Regnbågsblod välkommet i Skåne

Operasångaren Rickard Söderberg strålar. Han ska börja lämna blod. Med alla sina tatueringar är han knappast rädd för nålstick. ”Jag vill ge tillbaka till sjukvården”, säger han. Skåne är först ut i landet att öppna dörrarna för regnbågsblod.

Det är en måndagsförmiddag med feststämning på Blodcentralen vid Triangeln i Malmö. Ett gäng män har kommit tillsammans för att lämna blod eller anmäla sig och bli inskrivna. De har länge känt sig stämplade och utelåsta. Risken har tidigare bedömts för hög. Nu har forskning, tester och föreskrifter tagit några rejäla kliv och låst upp dörren.

Det handlar om män som har sex med män. Fram tills nu har det praktiskt taget varit rött ljus för dem. Karenstiden för att lämna blod efter sex har varit ett halvår – även om partnern är stadigvarande. Men sedan december gäller Socialstyrelsens nya föreskrift med samma riskbedömning för alla som är friska.

Nya regler för att ge blod

Operasångaren Rickard Söderberg kommer med glamouren. Trots att han cyklat hit och är vardagsklädd tar han Blodcentralen med storm. Han sjunger visserligen ingen aria men karisman är densamma som kan fängsla en hel teaterpublik. Han småpratar och skojar med alla.

– Att bli blodgivare känns naturligt och självklart. Jag tycker att det snarare är konstigt att vi inte fått göra det tidigare. Det känns som det ska vara. Jag har velat lämna blod länge.

Han och de andra homo- eller bisexuella männen som samlats vill göra en god gärning. De är också här för att börja tvätta bort ett gammalt stigma om att de trots stabila förhållanden skulle utgöra en ökad risk för blodsmitta.

Många fler nyregistrerar sig. Men vi frågar inte längre efter läggning.

Rickard Söderberg lever med samma man sedan 25 år, först i partnerskap eftersom de tidigare inte tilläts gifta sig i kyrkan. Men förra året slog de till med vigsel.

Fina kärl under tatueringarna

– Jag har själv behövt vård på sjukhus. Jag vill ge tillbaka. Jag, precis som alla som förväntar sig att kunna få blod, bör ge blod också. Vi är här på jorden tillsammans och ska ta hand om varandra, säger han.

Är du rädd för sticken?

– Inte ett dugg. Jag är rätt härdad efter alla tatueringar. Jag har fina kärl här under, säger han glatt och visar upp sina färggranna armar för sjuksköterskan Charlotte Ohrberg som kikar rutinerat och nickar.

Rickard Söderberg lever livet i racerfart. Han arbetar med två egenskrivna operaproduktioner, spelar in tv-programmet Kontra- punkt, två skivor och leder master- programmet i operasång. Och skriver två böcker.

– Men när Tobias Ström säger att det är dags – då är det här prioriterat.

Tobias Ström har redan lagt sig till rätta på den gröna liggstolen och kavlat upp armen. Han är anestesisjuksköterskan som i nästan sju år kämpat för att få lämna blod som frontfigur för rörelsen Regnbågsblod.

Tobias Ström har med Regnbågsblod drivit frågan upp till sjukvårdsministrar och Socialstyrelsen. Han har inväntat utredningar, regeringsuppdrag och kunskapsunderlag innan Socialstyrelsens nya föreskrift var klar.

Samma fråga om sexpartner till alla

En ny EU-förordning pressar alla svenska regioner att senast 2027 införa ett nytt avancerat test vid blodgivning och då kunna öppna dörren för män som har sex med män.

– I dag får jag äntligen bli blodgivare och det känns helt otroligt. Det är så skönt att inte behöva bli nekad. Frågan i formuläret om man har haft någon ny sexpartner de senaste fyra månaderna är nu densamma för alla. Det känns så rätt att risken bedöms individuellt och inte utifrån läggning, säger han och tårarna stiger i ögonen.

Han och maken sedan nio år, psykologen Philip Ström, har tagit ut en semesterdag och kört bil nio timmar från hemstaden Mora för att kunna lämna blod för första gången. Trots att det är tillåtet är det bara Skåne som kommit i gång.

Rikspolitikerna trycker på regionerna och har gett statligt stöd till Skåne att bli pilotregion. Därför är de först ut att införa det nya, känsligare Nat-testet, med vilket varje blodpåse testas med rna- och dna-teknik efter virusen hiv, hepatit B och C. Smittan går därmed att upptäcka tidigare än vid de serologiska tester som fortfarande används parallellt och även testar för syfilis och det sällsynta viruset HTLV.

