Sara vårdar unga på SiS-hem: ”Vill man ha hjälp brukar man inte behöva bli inlåst”

På Sis-hemmet Klarälvsgården arbetar Sara Lövgren som sjuksköterska för unga killar som riskerar att bli grovt kriminella. Hon får inte behandla dem som barn i sin yrkesroll, men när hon pratar med dem är de ”som små pojkar” säger hon.
Några vita tegelhus på den värmländska landsbygden. Runt byggnaderna löper taggtråd, kameror övervakar och grinden är låst. SiS ungdomshem Klarälvsgården tar emot killar mellan 16 och 21 år med psykosocial problematik.
Sara Lövgren har arbetat som sjuksköterska här i fem år. Hon möter ibland gängkriminella misstänkta för grova brott, men hennes fokus är inte vad patienten gjort utan att främja hälsan.
Hon träffar de intagna regelbundet och har inskrivningssamtal och hälsosamtal med alla.
– Vi ses olika mycket beroende på behov, vissa träffar jag varje vecka, andra bara vid inskrivningen och någon mer gång, säger hon.

Sista anhalt efter misslyckade insatser
SiS-hemmet har två låsta avdelningar och en utslussningsdel. De flesta boende är omhändertagna enligt lagen om vård av unga, en åtgärd efter att andra insatser misslyckats. Vägen till ett SiS-hem går via socialtjänsten och HVB-hem i kommunen som inte lyckats.
– Vill man ha hjälp brukar man inte behöva bli inlåst för att få det, säger Sara Lövgren.
Ofta börjar vistelsen på en låsbar avdelning där personalen jobbar med att bryta attityder av hot och våld för att sedan slussa vidare till mer frihet. Vissa av de unga har begått brott och blivit dömda till vård, andra har fått orosanmälningar.
– De flesta har gjort småbrott och man är rädd att det ska fortsätta åt fel håll, säger Sara Lövgren.
Sara Lövgren
Namn: Sara Lövgren.
Bor: Hammarö.
Yrke: Sjuksköterska.
Familj: Sambo, två barn och två bonusbarn.
Karriär: Behandlingspedagog i åtta år på behandlingshem i Norge, sjuksköterskeutbildning, arbete som sjuksköterska inom socialpsykiatrin och diabetesvård. På Klarälvsgården sedan 2017. Läser vidare till distriktssköterska.
Adhd, antidepressiva och sömnsvårigheter
Många intagna har varit i kontakt med droger men alla har inte missbruksproblem. Psykisk ohälsa och neuropsykiatriska diagnoser är vanligt, enligt sjuksköterskan, framför allt adhd, men även autism och intellektuell funktionsnedsättning.
Det är vanligt att ungdomarna lider av oro och depression. Som sjuksköterska administrerar Sara Lövgren främst mediciner mot psykisk ohälsa, som antidepressiva och sömntabletter. Många sover dåligt på grund av orostankar när de stänger dörren till sina rum på kvällen, berättar hon.
Att möta unga som mår dåligt är tungt vissa dagar. Ibland önskar hon att hon kunde hålla en rädd 16-åring i handen när han ska somna i stället för att ge medicin. De är fortfarande barn.
– Det gör ont i mig att ge unga sömntabletter för att de inte kan sova. Det är begränsat hur man kan behandla dem som barn, men i samtal med dem är de ju som små pojkar.
Inte rädd på jobbet
Samtidigt finns en våldsrisk i arbetet. Nyligen anmäldes ännu ett fall till Arbetsmiljöverket där en vårdare som skulle avbryta bråk blev slagen. Trots utmanande patienter är sjuksköterskan lugn.
– Jag är inte rädd på jobbet. Det är klart de blir arga ibland, men de är mer frustrerade på situationen än på mig, säger Sara Lövgren.
Frågar du patienterna vad de har för erfarenhet av hot och våld?
– Det händer att vi pratar om det. En del har blivit utsatta av sina föräldrar, andra ute på gatan, eller själva utsatt andra. PTSD är vanligt.
En situation som kan bli hotfull är när en patient vill ha vissa läkemedel. Det finns inga narkotikaklassade läkemedel, utom centralstimulantia för adhd, på hemmet.
– Det är skönt att ha bakom sig: här kan du inte få sådant.
Sämre folkhälsa hos unga på SiS-hem
Den fysiska hälsan är sämre hos unga på institution än bland andra i samma ålder enligt studier. Dålig munstatus är vanligt. Många unga känner inte till banala saker om hälsa och kanske undrar oroligt om en finne: Vad är det här för prick? säger Sara Lövgren.
– Har man haft en trygg uppväxt vet man att det inte är något att oroa sig för.
Hon försöker ge killarna hälsoråd som att vara ute och röra på sig. Men det är svårt eftersom de är inlåsta och motivationen är låg. Många sitter inomhus hela dagarna, spelar kort och går bara ut för att röka.
Misslyckad skolgång en röd tråd
Alla patienter är olika. Den gemensamma nämnaren är svårigheter i skolan. Klarälvsgården har en skola vilket gör Sara Lövgren till skolsköterska också. Hon samarbetar även med behandlingspersonalen och delegerar läkemedelshantering. Vårdteamet följer upp vårdplaner och har regelbundna möten med ansvarig psykiater. De flesta intagna bor på Klarälvsgården tre till sex månader. Hur det går senare i livet för dem vet inte Sara Lövgren.
– Man skulle kunna träffa patienterna hur mycket som helst, det är fina människor de också även om de gjort mycket dumma saker. Vi vill hjälpa dem så gott det går, säger hon.
Vad kan du bidra med i arbetet mot kriminalitet?
– Jag kan försöka få patienten att se till den egna hälsan – vad är bra för dig och inte? Vi i vårdteamet hoppas den unge ser att det finns en utväg, andra sätt att leva.
Artikeln har uppdaterats 2023-04-26
Klarälvsgården och Sis-hem
SiS ungdomshem Klarälvsgården har plats för cirka 24 icke skolpliktiga pojkar med psykosocial problematik, som kriminalitet, missbruk och behov av psykiatrisk vård. Hemmet har två låsta och en öppen utslussningsavdelning. Ungdomshemmet bedriver även skola och ska byggas om för att nå den högsta säkerhetsklassen inom Sis-hem.
Varje år får cirka 30 000 barn och ungdomar vård utanför hemmet i familjehem eller HVB-hem, hem för vård eller boende. Drygt 1 000 av dem kommer till Statens institutionsstyrelses ungdomshem, SiS. SiS ansvarar för tvångsvård och sluten ungdomsvård enligt lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare (LVM). Vid de särskilda ungdomshemmen inom SiS har personalen rätt att använda vissa tvångsåtgärder.
SiS bedriver också sluten ungdomsvård, (LSU), för barn mellan 15 och 17 år som begått grövre brott. De får ett tidsbestämt straff som de avtjänar på speciella avdelningar.
Lyssna: I Ångestpodden avsnitt SiS: "Hit kommer dom unga mördarna" berättar Klarälvsgårdens chef psykologen Jonathan Eliasson mer om behandlingsarbetet på SiS-hemmen.