”Arbetsmiljön har varit på farliga nivåer i sommar”
Många fick den semester de önskade — men ibland till ett högt pris. I flera regioner har sommaren präglats av överbeläggningar och extrapass. ”Arbetsmiljön och patientsäkerheten har varit på farliga nivåer”, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
Att få fyra veckors sammanhängande semester är inte en självklarhet i vården, trots att det är något som garanteras i semesterlagen. I år var det dock många arbetsgivare som tidigt beviljade semestrar enligt önskemålen, i hopp om att ge slutkörd vårdpersonal välbehövlig återhämtning.
Men det fick genast konsekvenser. I juli störtdök antalet disponibla vårdplatser till 7 500 — jämfört med 12 000—13 000 tidigare somrar — samtidigt som antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter steg.
— Till skillnad från förra året verkar många fler patienter ha sökt vård i sommar. Det har korkat igen på akuterna och blivit överfullt på avdelningarna. Vårdpersonalen har slitit stenhårt före och efter sin ledighet. Det blir inte mycket till återhämtning, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.
Många anmälningar om arbetsmiljön
Under hela sommaren har hon haft veckovisa avstämningar med Vårdförbundets lokalordföranden. Den bild som framträder är att många medlemmar jobbat dubbelpass, de har tagit på sig extrapass eller ombetts att avbryta sina semestrar.
Så har det bland annat varit på akuten i Örebro och på Trelleborgs lasarett, men även på andra platser. Samtidigt har många förlossningsavdelningar varit under extrem press. I Dalarna har somatiska patienter utlokaliserats till psykiatrin. I Stockholm har nödfallsövertid använts.
Sineva Ribeiro berättar om avdelningar där det har varit 130 procents beläggning men utan fulltalig bemanning. Det har bedrivits vård i korridorer och dagrum.
— Vi har gjort ovanligt många 6:6a-anmälningar till Arbetsmiljöverket i sommar, bland annat hör vi att förlossning och BB har haft det ovanligt tufft. Samtidigt ser vi att bristen på våra grupper påverkat vårdkvaliteten allvarligt. Det har gjorts flera avvikelser om brister i patientsäkerheten och om vårdskador. I en del fall är Inspektionen för vård och omsorg inkopplat. Men långt ifrån alla incidenter rapporteras eftersom vårdpersonalen är så pressad, de hinner inget annat än det patientnära arbetet, säger Sineva Ribeiro.
Efterlyser bättre villkor och löner
Under sommaren fick Sineva Ribeiro och de andra ordförandena ta del av ett vittnesmål från ett nattpass som de tycker symboliserar vad medlemmarna menar med tuff arbetsmiljö:
”Svepa ung person. Göra iordning nedblodad död mamma. Tonåring får total kollaps i andning och cirkulation av oklar anledning. Förbereda för massiv blödning. Möta blödningen i korridor och ta till operation. Gå på CT med tonåringen varav två av tre sjuksköterskor lämnar avdelningen. Ta emot blödningen från operation, fortfarande väldigt instabil. Ta emot barn som ska ta farväl av sin döda mamma. ’Vem ska nu hjälpa mig att komma iväg till skolan?’ undrar den yngsta. Ta emot en intox. Då var klockan bara 01.45…”
— Det är inte meningen att vårdpersonal ska behöva riskera sin egen hälsa eller legitimationen för att få ut fyra veckors sammanhängande semester. Det är något de har laglig rätt till, och det är arbetsgivarnas ansvar att bemanna för en god och säker vård. Den här tuffa sommaren visar med all tydlighet att de misslyckats. De måste erbjuda bättre villkor och löner, det är enda lösningen, säger Sineva Ribeiro och fortsätter:
— Regioner och kommuner har fått historiskt stora ekonomiska resurser från regeringen på grund av pandemin, dessa medel borde använts till att höja grundbemanningen och till att säkra fler kollegor i sommar.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, svarar i en mejlkommentar att de delar den övergripande bilden – att många fått sina lagstadgade fyra veckor men att det samtidigt varit tufft på många håll. Men exakt var och på vilket sätt det varit tufft har SKR ingen samlad bild över.