Fick inte dispens för dygnspass – fortsatte med schemat ändå: ”Allvarligt att inte följa avtalet”
Ambulans, helikopter och intensivvård. Det är verksamheter där arbetsgivare ansökt om att tillfälligt få bryta mot 11 timmars dygnsvila för Vårdförbundets medlemmar. I Västmanland nekades dispensen, men ändå schemalades sjuksköterskor med dygnspass under sommaren. Nu pågår en tvist om avtalsbrott. ”Det är väldigt allvarligt”, säger vice avdelningsordförande Johanna Holmström.
Den 1 oktober har de skärpta reglerna för dygnsvila gällt i ett år. De har orsakat missnöje på grund av ändrade scheman för vårdanställda som arbetar inom dygnet-runt-verksamheter. Bland annat har ambulansstationer i glesbygden drabbats av omfattande uppsägningar på grund av att medarbetare inte tycker att det är värt att pendla långa sträckor allt oftare, något Vårdfokus rapporterat om.
För att underlätta omställningen till nya arbetstider och mer hållbara scheman finns möjlighet att söka dispens hos en nyinrättad arbetstidsnämnd där representanter för fackförbund och arbetsgivare, exempelvis Sveriges kommuner och regioner, SKR, sammanträder. Förutsättningen är att alla möjligheter att bemanna verksamheterna uttömts.
Hittills har nämnden fattat beslut i 94 ärenden. 27 av dessa rör 16 olika regioner. Resten kommer från kommuner och gäller nästan uteslutande räddningstjänster.
Helikopter och ambulans vanligast
Bland regionerna har flest dispensansökningar beviljats i Norrbotten, som fått klartecken i fem ärenden. Det gäller operation-, anestesi- och intensivvården vid Sunderby respektive Piteå sjukhus, ambulansstationerna i Gällivare, Jokkmokk och Överkalix respektive Arvidsjaur, Kiruna och Övertorneå samt regionens ambulanshelikopter där tio specialistsjuksköterskor arbetar.
Ambulans och helikopter är de vanligaste verksamheterna där dispens sökts för just sjuksköterskor. På sjukhus tycks det vanligare med dispensansökningar för läkare som har jourtjänstgöring vid särskilt högspecialiserade avdelningar.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro säger att antalet ärenden som rör förbundets medlemmar är färre än hon befarat, men att hon hade hoppats på noll.
– Vi borde klara det här i hälso- och sjukvården med tanke på att polisen – som också jobbar alla dagar i veckan, dygnets alla timmar – har gjort det sedan 2007. Vi visste ju hur bemanningen skulle se ut i förväg, säger hon.
Om en arbetsgivare vill göra avsteg från regelverket utifrån kollektivavtalet, till exempel att vid enstaka tillfällen minska dygnsvilan från 11 till 9 timmar med kompenserande vila i direkt anslutning till arbetspasset, krävs mbl-förhandling med facket. Att relativt få ärenden gått vidare till nämnden ser Sineva Ribeiro som ett tecken på att man i många fall lyckats förhandla fram lösningar lokalt.
– Men det som är viktigt är att undantagen inte blir regel. Kortare dygnsvila får inte bli norm, för det är tydligt att vi behöver vila och återhämtning för att uppnå ett hållbart arbetsliv. Skyddslagstiftningen i EU och skrivelserna i kollektivavtalet är till för att värna medarbetarnas hälsa, det får vi aldrig glömma.
Planerar för övertid
Något som oroar henne är att övertiden för medlemmarna tycks öka, trots de skärpta reglerna.
– Konflikten med arbetsgivarna under avtalsrörelsen i våras visade tydligt att man dimensionerar medborgarnas tillgång till vård med planerad övertid för Vårdförbundets medlemsgrupper. Så kan det inte fortsätta.
Hon konstaterar att de verksamheter som har svårt att följa dygnsvilobestämmelserna är de som är underbemannade.
– Det är därför de inte får ihop hälsosamma scheman. Villkoren måste bli bättre så att fler vill jobba i den offentliga hälso- och sjukvården i Sverige. Vi behöver bli fler! Jag träffade kollegor från det norska sjuksköterskefacket i veckan. 16 000 svenska sjuksköterskor jobbar dagligen i Norge och 22 000 har legitimationer som ger dem möjligheten att jobba där. Vi måste föra en diskussion om hur vi kan locka tillbaka dem och andra som lämnar.
Hos de medlemmar hon träffat det senaste året har hon stött på blandade reaktioner på förändringen rörande dygnsvilan.
– Jag har mött ambulanssjuksköterskor som tycker att det numera är svårt att få ett schema som passar deras livspussel. Men återigen – det beror på att arbetsgivaren inte har full bemanning. Andra säger att de aldrig skulle vilja gå tillbaka till så som det var förut, att jobba hela dygn. Framför allt hos den yngre generationen uppfattar jag att många tycker det är skönt med ordentlig återhämtning.
Det kommande året anser Sineva Ribeiro att den omfattande övertiden måste minska.
– Den leder till höga sjuktal för våra medlemmar. Alltför många nyutbildade siktar på en arbetsmarknad utanför regionerna. Så det spelar ingen roll om antalet studenter utökas om inte villkoren förändras.
