Nära hundra år av lönestrider

Sjuksköterskor tjänar mellan 500 och 900 kronor om året beroende på var de arbetar. Bertha Wellin, Svensk sjuksköterskeförenings ordförande 1914—1933, är ovillig att driva lönefrågan och menar att sjuksköterska inte är som andra yrken utan det är ett ”barmhärtighetsverk”.

SSF ombildas till fackförening och Bertha Wellin avgår under dramatiska former. Nu börjar man driva lönefrågan aktivt.

Svensk sjuksköterskeförening begär en höjning med en tredjedel av lönen för att komma i nivå med småskolelärarinnor. Det får de inte, men kommer en bit på väg.

Efter lönestopp under krigsåren leder nya förhandlingar till löneökningar, men fortfarande ligger sjuksköterskorna under andra jämförbara yrkesgrupper.

SSF kräver kraftiga löneökningar och hotar med massuppsägningar som sätts i verket när förhandlingarna strandar. Till slut, efter flera månaders konflikt, når parterna en överenskommelse där sjuksköterskorna flyttas upp några lönegrader och får extra påslag för övertid.

Ingångslönen för en sjuksköterska med tre års utbildning är 1 090 kronor i månaden — jämförbart med helt outbildad arbetskraft. Likalöneprincipen är stark: en nyutexaminerad ska ha samma lön som en avdelningsföreståndare.

Offentliganställda får konflikträtt och rätt att gå ut i strejk.

Efter låglönereformen som justerat upp de lägst betalda yrkena, lyfts bland annat undersköterskor till ungefär samma lön som en sjuksköterska.

Förhandlingskartellen SHSTF, Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund, har sedan 1965 tagit över lönefrågorna och ombildas nu till ett fackförbund där sjuksköterskorna, laboratorieassistenterna, de medicinsk-tekniska assistenterna och barnmorskorna ingår.

En storkonflikt på svensk arbetsmarknad som berör en femtedel av alla arbetstagare. 1 300 medlemmar i SHSTF tas ut i strejk.

I avtalsrörelsen drivs kravet på 11 500 kronor i medellön. Strejkvarsel läggs men till slut accepteras medlarnas bud på 10 000 kronor. Ett annat resultat är att individuell lönesättning börjar tillämpas. Det slås också fast att ”yrkesskickligheten måste bli erkänd som lönebildande”. Målet är en större lönespridning.

Efter flera år av dålig reallöneutveckling är missnöjet stort bland Vårdförbundets medlemmar. Kravet är ”femtusen mer”. En strejk bryter ut i slutet av året, men när den blåses av efter sju veckor är man inte i närheten av att nå sitt krav. Ett femårigt avtal lägger dock grunden till att lönen för Vårdförbundets medlemmar ökar med 50 procent i snitt de kommande tio åren.

SHSTF byter namn till Vårdförbundet.

Under 2000-talet växer bemanningsbranschen och allt fler sjuksköterskor tar jobb som hyrsjuksköterskor till en mer marknadsanpassad lön.

Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, driver under flera års tid lönediskrimineringsmål i Arbetsdomstolen. AD slår fast att löneskillnaden inte är en fråga om kön, utan handlar om att marknadskrafter styr lönesättningen.

Vårdförbundet tar ut sammanlagt 7 000 medlemmar i landsting och kommuner i strejk för högre löner. Konflikten pågår i fem veckor och kostar Vårdförbundet 90 miljoner kronor. Det avtal som Vårdförbundets kongress säger ja till ger en löneökning på minst tio procent under tre år.

Studentuppropet ”Inte under 24 000” startar. Ingångslönerna ligger då på 20 000—22 000 kronor. Löneuppropet blir en framgång. Några år senare har de flesta nått 24 000, en ökning med cirka 14 procent.

Första sifferlösa avtalet skrivs med arbetsgivarparten SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Vårdförbundet kräver 10 000 kronor mer i månaden till ”särskilt yrkesskickliga” i alla yrkesgrupper, men får inte med kravet i centrala avtalet. Nivåerna får bestämmas lokalt.

I det tvååriga avtalet HÖK 22 prioriteras fortsatt de ”särskilt yrkesskickliga” för högre löner, för att nå en ökad lönespridning i yrkesgrupperna. Nivåerna bestäms fortsatt lokalt.

Vårdförbundets yrkesgrupper har haft en högre genomsnittlig reallöneökning än tex läkare och undersköterskor under de senaste åtta åren, enligt Medlingsinstitutet.

För första gången sedan de sifferlösa avtalen startade, beslutar region efter region om löneökningar under industrimärket. Den ekonomiska krisen leder till att sifferlösa avtal ifrågasätts. Lärarnas fackförbund, Sveriges lärare, överväger att koppla sitt avtal till industrimärket.