Genetikens historia – från ärtor till gensax

Den österrikiske munken Gregor Mendel lade grunden för det vi idag kallar genetik genom att korsa olika ärtsorter. Sedan dess har en hel del hänt på fältet. Vårdfokus guidar genom genetikens historia.
1850 Den österrikiske munken Gregor Mendel lägger grunden för det vi idag kallar genetik. Genom att korsa olika ärtsorter kan han visa hur egenskaper ärvs genom anlag som förs över till avkomman. Skrynkliga ärtor gör fler skrynkliga ärtor och släta ärtor gör släta ärtor.
1952 Under första hälften av 1900-talet upptäcks att kromosomer finns i cellkärnan i par. Brittiskan Rosalind Franklin gör de första tydliga röntgenbilderna av dnamolekylen
1962 James Watson och Francis Crick får Nobelpriset för sina studier om dna-molekylens struktur. Rosalind Franklins forskning tros ha bidragit men när Nobelpriset delas ut till Watson och Crick har Franklin redan avlidit, 37 år gammal, i äggstockscancer.
1980 Titeln ”genetic nurse” introduceras i Storbritannien. Sjuksköterskorna är specialutbildade inom genetisk vägledning. I Sverige registreras de första sjuksköterskorna inom genetisk vägledning tio år senare.
1990 Den amerikanska biologen Mary-Claire King (född 1946) upptäcker bröstcancergenen BRCA1.
2000 Next generation sequencing, NGS, börjar användas i större skala. Metoden gör det möjligt att snabbt undersöka stora mängder dna. Med sekvensera menas att bestämma den genetiska koden, att ta reda på ordningen av ”bokstäverna” (nukleotiderna) i dna:t.
2020 Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna får Nobelpriset i kemi för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Kliniska studier med CRISPR-baserade terapier för blodsjukdomar och cancer pågår redan.
Ärtor
Viktiga par
1952.
Nobelpriset missar Franklin
Specialutbildade sjuksköterskor
Bröstcancergenen upptäcks
Kodning i större skala
Gensax prisas
Källor: Forskning & Framsteg 2022, History works (Creating my Cambridge), Nobel prize museum, Journal of community genetics 2011, Wikipedia, Front line genomics, Läkartidningen 2020.