”Vi måste våga samarbeta mer med teknikutvecklare utanför vårdsektorn”

Hon har lyckats förverkliga den ”digifysiska” vårdmodellen, där möjlighet till distansarbete gjort att fler sjuksköterskor kunnat gå upp till heltid och vårdcentraler över hela landet samarbetar kring akutbesök. ”Det har varit utmanande att införa det här arbetssättet, men man måste våga testa nya idéer”, säger Johanna Ling, regionchef på Kry i Skåne och en av kandidaterna till utmärkelsen Årets vårdchef.

– Viljan att göra vården bättre måste vara större än rädslan att göra fel.

Det är Johanna Lings motto. Som verksamhetschef på Krys vårdcentral vid Triangeln i Malmö föreslog hon ett ovanligt upplägg: I stället för att läkarna hade enskilda mottagningsrum anpassades rummen efter olika patientbehov. I dag finns 17 sådana rum som bland annat är inredda för hälsosamtal, diabetes- och astmapatienter. De mindre vårdcentralerna i exempelvis Höör, Hörby, Bromölla och Osby är ombyggda enligt samma koncept.

– Medarbetarna har varit delaktiga i rumsplaneringen för att säkerställa att det finns rätt förutsättningar. De har också fått testa att vara patienter och se hur det känns att komma in i lokalerna. Vid sådana tillfällen kom förslag på att ha två mindre väntrum i stället för ett stort och att astmapatienterna skulle tas emot i ett rum med fönster, säger Johanna Ling som numera är regionchef.

Sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter och andra yrkesgrupper sitter i ett öppet kontorslandskap, vilket är nytt för många. Johanna Ling är nöjd med utfallet:

– Det stimulerar kunskapsutbytet i våra tvärprofessionella team. Vi har patienten i fokus och all kompetens runt omkring. Medarbetarna har nära till varandra och kan prata om patientens process framåt. Det har blivit en roligare arbetsplats med mer skratt.

Uppskattas det av alla?

– Jag skulle säga att 90 procent gillar det. En del tycker att det är ovant och då får man hitta mellanvägar där man ibland kan sitta ostört med stängd dörr om man behöver en viss typ av fokus. Det finns också hubbar och telefonrum där man kan dra sig undan. Vi jobbar mycket med både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Budskapet är att alla har samma mål: Att bidra till bättre och mer tillgänglig primärvård.

Kan sekretessen hotas i ett öppet kontorslandskap?

– Nej, alla som deltar i samtalen ska förstås ha en koppling till patienten. Strukturerade ronder med mer djupgående diskussioner sker med stängd dörr där bara behöriga finns med, i till exempel grupprum.

Vad gör ni om det kommer två diabetespatienter samtidigt men bara har ett rum?

– Då gäller det att ha fungerande stödsystem så att det inte blir någon krock. Kry jobbar mycket med att hitta tekniska hjälpmedel för att avlasta personalen.

Berätta om den ”digifysiska” vårdmodellen. Kry startade väl som en renodlat digital vårdgivare?

– Ja, men sedan 2020 driver vi även vårdcentraler, just nu 30 stycken över hela landet, varav nio i Skåne. Den digifysiska vårdmodellen är en kombination av digital och fysisk vård, där vi jobbar med båda. Jag kan först ha ett digitalt möte och nästa gång ett fysiskt. Vissa saker går ju inte att göra digitalt, till exempel att undersöka en buk. Däremot kan man göra en hel del bedömningar digitalt. Vi har dementerat att det bara är storstadspatienterna som söker vård digitalt, i Skåne ser vi att allt fler på glesbygden också gör det. Med den här modellen har vi tagit in fördelarna med appen i den fysiska vården. Men det har varit utmanande och vi har behövt testa och göra om när saker inte funkat.

Vilken teknisk lösning tycker du har gett störst effekt?

– Vårt system för att hantera lättakut. En patient som har en lättare åkomma, som ont i halsen eller liknande, och behöver hjälp här och nu kan själv gå in och boka en tid. Sedan kan vilken läkare som helst i organisationen, som exempelvis fått ett återbud, hjälpa patienten digitalt i samarbete med en fysisk mottagning nära patienten för att exempelvis utföra ett halsprov. Det viktigaste i den situationen att patienten får vård samma dag. På det här sättet frigörs tid för en kronisk patient som verkligen behöver få tid med sin patientansvariga läkare. Vi fördelar vårdresurserna på bästa sätt. Patientmöten som inte är fysiska är inte beroende av geografi, så en läkare i Norrland kan paras ihop med en patient i Skåne, vilket är revolutionerande för tillgängligheten. Det är också banbrytande att patienten får triagera själv.

