vårdplatsbrist

Överbeläggningarna ökade kraftigt

Överbeläggningarna ökade kraftigt
De fysiska vårdplatserna finns, men kan inte användas på grund av sjuksköterskebristen. I stället blir det överbeläggningarna på de avdelningar som hålls öppna. Arkivbild: Mostphotos

Både överbeläggningar och utlokaliseringar ökade kraftigt under 2017. Det visar nya siffror som Läkartidningen tagit fram.

22 februari 2018

De senaste fem åren har ökningen av överbeläggningar och utlokaliserade patienter varit dramatisk, skriver Läkartidningen och hänvisar till de senaste siffrorna från SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Överbeläggningar per hundra vårdplatser under de senaste fem åren:

  • 2013: 2,57
  • 2014: 2,86
  • 2015: 3,10
  • 2016: 3,71
  • 2017: 4,36

Även antalet utlokaliserade patienter, alltså patienter som vårdas på en annan avdelning än de ska, var rekordstor förra året: 2,24 per 100 vårdplatser. För fem år sedan var det 1,29.

Lägst antal vårdplatser i EU

Flest överbeläggningar hade Sörmland, Västmanland och Västernorrland förra året – minst hade Jönköping, Dalarna och Värmland.

Statistik från OECD visar att Sverige har lägst antal vårdplatser i EU.

Läs också: Sverige har få sjuksköterskor jämfört med våra grannländer

Att vårdplatser inte kan hållas öppna beror i många fall på sjuksköterskebrist som Vårdfokus skrivit om i många artiklar. Även Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, har i en rapport slagit fast att överbeläggningarna och bristen på personal äventyrar patientsäkerheten.

Ställer krav på politikerna

Läkartidningen skriver att vårdplatsbristen är en av Läkarförbundets viktigaste frågor inför valet nästa år. Förbundet pekar på tre viktiga åtgärder som de tycker krävs för att få bukt med bristen:

  • En personalpolitik som möjliggör en trygg vård och ett hållbart arbetsliv.
  • Vårdplatsdimensionering utifrån befolkningens behov.
  • En nationell primärvårdsreform.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida