”Barnmorskor borde få förskriva östrogen”
På vissa orter går det att träffa en gynekolog, men ofta är det vårdcentralens allmänläkare som gäller för klimakteriebesvär. Behandlingen skiljer sig åt, liksom kunskapen. Fler barnmorskemottagningar skulle göra vården mer jämlik, tycker Åsa Mörner i Vårdförbundet.
Nästan alla svenska kvinnor i klimakteriet har något besvär och en tredjedel känner sig oförberedda. Det visar en enkät Socialstyrelsen gjort, efter ett uppdrag från regeringen att beskriva hur klimakterievården ser ut.
Socialstyrelsen fann klimakterievården ojämlik, med stora regionala skillnader. I flera regioner är vårdcentralen första vårdnivån. Det är lättare att få vård hos en gynekolog i en storstad än i andra delar av landet. Gynekologerna skriver i högre utsträckning ut hormonbehandling, jämfört med allmänläkarna.

Slutsatsen blev att klimakterievården måste bli mer jämlik, informationen till kvinnorna bättre och nationella riktlinjer till vården tas fram.
– Kompetens om klimakteriet bör finnas i primärvården, menar vi. Personalen behöver ha kompetensen att hjälpa kvinnor med vanliga besvär, så att endast de svåra fallen behöver träffa en gynekolog inom den specialiserade vården, säger Björn Nilsson, enhetschef på Socialstyrelsen.
Högre utbildning = fler läkarbesök
Fler högutbildade kvinnor besöker specialistläkare i gynekologi för klimakteriebesvär, än lågutbildade. Högutbildade hämtar också ut fler hormonläkemedel mot klimakteriebesvär än lågutbildade.
Källa: Socialstyrelsen
Vill bredda rådgivningen
Samtidigt som kvinnor behöver få lika tillgång till läkemedelsbehandling, vill Socialstyrelsen se att rådgivningen breddas.
– Att lägga om kost, börja träna, minska rökning och alkoholdrickande kan ge ganska god effekt, samtidigt som det förebygger andra sjukdomar, fortsätter Björn Nilsson.
Vårdförbundet menar att patienterna inte borde behöva söka läkarvård för rådgivande samtal om klimakteriet, utan att barnmorskor kan ta ett större ansvar. I vissa regioner finns barnmorskemottagningar med klimakterierådgivning, och där ligger Skåne i framkant med 21 mottagningar.
Klimakteriet är ett område som alltid hamnar i skymundan. Det ska vara självklart att kunna få stöd och råd i det skedet i livet.
Åsa Mörner, barnmorska och styrelsemedlem i Vårdförbundet
– Det hör till ovanligheterna i landet. Klimakteriet är ett område som alltid hamnar i skymundan. Det ska vara självklart att kunna få stöd och råd i det skedet i livet, precis som i andra, som på ungdomsmottagningar, säger Åsa Mörner, barnmorska och styrelsemedlem i Vårdförbundet.
”Ingen sjukdom”
Hon ser framför sig hur fler barnmorskemottagningar kan förbättra vården i klimakteriet.
– Klimakteriet är ingen sjukdom, så man kan ifrågasätta att det bästa upplägget är att vänta på en läkartid. Det vore mer naturligt att träffa barnmorskor, som har inriktning på kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa hela livet, säger Åsa Mörner.
Nya regeringen vill satsa på klimakterievård
I de nya regeringspartiernas överenskommelse med Sverigedemokraterna, Tidöavtalet,
nämns en satsning på klimakterievård. Vad och när är än så länge oklart. I budgetpropositionen för nästa år märks ingen ekonomisk post för klimakterievård.
Vårdförbundet vill att barnmorskors förskrivningsrätt utökas.
– Det vore självklart att barnmorskor som arbetar med klimakterierådgivning skulle kunna förskriva både lokalt och systemiskt verkande hormonläkemedel. Vi är vana att ta anamnes och uppmärksamma risker, säger Åsa Mörner.
Även Barnmorskeförbundet vill se fler barnmorskemottagningar med klimakterierådgivning och även utökad förskrivningsrätt.
– Vad gäller lokalt östrogen, som kräm eller ring, så ser vi ingen anledning att barnmorskor inte får förskriva det. För att kunna förskriva fler läkemedel tycker vi att förskrivningsrätt borde integreras i barnmorskeutbildningen, säger Therese Lindberg, styrelseledamot i Barnmorskeförbundet.
Hon poängterar också att barnmorskor är mer vana att undersöka slemhinnorna i underlivet än andra yrkesgrupper. I dag kan en distriktssköterska skriva ut en östrogenring och behöva be en barnmorska att sätta in den. Även allmänläkare kan vara ovana vid gynekologiska undersökningar.
Mer stöd minskar symtom
Lena Rindner har i sin avhandling ”Women’s health in midlife” lyft fram distriktssköterskans roll i primärvården. En av studierna visar att klimakterieutbildning, i grupp eller individuella samtal, i primärvården förbättrar kvinnors livskvalitet och minskar psykiska, fysiska och urogenitala symtom. Klicka här för att läsa vår intervju med Lena Rindner.
Har bedömts som ett område för läkare
När Läkemedelsverket nyligen reviderade rekommendationerna för hormonbehandling var utökad förskrivningsrätt för barnmorskor inte uppe för diskussion. För lokal behandling ansågs det inte relevant då preparaten finns receptfria.
Systemisk behandling bedömdes som ett område för läkare. Det förklarar Läkemedelsverkets Viveca Odlind, professor i gynekologi, och förtydligar att förskrivningsrätt styrs av lagar och förordningar.
– Vi hade tät kontakt med allmänläkarföreningen. Ett syfte med den uppdaterade rekommendationen var att öka tillgängligheten för hormonbehandling för kvinnans skull, just där det inte finns gynekologer. Hos patientgruppen i klimakterieåldern behöver man vara medveten om andra diagnoser och hur andra läkemedel påverkar behandlingen. Barnmorskeprofessionen arbetar med den friska kvinnan, säger hon.
Utbilda dig om klimakteriet
Landets enda klimakteriekurs på högskolenivå finns vid Lunds universitet. Många vill öka sina kunskaper – kursen är en av lärosätets populäraste.
Pernilla Ny är barnmorska och kursansvarig. Hon startade kursen för sju år sedan, då på Högskolan i Kristianstad då Skåne ville göra det möjligt för fler att öppna barnmorskemottagningar med klimakterierådgivning. Kravet är att barnmorskan ska ha en ackreditering, vilket deltagarna får efter kursen.
–Min drivkraft är att hjälpa kvinnor i den åldern att få rätt stöd under en period när de är sårbara. Kvinnohälsan är ett område som måste prioriteras högre, säger hon.
Pernilla Ny arbetar också kliniskt själv med klimakterierådgivning på Sesammottagningen i Lund. Där använder hon det validerade formuläret Menopause Rating Scale, för att stämma av kvinnans mående. I formuläret ingår till exempel led- och muskelsmärta och oro och nedstämdhet, som kan vara symtom på att hormonerna sjunker men som också kan bero på till exempel utmattning.
Utbildningen ges på kvartsfart och är nätbaserad. Den innehåller expertföreläsningar om förändringar i kroppen och möjlig behandling, motiverande samtal, sexualitet, samt den kulturella och globala aspekten.
Kursen är öppen för alla med treårig vårdutbildning.