Fick avslag – men körde på
I maj gav arbetstidsnämnden en generell dispens under semesterperioden till alla som ansökt om att förlägga ordinarie arbetstid i kombination med jour så att den totala tiden uppgick till 24 timmar. Men ett ärende fick avslag. Det gäller en ansökan från Region Västmanland, där arbetsgivaren begärde att få förlägga pass med 24 timmars aktiv arbetstid på ambulansstationerna i Fagersta, Köping och Sala under sommaren. När det negativa beskedet kom rullade schemat redan.
Vårdförbundet i Västmanland hade sedan tidigare påtalat att upplägget stred mot både kollektivavtalet och lagstiftningen. Lokala förhandlingar slutade i oenighet och arbetsgivaren vände sig då till arbetstidsnämnden, som kom till samma slutsats som facket.
– Vi framförde tydligt att det inte ens finns möjlighet att ansöka om dispens för 24 timmars aktiv tjänstgöring, men arbetsgivaren körde på ändå. När avslaget kom i början av juli tog vi direkt kontakt med verksamhetschefen och frågade hur arbetsgivaren skulle agera. Svaret blev att man inte tänkte göra något innan vecka 36, säger Johanna Holmström, vice ordförande i Vårdförbundet avdelning Västmanland.
Nu pågår en tvist om kollektivavtalsbrott.
– Det är väldigt allvarligt. Jag har inte varit med om något liknande, inte på den här nivån. Det utmanar hela den svenska modellen där kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare sätter ramarna för arbetsmarknaden.
Förhandlingar om planerade undantag, där dygnsvilan tillfälligt sänks till 9 timmar med påföljande kompenserande ledighet, har förekommit på flera enheter, enligt Johanna Holmström.
– Ett antal verksamheter begärde det tidigt, och även de förhandlingarna slutade i oenighet. Vi ville hitta andra sätt. Men efter förhandling har arbetsgivarsidan ansett att den fullgjort sin plikt och utnyttjar ändå möjligheten till planerade undantag. Tyvärr finns inget systemstöd för att följa upp hur den kompenserande vilan ges. Vi kämpar för att få ut den informationen.
Dygnspassen tillämpas inte mer
Västmanland är en av de regioner där övertiden för Vårdförbundets medlemmar är ett stort problem, trots de skärpta reglerna om dygnsvila. Inom ambulansen, där de avtalsbrytande 24-timmarspassen införts, är det särskilt märkbart.
– Det beror i första hand på problem med bemanningen. Minst 17 sjuksköterskor inom ambulanskliniken har redan över 200 timmars övertid i år, och ett antal ligger på 150 timmar, säger Johanna Holmström.
Så funkar de skärpta reglerna
Från 1 oktober 2023 gäller skärpta regler för dygnsvila, enligt avtal mellan arbetsmarknadens parter.
Bakgrunden är att Sverige fått kritik för att inte följa EU:s så kallade arbetstidsdirektiv.
Enligt de skärpta reglerna ska skiftarbetare ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under en 24-timmarsperiod och 36 timmars sammanhållen veckovila.
Dygnsvila kan i undantagsfall förkortas till som lägst 9 timmar vid ordinarie arbetstid, om det finns särskilda skäl i verksamheten med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Det ska göras en intresseavvägning mellan arbetstagarens rätt till minst 11 timmars dygnsvila och verksamhetens behov att säkra bemanningen. I de fallen ska arbetsgivaren begära mbl-förhandling.
Om dygnsvilan inskränks har arbetstagaren rätt till kompenserande vila, motsvarande den minskade dygnsvilan. Den ska förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan och vara sammanhängande.
Arbetsgivare kan ansöka om tidsbegränsad dispens hos Arbetstidsnämnden om alla möjligheter att följa reglerna uttömts, vilket kan leda till att dygnspass tillåts om ordinarie arbetstid kombineras med jour. Under sommaren 2024 gavs en generell dispens under semesterperioden till alla som sökt dispens under dessa förutsättningar.
I Arbetstidsnämnden sammanträder företrädare för fackförbund och arbetsgivare som berörs av det aktuella ärendet.
Henrik Lindlöf är verksamhetschef inom ambulanssjukvården i Region Västmanland och motiverar i ett mejl till Vårdfokus varför man beslutade om de omstridda dygnspassen:
”Patientsäkerheten hotades kraftigt, då en stor del av ambulanserna inte kunde bemannas på grund av personalavgång relaterad till de skärpta arbetstidsreglerna. Situationen blev samtidigt värre då Köpings sjukhus tvingades stänga både akutmottagning nattetid och verksamhetens HIA-platser. Vi ställde över 30 procent av regionens ambulanser, tömde alla resurser och beordrade in personal från semestrar. Vissa dygnspass blev kvar för att klara situationen hjälpligt”.
Efter Arbetstidsnämndens avslag bestämdes att dygnspass helt ska upphöra i verksamheten, skriver Henrik Lindlöf.
”Andra delen av augusti fanns inga sådana kvar, det har inte tillämpats sedan dess, och kommer inte att tillämpas framöver. Personalsituationen har sedan i somras förbättrats och vi beräknar vara fulltaliga våren 2025.”