Michelle Wahrolén: Vi måste kunna prata om suicid

På torsdagen är det Världsdagen för psykisk hälsa som Världshälsoorganisationen (WHO) står bakom. Syftet är att öka medvetenheten om frågor kopplade till psykisk hälsa. Varje år begår drygt 1500 personer självmord i Sverige. Det är en förfärlig siffra. Vad värre är att att vissa självmord sker trots att personen är inlagd på sjukhus.
Varje år begår drygt 1500 personer självmord. Det är en förfärlig siffra. Inte en endaste själ ska behöva ta sitt liv för att känslorna av hopplöshet har tagit över. Personen borde i stället få kärlek, empati och en hjälpande hand. Få veta att hen hör ihop med hela mänskligheten och få hjälp att se ljuset i stället för mörkret. Vad värre är att vissa självmord sker när patienten är inlagd på en vårdavdelning. Det som borde vara omöjligt. Självmord eller suicid, som det medicinskt heter, har alltid varit ett tabubelagt ämne. Det är mycket stigma och rädsla kring det. Men man måste kunna prata om det i stället för att stigmatisera det. Få spöket att spricka i ljuset. Det kan rädda liv.
Man måste kunna prata om suicid i stället för att stigmatisera det. Få spöket att spricka i ljuset. Det kan rädda liv.
I dag har vi ändå en hel del kunskap om varför suicid sker och vilka tecken en människa med självmordstankar kan visa. Vi vet till exempel att den som tänker på självmord ofta känner sig ensam och upplever att ingen kan hjälpa eller förstå. Vi vet också att negativa livshändelser kan påverka. Till exempel att man förlorar någon nära eller kär, att en relation tar slut eller att man förlorar sitt jobb. Likaså sätter mobbning, kränkning och allvarliga sjukdom stora ärr i en människa och gör henne skörare. I värsta fall kan det dra till sig självmordstankarna. När man är som skörast behöver man verkligen den där utsträcka handen, samhörigheten, empatin och gärna kärleken.
Så det finns mycket vi som medmänniskor kan göra för våra bröder och systrar som inte mår bra. Till exempel att uppmärksamma om någon inte längre är sig lik eller kanske gör eller säger saker som man blir orolig för. Kanske en tidigare glad och sprallig person plötsligt blir tillbakadragen. Eller så kan det vara tvärtom att en tidigare orolig person plötsligt är ovanligt lugn och till och med känns bättre. Självklart kan det mörka i en annan person vara skrämmande och svårt att bemöta. Då kan din hjälp vara att se till att personen får professionell hjälp samtidigt som du finns där som medmänniska.
Mellan 1980 och 2000 minskade visserligen antalet suicid kraftigt tack vare bättre diagnostik och behandling. Men sedan dess har utvecklingen stått stilla trots många satsningar för att minska dödsfallen. Det är ett stort misslyckande. Det som är riktigt oroande är att det förekommer suicid även fast patienten är på en vårdavdelning. Det finns massor som behöver göras för att helt undvika att sådana här tragedier sker. Sjuksköterskan Pernilla Omerov anser att sjuksköterskorna har en viktiga roll när det gäller att möta personer med psykisk ohälsa och har också handfasta råd hur du som sjuksköterska kan agera. I senaste Vårdfokuspodden utvecklar hon och kollegan Kaisu Bergh dessutom sina tankar om hur omvårdnad, bemötande och samtal kan användas för att förebygga suicid.
Vi måste fortsätta prata om detta svåra ämne så att nollvisionen uppnås.