Lyckas det alltid?

– Nej. Vissa chansar. Därför har vi behövt förtydliga texten. ”Nu har du bokat tid för att du har ont i örat, vänligen boka av om det inte är det som är ditt problem”.

Är det så här du ”utmanar hierarkier och strukturer”, som det står i nomineringen?

– Ja. Men det handlar också om hur vi själva sköter triagering. De flesta som hör av sig vill träffa en läkare, men ofta har de bättre nytta av en annan yrkeskategori som dietist eller fysioterapeut. Då behöver vi våga triagera och förklara för patienten hur vi jobbar personcentrerat.

Hos er kan sjuksköterskor arbeta hemifrån. Hur då?

– Kry har digital mottagning dygnet runt och en drop-in-kö för patienter som kontaktat oss via appen. Dessa patienter kan medarbetare i vissa fall ta emot hemifrån. Det kan handla om bedömning av utslag och sår där patienten skickar in bilder eller triagering av patienter som behöver akut hjälp. Genom att ta sådana pass på kvällar och helger kan anställda som inte haft möjlighet att arbeta åtta timmar dagtid, eftersom de behövt prioritera exempelvis familjelivets pussel, gå upp till heltid. Det gäller även läkare, fysioterapeuter, dietister och barnmorskor. Vissa patientmöten har vi märkt lämpar sig särskilt bra i hemmiljö, till exempel amningsrådgivning. Just amning är något som ofta har störst chans att fungera i mammans och barnets trygga miljö.

Vad krävs för att lyckas med teknisk omställning i vården?

– Vi måste våga testa nytt och prioritera att starta pilotprojekt. Jag tror också på samarbeten över gränser, gärna med teknikutvecklare som inte är etablerade inom vårdsektorn. Det kan ge inspiration till nya lösningar. Det viktigaste är att avlasta personalen när det gäller administration. Det finns tunga processer inbyggda i systemet, där exempelvis remisser ska skickas via fax eller post. Jag tycker att det är märkligt att vi accepterar det eftersom det innebär en vårdfördröjning. Med rätt teknik kan vi spara tre dagar om vi skickar meddelanden digitalt. Att varje region har sitt eget journalsystem är också galet. Och att det inte finns nationell listning inom primärvården. Men det är inget man vänder enkelt. Politiken har satt ramar men det saknas fortfarande vissa direktiv.

Du har en bakgrund som sjuksköterska. På vilket sätt är det en tillgång som chef?

– Det underlättar mycket. Jag kan relatera till klinikernas utmaningar eftersom jag kan hantverket och förstår att kravställningen är hög.

Vad lockade dig till yrket?

– Jag har alltid velat vara i forum där jag kan göra det bättre för andra och patientmötet var ett bra sådant. Både den som är sjuk och den som vårdar behöver stöd och hjälp. Genom ledarskapet kan jag bidra till förbättring för båda, för det hänger ihop hela vägen.

Vad är roligast med ledarskap?

– Att se andra växa och lyckas. Jag vill vara en tydlig men ödmjuk chef och gillar när verksamhetscheferna tar stort ansvar. Jag finns i bakgrunden som en trygghet, men de äger sin resa. Jag vill skapa en trygg plats där var och en vågar testa nya idéer och där ett misslyckande inte känns så stort. Det är bättre att starta en process än att inte göra det. Sedan har varje individ sina behov. Jag situationsanpassar mitt ledarskap utifrån medarbetarnas styrkor och svagheter – alla ska få göra mer av det de är bra på!

Vad vill du förverkliga framöver?

– Jag vill se en ännu bredare digifysisk vård i hela Sverige. På Kry i Skåne satsar vi mycket på kvinnohälsa nu och har startat två barnmorskemottagningar och en gynmottagning. Vi kan göra så mycket mer än graviditetsundersökningar. Målet är att kunna ge råd, stöd, hjälp och behandling var patienten än befinner sig. En del av de digitala mötena handlar om rådgivning, att skapa förståelse och ge råd om när man ska söka fysisk vård och när man ska behandla sig själv i hemmet. Vi ser att fler och fler diagnoser även kan behandlas på distans i kombination med ett laboratorium. Vårt fokus är att utveckla det ännu mer, för vårdkön är jättelång.