Nu laddar sjukhusen med magnetkraft

När sjuksköterskorna tar plats, utvecklas och driver omvårdnaden framåt, minskar riskerna för patienterna. Inte nog med det — det verkar hålla kvar sjuksköterskorna med magnetisk kraft. Nu ska en amerikansk vinnarmodell prövas i Sverige.

De magiska magnetsjukhusen på andra sidan Atlanten satsar stort på sjuksköterskor och omvårdnad och lyckas med det som alla drömmer om — oavsett om du är patient, sjuksköterska eller arbetsgivare: de har sjuksköterskor som trivs, utvecklas och driver förbättringsarbeten som leder till säkrare vård och nöjda patienter.

Magnetmodellen är en struktur för hela sjukhus, för att lyfta omvårdnadens kvalitet, sjuksköterskors mandat, arbeta utifrån vad forskningen visar är bäst och på så sätt få bättre vårdresultat och patientsäkerhet. När sjukhuset uppfyller alla villkor får det stämpeln och kan kalla sig magnetsjukhus.

— Fördelen med magnetmodellen är att man får ett system i hela organisationen, från ledning till vårdavdelningar, där både chefer och medarbetare vet att ”så här jobbar vi med introduktionsprogram, eller så här förmedlar vi ny forskning”. Avgörande är också att sjuksköterskor ingår i ledningsgrupper på alla nivåer, säger Oili Dahl, Svensk sjuksköterskeförenings nya ordförande.

Föreningen har sedan flera år lyft fram kunskap om modellen och forskningsresultaten, men förutom några eldsjälars försök har inte mycket hänt på svenska sjukhus — förrän nu. Nu tar modellen plats med den stora studien Magnet4Europe, som involverar ett 60-tal europeiska sjukhus, varav Skånes universitetssjukhus, Länssjukhuset i Kalmar och Akademiska sjukhuset i Uppsala är de svenska deltagarna.

Amerikansk modell

Magnetmodellen började utvecklas i USA redan på 80-talet, då landet hade samma problem som Sverige har i dag, skriande brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Samtidigt fanns sjukhus som hade hög vårdkvalitet och som lyckades locka och behålla sjuksköterskor. Forskare studerade skillnaderna och fann fem framgångsfaktorer, som de kallade magneter eftersom de hade stark dragningskraft på sjuksköterskor. Sjukhusen döptes till magnetsjukhus.

Typiskt för sjukhusen var då, och är i dag, att ta tillvara sjuksköterskors kompetens, planera för deras utveckling och ha välfungerande team. Dessutom ska allt i vården vara mätbart och följas upp.

— Genom studien ska modellen anpassas och testas för europeiska förhållanden. Svenska sjukhus har problem att locka och behålla sjuksköterskor, så magnetkonceptet borde vara attraktivt, säger Lars E Eriksson, forskningsledare för studien i Sverige.

Forskning har visat att en avgörande fråga för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse är att de får chansen att utnyttja sin kunskap på ett sätt de vet ger bästa vården för patienten, vilket är en av huvudidéerna för magnetsjukhus.

Enkät på de tre sjukhusen

På Skånes universitetssjukhus väntar chefsjuksköterskan David Sparv spänt på de första resultaten i studien. En undersökning av hur sjuksköterskor och läkare mår på jobbet har gjorts på de tre svenska sjukhusen som ingår i studien. Alla har fått svara på en enkät om välbefinnande, stress och utmattning.

Senare ska deras mående följas upp, efter att förändringar gjorts mot ett mer magnetiskt arbetssätt.

— Vi hoppas mycket på den här utvecklingsresan. Den första mätningen är gjord under pandemin, en tid när våra medarbetare arbetat otroligt hårt och gjort mycket bra ifrån sig, men är trötta, säger David Sparv.

Samtidigt görs nu så kallade gap-analyser på sjukhusen i studien. Genom att svara på frågor om de fem magneterna ska sjukhusen ringa in var och hur förändringar kan få störst effekt. Sjuksköterskebemanning och kompetens kommer att vara viktiga områden.

När analysen är klar vet sjukhusen vad de ska prioritera att förändra. Det görs utifrån magnetmodellens manual och kan handla om utbildningssatsningar, nya rekryteringar, fler sjuksköterskor som chefer, bättre spridning av forskning och mätning av patientsäkerhet.

— I studien kommer vi att följa införandet av den här evidensbaserade organisatoriska modellen under fyra år. Målet är att utveckla omvårdnaden, förbättra den kliniska arbetsmiljön på akutsjukhus och öka den psykiska hälsan och välbefinnandet hos vårdpersonalen på sjukhusen, säger Lars E Eriksson, forskningsledare.

Som stöd har sjukhusen varsitt amerikanskt magnetsjukhus som är vant vid processen. Skånes universitetssjukhus har sitt partnersjukhus i Kalifornien.

Tvärvändning av Karolinska

En av magnetmodellens eldsjälar i Sverige är Yvonne Wengström, professor på Karolinska institutet och omvårdnadsansvarig på Karolinska universitetssjukhusets tema cancer. I samband med satsningar och bulleribång när det nya sjukhuset öppnades lyftes sjuksköterskors betydelse fram, magnetmodellen blev förebild med sjuksköterskor i ledningen och fler specialistsjuksköterskor.

Men nu när modellen ska prövas i en jättestudie tvärvänder Karolinska och hakar inte på.

— Personligen tycker jag att det är synd. Det är en besvikelse för många sjuksköterskor här. Massiv forskning visar att modellen ger en patientsäkrare vård, större patientnöjdhet och att sjuksköterskorna trivs. Sjuksköterskorna slåss för att arbeta där — är det inte det vi behöver?

”Sjuksköterskorna slåss för att arbeta där – är det inte det vi behöver?”

Yvonne Wengström, professor på Karolinska institutet

När beslutet fattades hade sjukhuset just bytt ledning och behövde göra andra stora ändringar i organisationen.

”I det läget ville vi avvakta med ytterligare nya studier och förändringar förutom de akuta och nödvändiga”, förklarar Patricia Enocson, Karolinskas hr-chef i ett mejl till Vårdfokus.

Modellen har mötts av en del kritik under åren, bland annat för att certifieringen är dyr och att amerikansk vård inte är jämförbar med europeisk. De stora satsningarna på bara en yrkesgrupp — sjuksköterskorna — har också gjort att den kallats facklig. Men det är ett missförstånd, menar Yvonne Wengström.

— Modellen handlar om kunskap och utveckling. Men vi har haft svårt att få med oss andra vårdprofessioner, som läkarna. Bromsklossar har varit att vi inte har någon tradition av att certifiera omvårdnad eller att sjuksköterskor leder som verksamhetschefer, vilket är bärande idéer. Men det kommer, säger Yvonne Wengström.