Risker kan uppstå efter resor

Sjuksköterskan Charlotte Ohrberg följer upp Rickard Söderbergs svar i frågeformuläret med en inskrivningsintervju.

– Vi frågar om risker som avviker, till exempel om någon varit ute och rest. Efter semester i länder som har malaria är det sex månaders karens. Karenstid kan också gälla nygjorda tatueringar eller att blodgivaren ätit antibiotika. Då behöver man också vänta, säger hon.

Charlotte Ohrberg stortrivs med sitt jobb på Blodcentralen, med att träffa många människor och lära sig mycket, även om hon också har lång erfarenhet av blod från arbete på en dialysavdelning.

Hon är själv en trogen blodgivare, med 33 donationer på meritlistan. Hennes mamma arbetade som undersköterska på operationsavdelningen och såg det ständiga behovet. Hon lämnade blod och drog med sig Charlotte Ohrberg och hennes syster.

– Men just nu är jag singel och ute och dejtar, så då lämnar jag inte blod. Det är samma regler för alla. Har man ingen riskfaktor tycker jag att alla som är friska ska lämna blod.

”Träffade Maria Callas rätt i pannan”

Hon sticker Rickard Söderberg i armen för att ta ett prov för blodgruppering och kontrollera att han har tillräckligt högt blodvärde. Det måste ligga på lägst 135 g/L för män och 125 g/L för kvinnor.

Hans högra arm är täckt i tatueringar av berömda operadivor och den vänstra med musikalartister.

– Där träffade du Maria Callas rakt i pannan! utbrister Rickard Söderberg. Charlotte Ohrberg skrattar, trycker dit ett plåster samtidigt som hon vänder provröret fram och tillbaka.

På plats finns också Helena Samuelsson, som är tillförordnad, biträdande verksamhetschef för klinisk immunologi och transfusionsmedicin och Jonas Nordberg, överläkare i transfusionsmedicin och medicinskt ansvarig för blodverksamheten.

Många fler nyregistrerar sig för att ge blod

De är måna om att blodgivarna ska förstå sitt stora värde. Varje gång en blodpåse transfunderats får blodgivaren ett sms med information om att blodet nu hjälpt en annan människa.

Personalen har märkt att de har fler blodgivare sedan gruppen män som har sex med män välkomnades från den första december. Vissa berättar att de länge velat komma.

– Många fler nyregistrerar sig. Men vi frågar inte längre efter läggning. Det kan vara ett allmänt uppsving. Vi kämpar med att få fler blodgivare. Vi vill att alla förstår att de bidrar till att rädda liv. Vår givarkår har minskat och blivit äldre. Vi behöver fylla på med unga blodgivare, säger Helena Samuelsson.

Regionen satsar på en andra blodbuss som besöker 30 företag där anställda får lämna blod på arbetstid.

Socialstyrelsen driver en rekryteringskampanj där det framkommer att Sverige behöver dubbelt så många blodgivare – helst fem procent av befolkningen.

Jonas Nordberg förklarar att blodbristen går upp och ner och att man samarbetar mellan både sjukhus och regioner.

– Ibland ser vi akuta lägen då lagret kan sjunka. Om vi inte fyller på kan man hamna i kritiskt läge. Det är en beredskapsfråga att öka tillgången på blod. Vi behöver också vara beredda vid större katastrof, säger han.

Tobias Ström och vännen Stefan Pohlman har lämnat blod, vilar nu i de gröna stolarna, dricker söt saft och har fått varsin karta med järntabletter. Tobias Ström ler nöjt igen för han har just fått reda på från provtagningen att han har blodgrupp 0-negativt – den eftertraktade blodgrupp som används i akuta nödlägen för att alla kan ta emot den.

Han är som anestesisjuksköterska väl medveten om det stora behovet. Inte minst under sin tid på en större kvinnoklinik har han varit med om den hanteringen vid allvarliga förlossningsblödningar. Bara sex procent i befolkningen har blodgrupp 0-negativ.

– Vad häftigt, då kommer vi ringa dig ofta. Vi kontaktar blodgivarna aktivt. Det behövs alltid akutblod. Vid sjunkande lager ringer vi också till givare med alla blodgrupper, säger Charlotte Ohrberg.