Barnmorskekrisen

En födande per barnmorska ska bli verklighet – inom ett år

En födande per barnmorska ska bli verklighet – inom ett år
Bättre bemanning utlovas. Region Stockholm har presenterat ett nytt mål som innebär en barnmorska per födande kvinna. "En jättebra ambition, men det låter optimistiskt. Vi vill ser konkreta åtgärder på hur det ska kunna ske", säger Vårdförbundets styrelseledamot Åsa Mörner. Foto: Mostphotos.

På onsdagen presenterade både Region Stockholm och Vårdförbundet förslag till lösningar på den pågående förlossningskrisen. En barnmorska per födande är nu ett mål som förväntas uppnås inom ett år. ”Det låter optimistiskt”, säger Åsa Mörner, styrelseledamot i Vårdförbundet.

Efter den senaste veckans dramatik med massuppsägning, chefsavhopp och digitalt stormöte presenteras nu kortsiktiga förslag och långsiktiga mål för förlossningsvården i Region Stockholm. En barnmorska per födande står överst på både arbetsgivarens och fackets åtgärdslista, och är något som Vårdförbundet krävt under lång tid för att arbetsmiljön ska bli dräglig och patientsäkerheten ska kunna garanteras. Enligt Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro vill 70 procent av barnmorskorna jobba så. Nu har Region Stockholms nytillträdda förlossningssamordnare Nicole Silverstolpe kommit överens med sjukhusledningarna om att ha det som målsättning inom ett år.

– Alla involverade tar situationen på största allvar och är angelägna om att vi hittar de lösningar som krävs. Jag har mandat och de verktyg som behövs från regionledningen för att kunna arbeta brett och förutsättningslöst, säger hon i ett pressmeddelande.

Nicole Silverstolpe, förlossningssamordnare i Region Stockholm. Foto: Anna Molander.

Om arbetsmiljön blir bättre kan barnmorskor som sökt sig till andra delar av vården lockas tillbaka, vilket skulle lösa bemanningskrisen och arbetsbelastningen på förlossningsavdelningarna, menar Nicole Silverstolpe. Hon hoppas också att beskedet kan blidka det 40-tal barnmorskor som senaste veckan lämnat in sina avskedsansökningar på Danderyds sjukhus.

– Vi vill gå medarbetarna till mötes med en rad åtgärder för att de som har sagt upp sig ska överväga att dra tillbaka sina uppsägningar under uppsägningsperioden, säger hon i pressmeddelandet.

Hög kvalitet trots brister

I planen som presenterades på onsdagen ingår också översyn av schema och arbetstidsförläggning, rotationstjänstgöring, möjlighet till fler läkarinsatser samt förstärkning inom administration, städning och andra stödfunktioner.

I pressmeddelandet framhåller regionen att patientnöjdheten och kvaliteten ökar, men erkänner också stora brister i arbetsmiljön.

Region Stockholms åtgärdsplan

Ett arbete för att nå en barnmorska per födande kvinna.

Se över schema och arbetstidsförläggning.

Möjliggör rotationstjänstgöring. Några verksamheter har framgångsrikt arbetat med olika former av rotationstjänstgöring. De bästa av de lösningarna ska vi nu möjliggöra för fler kliniker. Målet är fler barnmorskor till förlossningen.

Möjligheter att använda läkarinsatser på olika sätt.

Arbeta med flöden och i mindre grupper för att använda kompetensen så optimalt som möjligt. 

Vid behov bedöma om det krävs förstärkning av administrativa uppgifter, städning och andra stödfunktioner.

– Att de faktiska resultaten i förlossningsvården är så bra är tack vare fantastiska insatser från medarbetarna inom förlossningsvården. Det är läkare, undersköterskor och barnmorskor som har haft det ansträngt under en längre tid och stundtals en extremt stressig arbetsmiljö. Jag är själv barnmorska och har förståelse för att de säger ifrån så tydligt som de gör nu, säger Nicole Silverstolpe i pressmeddelandet.

Brist i 19 regioner

Krisen i förlossningsvården märks inte enbart i Stockholm. Enligt Socialstyrelsen är det brist på barnmorskor i 19 av 21 regioner. Anledningen är de tuffa arbetsvillkoren. På onsdagen publicerade Vårdförbundet förslag till nationella lösningar för en bättre arbetssituation inom förlossningsvården.

Vårdförbundet vill se ”fler vårdmodeller, vårdmiljöer och vårdalternativ” för att barnmorskor ska kunna arbeta mer personcentrerat. Vad innebär det?

– Det är viktigt att lyfta fram hela vårdkedjan från graviditet via förlossning till eftervård, säger Åsa Mörner, styrelseledamot och barnmorska. Redan under graviditeten bör vi kunna ha ett personcentrerat arbetssätt där vi möter varje person efter behov och tar hänsyn till exempelvis medicinsk bakgrund och ger rätt psykiskt stöd. Nu följer alla basprogrammet och tiden är knapp för varje patient. Men det här gäller förstås även under förlossningen och i eftervården där barnmorskor idag tar hand om många familjer samtidigt. Vårdmiljö kan också handla om att vården inte alltid måste ske på sjukhus utan kanske även i hemmet.

