Ny analys: Så testas blodet inför transfusion

Tack vare biomedicinska analytikern Alex Yavari och hans kollegors dagliga arbete har det blivit ännu säkrare med blodtransfusioner. Skåne är först ut i landet med att leta efter blodsmitta i rna och dna.

I källaren på Skånes universitetssjukhus i Malmö gäller det att inte krocka med robotar som kör omkring med blodprover, sterilt material, smutstvätt och mycket annat. Vårdfokus följer proverna, som vi vinkat adjö till på Blodcentralen några timmar tidigare, hit till den moderna godsterminalen, så stor att den påminner om en hangar.

Biomedicinska analytikern Alex Yavari arbetar med den nya blodanalysen som görs vid Nat-testningen på kliniska laboratoriet några våningar upp. Nu visar han runt.

– Sorteringsroboten Sahpt skannar av provrörets streckkod. Sedan skickas proverna upp i de vita rören med tryckluft, berättar han.

Så testas blod inför transfusion

Men just i dag är roboten typiskt nog lite trött, om nu robotar blir det. Snarare ur funktion för stunden. Det blir i stället Alex Yavari som bär med sig proverna upp till laboratoriet.

De ska till Nat-analys, vilket står för Nucleic Acid Test. Det är en molekylär analysmetod som används för att söka efter genetiskt material, rna eller dna, från virus och bakterier, förklarar Claus Bohn Christiansen, överläkare i klinisk mikrobiologi på Skånes universitetssjukhus.

– Egentligen har den typen av pcr-test funnits i många år. Många känner igen ordet från covidproverna. Det nya är att vi söker efter hiv, hepatit B och C i blod från blodgivare.

Nat-testet var avgörande när Socialstyrelsen i sin nya föreskrift öppnade för att män som har sex med män också kan bli blodgivare. Varje blodpåse testas och redan efter några timmar står det klart om någon blodsmitta upptäckts.

Virus upptäcks tidigare med Nat-test

I landets andra regioner testas blodgivarnas blod än så länge enbart med serologiska tester, vilket även Skåne gör parallellt.

– I de serologiska proverna söker vi antikroppar mot virusen. Men det kan ta veckor, upp till månader, efter ett smittotillfälle innan de bildas och syns i provet. Med Nat-test upptäcks virus mycket tidigare eftersom antikroppar inte behöver bildas. Vi hittar i stället virusets rna eller dna, säger Claus Bohn Christiansen.

Men smitta från blodgivare i Sverige är extremt ovanligt. Hittills har ingen upptäckts sedan Nat-testet infördes.

I Skåne bedöms risken för smitta individuellt och reglerna är stränga, med krav på fyra månaders karenstid efter sex med en ny, tillfällig eller flera partners, liksom efter tatuering.

På laboratoriet går Alex Yavari längs den långa automationsbana där provrör åker runt. De kommer från sjukhusets avdelningar, men också från hela Skåne och närliggande regioner.

Det kallas att de ”kastas” ner när de kommer farande ner från tempuslinorna och fotograferas. Proverna står raka i ryggen på det löpande bandet. I centrifugen delas blodkropparna och plasman upp i röret.

– Det är i plasman som Nat-testet sker. Det har varit spännande att vara med nästan från början när det infördes, säger biomedicinska analytikern Alex Yavari.

Han passerar instrumentet Bengt där blodgruppering görs. Nat-apparaten är så ny att ingen döpt den än. På en skylt står Alex Yavaris namn som driftansvarig.

Sverige ligger rejält på efterkälken jämfört med resten av Europa. Skåne har fått statliga pengar för att gå i täten som pilotregion.

Orsaken var att Sveriges sydligaste region hade startat testberedskap med molekylärbiologisk diagnostik för en helt annan smitta. Den heter West Nile-virus och sprids med myggor. Viruset finns sedan decennier i Sydeuropa, men på grund av det varmare vädret nu även i Tyskland.

West Nile-virus sprids med myggor

– Myggan finns redan i Skåne, men viruset har inte detekterats i människor. Beredskapen gjorde oss lämpliga att vara pilotregion för Nat-testning, säger Helena Samuelsson, tillförordnad, biträdande verksamhetschef för klinisk immunologi och transfusionsmedicin.

Plasman från Blodcentralens prover är inne i den helautomatiska testapparaten. Först tillsätts reagens med pipettspetsar.

– Varje blodgivare är lika med ett rör hit och ett rör för serologisk testning. För att det ska bli effektivt testar vi hela kvällen och natten, säger hon.

Om ingen del av något virus upptäckts skickas resultatet direkt till bloddatasystemet.

De är angelägna om att kunna ge grönt ljus snarast för blodpåsarna – att frisläppa blodet till blodlagret.

– Ofta frisläpper personalen blod på morgonkvisten. Det går hela tiden ut blod till patienter och vi behöver ha ett lager.

Inne på blodlagret vägg i vägg arbetar biomedicinska analytikern Moa Hassel. Hon bläddrar bland blodpåsar med erytrocyter.

– Vi skickar ofta blod till patienter med blodsjukdom och anemi på hematologen. De får många transfusioner och bildar lätt antikroppar. Nu vill vi ta undan blod till en patient som behöver vara matchat med givarens, säger hon.