersökning

Tid för återhämtning

För att få tillbaka orken och lusten tror hon att många sjuksköterskor kan behöva få bättre andhämtning mellan arbetspassen och kanske kortare arbetspass än i dag. Ett sätt kan också vara att få andra arbetsuppgifter som inte är så krävande mot slutet av arbetsdagen.

Sandra Pennbrant betonar också hur viktigt det är med chefer som lyssnar och känner in hur den enskilda sjuksköterskan har det på jobbet.

– Att bli sedd och bekräftad och känna att chefen lyssnar på mig kan stärka mig i mitt arbete. Det behöver inte alltid vara så komplicerat. Att någon ser vad man gör och tycker att man gör det bra är något som alla mår bra av.

Läs också: Det här får sjuksköterskor att stanna

Studien – Job demands, work engagement and job turnover intentions among registered nurses: Explained by work-family private life inference – är inskickad till den vetenskaplig tidskriften WORK: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, men är ännu inte publicerad.