En modell som nämns är ”Min barnmorska”, som ni menar att regionerna borde införa. Vilka erfarenheter finns av den idag?

Åsa Mörner, styrelseledamot i Vårdförbundet och barnmorska. Foto: Privat.

– Det är en väl beforskad modell där barnmorskan följer den gravida genom hela förloppet, och även bistår under förlossning och eftervård. Det finns goda erfarenheter från andra länder och det finns skäl att tro att det skulle attrahera många barnmorskor i Sverige. Sedan måste det förstås bygga på frivillighet, att man som barnmorska vill jobba på det sättet och har tillräckligt bra villkor för att det ska vara möjligt. Vissa kanske brinner för just förlossningen och då ska det gå att fokusera på det. För de födande kan jag inte se några nackdelar.  När vi talar om olika vårdalternativ innebär det bland annat att all vård inte måste vara högspecialiserad.

Förbundet vill också att fler verksamheter ska vara barnmorskeledda. Hur och varför?

– Barnmorskors kompetensområde är att självständigt handlägga och vårda inom området sexuell och reproduktiv hälsa där förlossning är en del. Det borde vara självklart med barnmorskeledda enheter, med mindre medicinskt fokus, till exempel graviditetsmottagningar, klimakteriemottagningar, förlossningsavdelningar eller amningsmottagningar. På en barnmorskeledd enhet driver och utvecklar barnmorskan enheten. Idag har vi ingen barnmorskeledd enhet i Sverige där medicinskt okomplicerade förlossningar – vilket de flesta faktiskt är – kan ske. Men det finns i bland annat Norge och många andra länder. Då kan man skapa en mer hemlik miljö för den typen av patienter. Det ger ett helt annat utfall med bättre folkhälsa och bättre arbetsmiljö. Förlossningar där man måste hantera fysisk och psykisk ohälsa kräver en helt annan bemanning. Det här handlar också om personcentrering.

Vårdförbundets förslag på lösningar

Fler vårdmodeller, vårdmiljöer och vårdalternativ.
Barnmorskor ska finnas i en organisation där vården bedrivs personcentrerat och där flera vårdmodeller, vårdmiljöer och vårdalternativ finns. Barnmorskors kompetens och kunskap ska värderas högt och jämlikt i hela organisationen.En barnmorska - En födande.

Barnmorskeledda verksamheter. Vi vill se att barnmorskeledda verksamheter finns som standard och där barnmorskeledda förlossningsenheter finns inom organisationen, både samlokaliserade och utlokaliserade. Barnmorskor ska leda och utveckla verksamheten.

Sprida användandet av nya vårdmodeller. Vill att det Caseload Midwifery-lika projektet ”Min barnmorska”, blir en vårdmodell som regionerna ta efter.

Rätt kompetens på rätt plats. Inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa är barnmorskor den rätta kompetensen för en säker och personcentrerad vård och därför ska barnmorskor inte ersättas med annan kompetens inom området.

Rätt förutsättningar för att arbeta efter sin yrkesetiska kod. Det ska finnas tid för reflektion och handledning.

Stark löneutveckling. Löneutvecklingen ska spegla barnmorskans utbildning, kompetens och ansvar.

Hälsosamma arbetstider. Arbetstidsmodellerna för barnmorskor behöver ses över.

Jämlik vård i hela landet. Nationella riktlinjer tas fram på myndighetsnivå tillsammans med professionen och genom evidens för att öka möjligheterna till en jämlik vård i hela landet.

Mer tid till reflektion och handledning är ett annat förslag. Hur bör det fungera praktiskt?

– Vi måste minska den etiska stressen och därför ska det finnas plats i schemat för reflektionstid. Idag hinner man absolut inte med något sådant. Som handledare finns det inte utrymme att vara pedagogisk. För att den som handleds inte bara ska springa efter som på ett snöre behövs mer tid och bättre bemanning. Vi driver också frågan om återhämtning. Inom slutenvården jobbar vi oregelbundna arbetstider och det finns inte utrymme att ställa om. Många jobbar deltid för att orka. Det behövs en diskussion om vad en heltid faktiskt ska innebära.

Region Stockholm meddelar att 65 sjuksköterskor går betald barnmorskeutbildning. Hur ser du på återväxten i yrkeskåren?

– Det brukar inte vara några problem att fylla platserna på utbildningen. Men vi vet att 18 procent av barnmorskorna inte jobbar som det. Problemet är att behålla dem som finns och det kräver rimliga arbetsvillkor och en löneutveckling där erfarna och lojala medarbetare belönas.

Vad krävs för att Region Stockholm ska uppnå en barnmorska per födande inom ett år?

– För det första vill jag säga att det är en jättebra ambition. Mig veterligen är det den första och enda regionen som sagt att man ska få till detta. Om Region Stockholm lyckas borde det bli en nationell riktlinje. Men det låter optimistiskt, man behöver erbjuda helt andra villkor än idag. Det jag önskar är en mer specifik plan på hur det ska gå till. Lösningen kan inte vara att plocka kompetens från andra verksamheter, för det finns inget överflöd av barnmorskor någonstans.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida