Idag presenterades en utvärdering av Stockholms läns landstings samlade insatser vid terrorattentatet på Drottninggatan den 7 april i år. Händelsen utlöste en massiv sjukvårdsinsats och det uppstod stora störningar i kollektivtrafiken. Det innebar stora påfrestningar på landstingets två kärnverksamheter.

Det professionella och snabba agerandet av sjukvårdspersonal och trafikoperatörer och det goda ledarskapet var avgörande för att landstinget under rådande omständigheter klarade av ansvaret mot medborgarna effektivt och ändamålsenligt, sägs det i utvärderingen.

Medarbetares goda insatser

Utvärderingen av den katastrofmedicinska beredskapen har utförts av Katastrofmedicinskt centrum i Linköping som lyfter fram alla de goda insatser som gjordes av medarbetare i landstinget och andra inblandade vid händelsen.

Personalens insatser genomfördes professionellt och engagerat. Alla bidrog till att de drabbade omhändertogs på bästa sätt utifrån rådande förutsättningar. Trots att lägesbilden var bristfällig och information saknades så arbetade alla involverade för att lösa sina uppgifter.

Akutsjukhusen hanterade händelsen väl utifrån ett ledningsperspektiv. Övningar och utbildningar som genomförts i verksamheterna har haft positiv inverkan på agerande och beslutsfattandet.

Slutsatsen är att den katastrofmedicinska beredskapen fungerade till stora delar vid händelsen på Drottninggatan.

Bättre tekniska system

Men utvärderingen visar också områden där förbättringar behövs. Några viktiga sådana är att säkerställa robusta tekniska system, skapa tydliga och enhetliga katastrofplaner, tydliggöra samverkan och helhetssyn i ledningen och att utveckla det förebyggande arbetet med övningar för samtliga verksamheter som ingår i landstingets krisberedskap.

En speciell punkt är att den prehospitala sjukvårdspersonalens säkerhet bör utredas. Ett förslag är att landstinget gör en analys av personalens säkerhet för att se vilket stöd som krävs och om nya arbetssätt behövs.

Helhetssyn behövs

Men för att kunna förbättra ledningssystemet vid en allvarlig händelse behöver en helhetssyn av kris- och katastrofberedskap skapas i Stockholms läns landsting.

En av slutsatserna i rapporten är också att den regionala krisledningen inte aktiverades utan det mesta av krisarbetet bedrevs i den regionala särskilda sjukvårdsledningen.